Den 28 oktober höll vi vår sjätte och näst sista nätverksträff inom utvecklingsområdet minne och lärande. Vi checkade in med en varm kopp och en frukostmacka och fick en liten pratstund med en kollega. Vi samtalade om dagsform och vad vi tog med oss från Elisabeth Bakkes föreläsning om Traumamedveten undervisning vid förra träffen.

Sedan var det dags för Anna att hälsa oss välkomna och påminna oss om vårt viktiga uppdrag och att vår undervisning inte bara påverkar våra elever utan även deras barn. Anna tipsade oss även on boken: Analfabetism: det osynliga funktionshindret av Gulistan Kavak. Kanske en bok att önska eller ge i julklapp?

Därefter var det återigen dags för skolövergripande rundabordssamtal. I mindre grupper delade lärare sina respektive aktioner, undervisningsexperiment i vardagen utifrån traumamedveten undervisning. Vi pratade om vad vi har prövat, vad som gått bra och inte så bra och vad vi tänker och planerar härnäst.

Flera föreläsningar på programmet

Efter rundabordssamtalen var det dags för vår första gäst Kristina Philipson, lärledare och sfi-lärare från UJC Boland Uppsala att dela ett inspirerande exempel på utvecklingsarbete. Kristina och hennes kollegor arbetar med sfi-elever på studieväg 1 och de har liksom vi fokus på minne kopplat till lärande. Kristina berättade om hur hennes arbetslag genom elevintervjuer fick större förståelse för hur eleverna hade lärt sig tidigare – informellt, vilka strategier de har för att komma ihåg olika saker, vad som motiverar till lärande och vad de tänker om hur de skulle kunna lära sig än bättre.

Efter en kortare paus satte vi oss för att lyssna till Carola Wiklund-Hörnqvist, lektor vid institutionen för psykologi, Umeå universitet. Carolas föreläsning handlade om aktiva lärmetoder som stärker inlärning och minne och testbaserat lärande i synnerhet. Hon talade om minnet som ett paraplybegrepp. Begreppet rymmer både minnessystem (arbetsminne, långtidsminne) och minnesprocesser och Carola hade under sin föreläsning fokus på minnesprocesserna och att olika sätt att lära på aktiverar olika minnesprocesser.

Minnesprocesser:

• Inkodning – initialt förvärvande av ny information
• Lagring – bibehålla information över tid
• Framplockning – aktivt ta fram den lagrade informationen

Forskningen har visat att till exempel läsa en text flera gånger (inkodning) leder till att man tror att man kan vad man har läst om betydligt bättre än vad man egentligen kan. Forskningen visar också att ett lärande som är kopplat till framplockning är bättre för att komma ihåg något länge. Vi kan tänka på framplockning som en stig i skogen. Första gången jag går i skogen, finns ingen stig och det är tungt och svårt att gå. Nästa gång blir det lättare. Jag följer mina tidigare fotspår och efter ett par gånger har jag en liten stig att följa. På samma sätt stärker framplockningen minnesspåret i hjärnan.

Ett exempel kan vara att i stället för att läsa en text flera gånger för att komma ihåg innehållet, läsa en text en gång och sedan fritt ur minnet skriva ned allt man kommer ihåg om texten (framplockning). Sedan läser man texten en gång till (respons) och upprepar processen ett par gånger.

Carola berättade också om att testbaserat lärande är en robust metod. Det betyder att den ger god lärandeeffekt oberoende av material, kontext eller elevgrupp, kognitiv nivå och motivationsgrad.

Vill du veta mer om varför testbaserat lärande är bra för minnet och lärandet? Då kan du läsa Testbaserat lärande av Bert Jonsson och Lars Nyberg.

Denna gång är det specialpedagog Thara från Hermods Kista som svarar på ett par korta frågor efter dagen:

Något som du fick med dig utifrån rollen som specialpedagog och/eller lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)

Utifrån den specialpedagogiska rollen så har jag fått en större förståelse för hur lärandet och minnet samverkar med varandra men också hur komplext det är. Det finns så många delar att ta hänsyn till, i mötet med eleven, att man knappt vet var man vill börja sin resa. Jag vet att tester har och fortfarande är en viktig del för att följa kunskapsutvecklingen hos eleven men inte att det skulle ge en sådan stor effekt på arbetsminnet.

Som lärare kan jag tänka mig att hjärnan svarar bättre på tester än att få läsa in sig på ett material, får feedback på det man inte har förstått och därefter göra ett test som ska visa på vad jag har förstått. Det krävs att flera processer är aktiverade och att tankeverksamheten hittar en röd tråd som för många kan vara väldigt trassliga.

Det jag tyckte var intressant var när Carola Wiklund – Hörnqvist nämnde om testbaserad inlärning och hur det påverkar vårt arbetsminne vs långtidsminnet.

Ju fler gånger man upprepar testningen desto lättare och mer gynnsamt för långtidsminnet att komma ihåg det du har lärt dig. Det gäller att kunna ge feedback under den testbaserade inlärningen vilket signifikant visar att resultatet ökar. Dessutom var det kognitivt gynnsamt för de elever som befinner sig i riskzonen.

Något konkret att ta med till undervisningen på Hermods Kista

Även om stv 1 har språkbrister så har de erfarenheter som kan förmedlas på olika sätt. Vissa kanske tycker att eleverna är som ”tomma blad” men så är inte fallet. Det gäller att hitta det lilla extra, som varje elev har som passion och utgå ifrån det för att öka motivationen men även deras förmåga att ta till sig ny kunskap. Kristina Philipson sa i sin föreläsning att: ”Utgå inte från en skolkontext utan börja i elevens vardag”.

Vi kommer att se över hur vi kan få in fler testsituationer i vår undervisning iom att det behöver anpassas utifrån de olika kurserna samt elevernas befintliga kunskapsnivå. Dock kommer vi fortsätta ha lite rörelsepauser, mindfulnes samt exit tickets om elevernas välmående.