Aktuellt

2026

27

okt

På årets femte träff (den fjärde blev inställd) riktade vi fokus mot kognitiva strategier. Strategier för avkodning och läsning som är specifika för språkinlärning och för vår målgrupp inom studieväg 1. Vi undersökte hur LASLLIAM kan användas som stöd för undervisning, planering och bedömning av avkodning och läsning för elever på studieväg 1.

Vad är LASLLIAM?

LASLLIAM är Europarådets referensguide för vuxna migranter med liten eller ingen tidigare skolbakgrund. Förkortningen står för Literacy and Second Language Learning for the Linguistic Integration of Adult Migrants.

Guiden kan användas som stöd för planering, undervisning och bedömning och bygger på följande principer:

  • Utgå från verkliga vardagssituationer.
  • Låt läsning och skrivning fylla ett meningsfullt syfte.
  • Se elevens språk och erfarenheter som en resurs.
  • Fokusera på vad eleven kan göra och hur utvecklingen kan synliggöras.

Läs gärna på Nationellt centrum för svenska som andraspråk: LASLLIAM, Nationellt centrum för svenska som andraspråk om du vill ha mer information.

Litteracitet i LASLLIAM

En grundtanke i LASLLIAM är att språk och litteracitet utvecklas tillsammans.

Litteracitet handlar om att kunna använda läsning och skrivning i vardagen för att förstå, kommunicera och delta i samhället. Det kan till exempel innebära att:

  • läsa en kallelse från vårdcentralen
  • förstå ett sms från skolan
  • fylla i en blankett
  • skriva en inköpslista
  • söka information på nätet

LASLLIAM skiljer mellan teknisk litteracitet och litteracitet som social praktik.

Teknisk litteracitet handlar om grundläggande färdigheter i läsning och skrivning. Det innebär bland annat att:

  • förstå sambandet mellan ljud och bokstäver
  • avkoda ord
  • läsa meningar
  • känna igen vanliga ord
  • forma bokstäver
  • skriva ord
  • stava
  • skriva enkla meningar

Avkodning är en del av den tekniska litteraciteten. Avkodning svarar främst på frågan ”Vad står det?”, medan teknisk litteracitet handlar om den större frågan ”Hur fungerar skriftspråket?”.

LASLLIAM som stöd för planering

Enligt LASLLIAM ska teknisk litteracitet inte undervisas isolerat. Bokstäver, ljud, läsning och skrivning utvecklas bäst i meningsfulla sammanhang. Undervisningen bör därför utgå från vad eleven behöver kunna göra i vardagen. Fokus ligger alltså inte på teknisk träning först och sammanhang senare. I stället börjar undervisningen i ett sammanhang som är relevant för eleven. Det innebär att eleven redan från början förstår varför hen lär sig en viss siffra eller bokstav.

Vid planering kan följande frågor vara ett stöd:

  • Tema eller situation
  • Vad ska eleven kunna göra?
  • Kommunikativ aktivitet
  • Vad behöver eleven läsa, skriva, säga eller förstå?
  • Teknisk litteracitet
  • Vilka bokstäver, ljud, ord och texttyper behöver eleven träna på?

LASLLIAM som stöd för bedömning

LASLLIAM kan också användas för att synliggöra elevernas utveckling över tid.

Ett viktigt verktyg är så kallade deskriptorer. De beskriver vad en individ kan göra inom olika områden, till exempel:

  • tala
  • skriva
  • läsförståelse
  • hörförståelse

Deskriptorerna hjälper oss att se och beskriva elevens utveckling steg för steg.

Ett exempel från kurs 1A, där ett betygskriterium handlar om att eleven ska kunna läsa och förstå mycket enkla texter om välbekanta ämnen. Innan eleven når dit kan utvecklingen ändå beskrivas och synliggöras genom mellansteg:

· Eleven känner igen sitt namn och andra vanliga ord.

· Eleven kan ljuda enkla och vanliga ord.

· Eleven börjar läsa korta texter med stöd.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis tar vi med oss att all undervisning ska utgå från meningsfulla sammanhang och behov samt att deskriptorerna både ger ett stöd i att planera undervisning och i att synliggöra elevers progression.

1

jun

Den tredje nätverksträffen för i år, och den sista före sommaren, hölls den 6 maj.

Studieresa till Antwerpen

Träffen inleddes av Irina, sfi-lärare på Komvux Skärholmen. Hon berättade om en studieresa till Antwerpen i Belgien som hon hade gjort tillsammans med sina kollegor Said Katja. I Antwerpen besökte de skolor där man undervisar invandrare i nederländska som är det talade språket i den delen av landet. Skolorna arbetar med elever som, precis som hos oss, har kort eller ingen skolbakgrund.

(mer …)

25

apr

Årets andra träff höll vi den 27 mars och fokus för denna träff var att rikta uppmärksamheten mot vad vi redan vet inom området lärstrategier. Det gjorde vi genom en föreläsning med nedslag från våra tidigare fokusområden: Minnet och lärandet, Organisera för lärande samt Differentierad undervisning. Vi som höll föreläsningen var kontaktrektor Anna Sundbom och jag, Philippa Börjesson, strateg.

Vad är en strategi?

Vi började med att reda i begreppet strategi. Enligt svensk ordbok betyder strategi en långsiktig övergripande plan. Det innebär ett beteende där man medvetet agerar i en riktning mot ett mål. Medan studieteknik är metoder som stödjer strategin.

(mer …)

27

feb

Nytt år – nytt fokusområde

Inför 2025 gjorde skolorna en gemensam kartläggning av de utmaningar lärarna identifierat i undervisningen. Sex områden identifierades, och efter omröstning valdes differentierad undervisning som fokusområde för 2025 och lärstrategier för 2026.

Exempel på frågor som lärarna lyft inom lärstrategier:
• Hur undervisar vi i studieteknik?
• Hur stärker vi elevernas självständighet?
• Hur förklarar vi hur skolan fungerar?
• Hur befäster vi kunskap långsiktigt?
• Hur utvecklar vi skrift hos elever utan etablerat talat språk?

(mer …)