Aktuellt

2026

27

okt

På årets femte träff (den fjärde blev inställd) riktade vi fokus mot kognitiva strategier. Strategier för avkodning och läsning som är specifika för språkinlärning och för vår målgrupp inom studieväg 1. Vi undersökte hur LASLLIAM kan användas som stöd för undervisning, planering och bedömning av avkodning och läsning för elever på studieväg 1.

Vad är LASLLIAM?

LASLLIAM är Europarådets referensguide för vuxna migranter med liten eller ingen tidigare skolbakgrund. Förkortningen står för Literacy and Second Language Learning for the Linguistic Integration of Adult Migrants.

Guiden kan användas som stöd för planering, undervisning och bedömning och bygger på följande principer:

  • Utgå från verkliga vardagssituationer.
  • Låt läsning och skrivning fylla ett meningsfullt syfte.
  • Se elevens språk och erfarenheter som en resurs.
  • Fokusera på vad eleven kan göra och hur utvecklingen kan synliggöras.

Läs gärna på Nationellt centrum för svenska som andraspråk: LASLLIAM, Nationellt centrum för svenska som andraspråk om du vill ha mer information.

Litteracitet i LASLLIAM

En grundtanke i LASLLIAM är att språk och litteracitet utvecklas tillsammans.

Litteracitet handlar om att kunna använda läsning och skrivning i vardagen för att förstå, kommunicera och delta i samhället. Det kan till exempel innebära att:

  • läsa en kallelse från vårdcentralen
  • förstå ett sms från skolan
  • fylla i en blankett
  • skriva en inköpslista
  • söka information på nätet

LASLLIAM skiljer mellan teknisk litteracitet och litteracitet som social praktik.

Teknisk litteracitet handlar om grundläggande färdigheter i läsning och skrivning. Det innebär bland annat att:

  • förstå sambandet mellan ljud och bokstäver
  • avkoda ord
  • läsa meningar
  • känna igen vanliga ord
  • forma bokstäver
  • skriva ord
  • stava
  • skriva enkla meningar

Avkodning är en del av den tekniska litteraciteten. Avkodning svarar främst på frågan ”Vad står det?”, medan teknisk litteracitet handlar om den större frågan ”Hur fungerar skriftspråket?”.

LASLLIAM som stöd för planering

Enligt LASLLIAM ska teknisk litteracitet inte undervisas isolerat. Bokstäver, ljud, läsning och skrivning utvecklas bäst i meningsfulla sammanhang. Undervisningen bör därför utgå från vad eleven behöver kunna göra i vardagen. Fokus ligger alltså inte på teknisk träning först och sammanhang senare. I stället börjar undervisningen i ett sammanhang som är relevant för eleven. Det innebär att eleven redan från början förstår varför hen lär sig en viss siffra eller bokstav.

Vid planering kan följande frågor vara ett stöd:

  • Tema eller situation
  • Vad ska eleven kunna göra?
  • Kommunikativ aktivitet
  • Vad behöver eleven läsa, skriva, säga eller förstå?
  • Teknisk litteracitet
  • Vilka bokstäver, ljud, ord och texttyper behöver eleven träna på?

LASLLIAM som stöd för bedömning

LASLLIAM kan också användas för att synliggöra elevernas utveckling över tid.

Ett viktigt verktyg är så kallade deskriptorer. De beskriver vad en individ kan göra inom olika områden, till exempel:

  • tala
  • skriva
  • läsförståelse
  • hörförståelse

Deskriptorerna hjälper oss att se och beskriva elevens utveckling steg för steg.

Ett exempel från kurs 1A, där ett betygskriterium handlar om att eleven ska kunna läsa och förstå mycket enkla texter om välbekanta ämnen. Innan eleven når dit kan utvecklingen ändå beskrivas och synliggöras genom mellansteg:

· Eleven känner igen sitt namn och andra vanliga ord.

· Eleven kan ljuda enkla och vanliga ord.

· Eleven börjar läsa korta texter med stöd.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tar vi med oss att all undervisning ska utgå från meningsfulla sammanhang och behov samt att deskriptorerna både ger ett stöd i att planera undervisning och i att synliggöra elevers progression.

22

okt

Arbetsmöte 4 september 2026

Fredag 4 september hade vi ett givande arbetsmöte i Specialpedagogiskt samverkansforum. Vi fokuserade på skolornas/enheternas gapanalyser och de planerade insatserna för att minska dessa gap. Vi använde vår analyskompetens och ställde utvecklande och utmanande frågor till varandra kring innehållet i syfte att bidra till fler perspektiv på orsak till gap och hur insatserna kan förbättras. Genom det kollegiala utbytet hoppas vi att ni fått fler idéer om hur ni kan vidareutveckla planerna och sätta dem i verket.

Vi ses i oktober!

//Caroline och Anna

 

Spec ped forum september 2026

 

Usman har utvecklat en webbapplikation för att underlätta inlärningen av ordförrådet i läromedlet Rivstart. Här berättar han för lärare Ulf Sparredal om hur han hamnade i Sverige, på Komvux Södermalm SIFA – och varför han bestämde sig för att utveckla en webbapplikation för sig själv och sina medstuderande.

En man står framför en skylt med texten This is SIFA och Stockholms stads logotyp högst upp.

Usman har utvecklat en app för ordinlärning.

Vägen till Sverige är sällan rak. För Usman som har en bakgrund inom datavetenskap och UX-design började resan i Karachi i Pakistan. Sedan dess har han arbetat som designkonsult, blivit frontend-utvecklare, gift sig och blivit pappa. I dag bor han i Danderyd med sin familj studerar svenska på Komvux Södermalm SIFA – och när han såg ett sätt att effektivisera ordinlärningen i SFI D valde han att använda sina tekniska kunskaper för att skapa en lösning. Resultatet är en lättanvänd webbapplikation som är fritt tillgänglig för alla.

Ordinlärning med ordkort – utmaningar och möjligheter

Varje vecka får de studerande 72 nya ord som de ska lära sig med hjälp av ordkort. Men att göra ordkort är både tidskrävande och använder du pappersordkort finns risken att du tappar bort ordkort. Usman säger:

– Så när vi fick 72 ord varje vecka kände jag att det är mycket jobb. Först måste man översätta orden till engelska eller något annat språk och sedan måste man klippa isär pappret till ordkort och sedan spara dem – vad händer om man tappar bort dem? säger Usman.

Som mjukvaruutvecklare började han därför utveckla en digital lösning där ordkorten lagras på nätet och alltid finns tillgängliga. Applikationen bygger på en enkel struktur där veckans ord läggs in i en databas sorterad efter kapitel och där ordkorten är tillgängliga via en rullgardinsmeny. Användarna behöver varken skapa konto eller navigera i komplexa menyer – fokus ligger på själva inlärningen. Dessutom spar man tid och inga kort riskerar att försvinna, förklarar Usman.

Vid utvecklingen använde Usman olika verktyg för funktionalitet, typsäkerhet, design och pakethantering. Översättningarna i appen är gjorda med hjälp av AI-verktyg. Själva applikationen valde han att lägga tillgänglig online där den är öppen för alla.

En man tittar på sin mobiltelefon som visar en röd ruta med text på en vit bakgrund.

Ett exempel på hur appen ser ut vid användning.

Användarfokus både i utformning och möjlighet att utveckla

Det finns redan mer avancerade appar på marknaden som exempelvis Brainscape men de kostar pengar att använda och mer avancerat är inte alltid bättre. I Usmans klass föredrog flera studerande Usmans app och man kan se appen användas även av studerande i andra grupper efter att Usman avslutat sina SFI D-studier.

Ytterligare en skillnad mot betalappar är att Usmans projekt är open source och att koden ligger öppet vilket gör det möjligt för andra att vidareutveckla den – exempelvis genom att anpassa språk eller förbättra översättningar.

Jag frågar Usman vilka råd han skulle ge andra studerande som vill utveckla mjukvara för språkinlärning.

– Kanske skulle de kunna göra något med grammatiken. Jag är själv inte bra på grammatik men någon som är det skulle kanske kunna göra det.

Utöver studierna söker han aktivt arbete inom IT och när jag frågar honom hur han tror att hans liv är om fem år kommer svaret snabbt:

– Anställd.

Kort efter intervjun tog han ett steg närmare målet genom att avsluta SFI D med godkänt betyg. Resan fortsätter.

En man och en kvinna står i en skolkorridor. Mannen visar kvinnan något på sin mobiltelefon.

Usman visar Julie, studie- och yrkesvägeldare hur appen fungerar.

Intervjun genomfördes på engelska och är översatt till svenska av skribenten.

Ulf Sparredal

Lärare Komvux Södermalm SIFA

 

Mer om Muhammad Usman

Utbildning: Kandidatexamen i datavetenskap (Pakistan), masterexamen i Human–Computer Interaction (Sverige) och frontendutvecklare (KYH Yrkeshögskola)
Yrkesbakgrund: UX-designer, frontendutvecklare, mjukvaruutvecklare
Teknik: HTML, CSS, Javascript, React, Typescript, UX/UI design
Övrigt: Har publicerat tre poesiböcker och är sångare – men föredrar arbete bakom kulisserna
Nu: Studerar svenska och söker arbete där han samtidigt kan utveckla språket

 

Teknisk information

React och TypeScript – funktionalitet och typsäkerhet

Tailwind CSS – design

npm – pakethantering

Netlify – en digital plattform för appar

Git Hub – plats där koden finns tillgänglig för andra

Länkar

Webbapplikationen: https://ord-kort.netlify.app

Projektet på GitHub: https://github.com/MuhammadUsmanMushtaq

9

sep

Arbetsmöte 4 juni 2026

Nu har vi haft sista träffen i specialpedagogiskt samverkansforum innan sommaren. Den var digital för rektorer, enhetschefer och specialpedagoger.

Vi önskar alla en trevlig sommar och på återseende i september!

//Anna och Caroline

Power point-presentation

Spec ped forum juni 2026

Mall för gapanalys

Gapanalys