Målet är ett koncept, en Stockholmsmodell, med elevernas behov som utgångspunkt för undervisningen. En grundbult är att modellen ska vara elevnära, där vuxna möts som vuxna i alla sina roller. Tillsammans har vi arbetat fram utbildningspaketet Sfi med förberedande grund. Syftet med utbildningen är att både ge eleverna ett funktionellt språk för vardags-, arbets- och samhällsliv och stärka elevernas omvärldskompetens och kunskap i andra ämnen samt förmåga att hantera skolspråket.

Fokusområden

Utvecklingsarbetet bedrivs av lärare, övrig pedagogisk personal och leds av skolornas rektorer medan det skolövergripande arbetet leds och samordnas i ett lagarbete mellan kontaktrektor på Vuxenutbildning Stockholms enhet Kvalitet och Uppföljning och strateg på förvaltningens enhet Kompetensförsörjning och Utveckling. Den ena processen är därför beroende av den andra och vice versa.

Det skolövergripande utvecklingsarbetet realiseras genom arbete med fokusområden valda av skolorna och staden. Dessa fokusområden har sedan utgjort grunden för ett strukturerat kollegialt lärande. Sedan hösten 2020 har vi arbetat med fokusområdena ämnesintegrerad undervisning, samspelet mellan lärare och studiehandledare samt minne och lärande. Nytt fokusområde från och med 2023 är organisera för lärande.

Sju nätverksträffar per år

Arbetsgången är väl inarbetad och för varje fokusområde organiseras nätverksträffar. Antalet träffar per utvecklingsområde varierar beroende på utvecklingsområdets storlek men över ett år blir det ca 7 träffar. Nätverksträffarna arrangeras centralt och planeras i samråd med skolorna.

Minnet och lärandet

Hösten 2021 höll vi en workshop för att välja nytt fokusområde. Skolorna hade inför workshopen funderat över vad man på skolan finner utmanande. Lärarna valde fokusområdet Minnet och lärandet utifrån att flera lärare upplevde att eleverna glömmer saker de kunnat och att lärandet inte sker optimalt.

Vi konstaterade att vi behövde fylla på med mer kunskap om hur vi kan genomföra vår undervisning med utgångspunkt i det som är mest gynnsamt för lärandet utifrån hur minnet och hjärnan fungerar.

Vi genomförde utvecklingsarbetet utifrån ett aktionslärande perspektiv. Nätverksträffarna fungerade som tillfällen för ny kunskap och för att samtala om erfarenheter av de aktioner som lärare provat i sin undervisning. Med aktion avses en medveten handling i undervisningen som dokumenteras. Resultatet av aktionerna reflekterade lärarna över enskilt och i grupp på skolan och vid nätverksträffarna.

Några exempel på kunskap som vi tar med oss i undervisningen

• Vi minns bäst i början och bra i slutet av t.ex. en lektion. Hur kan vi börja och sluta fler gånger under en och samma lektion?
• Repetition är bra för att minnas. Bäst är att repetera efter 10 minuter, 24 timmar, 1 vecka, 1 månad och efter 1 halvår fram till dess att repetition inte längre behövs.
• Hur vi lär oss är också viktigt för minnet. Vi behöver stärka signalen in genom att till exempel associera och visualisera. Ju knasigare – desto lättare har vi att minnas!
• Testbaserat lärande är bra för allas minne. Vi minns bättre när vi använder minnesprocessen framplockning och får direkt återkoppling därefter. Det kan vi till exempel göra genom att läsa ett stycke, lägga undan det och återberätta vad vi minns, för att sedan direkt läsa samma stycke igen.
• En kort rörelsepaus på ett par minuter gör under för koncentrationsförmågan. Lägg in en rörelsepaus var 30:e minut och designa undervisning i rörelse.

Samspelet mellan lärare och studiehandledare

Under fokusområdet samspelet mellan lärare och studiehandledare arbetade vi med att skapa en gemensam förståelse för studiehandledningens syfte, vad studiehandledarrollen innebär och att tydliga rutiner är en förutsättning för samspelet mellan lärare och studiehandledare. Vi lärde oss om studiehandledning individuellt och i grupp. Vi delade också framgångar och utmaningar med arbetet med kartläggning, informationsöverföring mellan lärare och studiehandledare samt olika sätt att utvärdera.

Ämnesintegrerad undervisning

Under fokusområdet ämnesintegrerad undervisning arbetade vi med hur vi tar fram lärandemål och kartlägger elevers behov och resurser för lärande. Därefter analyserade vi kartläggningen och planerade för undervisning. Sedan var det dags att genomföra lektionen, fundera över vad som gått bra och mindre bra, justera planeringen och pröva på nytt för att återigen analysera utfallet av lektionen.

Mer om nätverksträffarna och deras innehåll kan du läsa på sidan Rapport från nätverkets träffar