Aktuellt

2025

Om en person kompletterar med nivåer på komvux för att få behörighet till högskolan men har en fullständig gymnasieexamen med kursbetyg redan, vad händer med examensbeviset?

Svar: Vår bedömning är att ni hanterar det som ni gör idag, det vill säga ett befintligt examensbevis ändras inte utan nya betyg visas i ett separat dokument.

Det står i ämnesplanerna om nivåer inte kan ingå i en examen tillsammans med andra ämnesnivåer.

Du hittar alla ämnesplaner för Gy25 på Skolverkets hemsida.

Hitta ämnen och nivåer för komvux på gymnasial nivå, Gy25 – Skolverket

Hitta program, ämnen, nivåer och ämnesområden i komvux anpassad utbildning på gymnasial nivå, Gy25 – Skolverket

I Relationslistan finns föreskrifter om vilka kurser och nivåer som motsvarar varandra. I Planeringsstödet finns information om vilka kurser och nivåer som motsvarar varandra delvis eller inte alls.

Studie- och yrkesvägledare på komvux – relationslista och planeringsstöd – Skolverket

Validering i praktiken – en webbutbildning för dig inom komvux

Webbutbildningen Validering i praktiken riktar sig särskilt till dig som kommer att arbeta, eller redan arbetar med validering i din yrkesroll. I utbildningen får du lära dig vad som händer före, under och efter en validering.
  • För lärare och alla verksamma inom komvux

  • Utbildningen tar cirka 8 timmar

  • Digital utbildning

  • Fri start, fri fart

Mer information om hur du genomför utbildning finns på Skolverkets hemsida.

Validering i praktiken – en webbutbildning för dig inom komvux – Skolverket

10

mar

Nytt år och nytt fokusområde

Vi avslutade förra året med att välja ett nytt fokusområde och i år tar vi oss an förhållningssättet differentierad undervisning. Målet är att lära oss mer om fokusområdet genom att vi skaffar oss en större verktygslåda för hur vi kan differentiera undervisningen. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är ett gemensamt ”grundskav” att våra sfi-grupper består av individer med olika intressen, behov, förutsättningar, kunnande, styrkor och att vi i och med det inte kan planera för en undervisning utifrån gruppen utan utifrån de individer som ingår i gruppen. I våra grupper finns det elever som jobbar snabbt och andra långsamt, de har olika förkunskaper och de befinner sig på olika språkliga nivåer.

 Caroline först ut av årets föreläsare

Vår guide under fokusområdets första träff var Caroline Wegmann, specialpedagog från Kvalitet och uppföljning. Caroline bjöd in till en dialog om förhållningssättet differentierad undervisning och nu vet vi och har blivit påminda om att differentierad undervisning:

  • är ett förhållningssätt där vi planerar för olikheter från början, dvs. utgår från det förutsedda.
  • utgår från gruppen och ger eleverna möjlighet att delta och lära på sina villkor.
  • skapar variation i aktiviteter gällande tempo, nivå, omfång, metod och intresse.
  • differentierar aktiviteter och inte elever.
Caroline står framför en bild av flera olika djur på rad. Läraren säger: för att vi ska få det rättvist så ska alla klara samma prov: Börja med att klättra upp i trädet.

Foto: Philippa Börjesson

Ett sätt att differentiera är att anpassa tempot i undervisningen

Upplägget för att skaffa oss den där större verktygslådan för att kunna differentiera undervisningen är att ta oss an en differentieringsaspekt i taget och vi började med tempo. Vi sade att:

  • tempo går in i de andra aspekterna som t.ex. omfång men att det spelar mindre roll utan att det är målet att aktiviteten ska passa alla som är viktig.
  • Vi kan prova att ge eleverna samma uppgift men ha variationer i instruktionerna.
  • Målet är samma för alla elever men att tempot dit är varierat.

Innan vi avslutade träffen fick vi en uppgift, en aktion att göra fram till nästa träff. Varje lärare ska utifrån de elever som befinner sig i just sin grupp prova att differentiera en undervisningsaktivitet utifrån tempo. Det betyder att planera undervisningen utifrån det förväntade, undervisa och sedan reflektera på egen hand och tillsammans med kollegor för att komma tillbaka och berätta hur det gick när vi ses igen.

 

Reflektioner från Karin Dourén, lärare Komvux Skärholmen

Bilden som säger ”För att vi ska få det rättvist så ska alla klara samma prov. Börja med att klättra upp i det här trädet” sitter fast på näthinnan. Vi i vår grupp tänkte på studieväg 1 som har samma NP som studieväg 2 och 3 och att många i studieväg 1 aldrig når detta mål eftersom NP:t är för teoretiskt. Ju längre man arbetar med studieväg 1 ju mer förstår man vilka utmaningar dessa elever har. Vi pratade också om bilden på en naturvetenskaplig kurva som man också kan jämföra med inlärning. Inlärning går enligt den teorin sakta i början och en bra grund gör att kunskapsnivån stiger snabbare senare. Men, vi i vår grupp ansåg att det inte heller stämmer för studieväg 1. Det blir snarare tvärtom för studieväg som klarar de låga nivåerna då det inte är så abstrakt men som sedan får större svårigheter då nivån kräver mer och mer abstrakt tänkande. Vi benade upp faktorer som påverkar differentieringen och det finns många.

Något konkret att ta med till min undervisning och som jag också fick med mig av träffen är t.ex.  att variera tempo, att ge eleverna samma första uppgift men att sedan ge extrafrågor till dem som jobbar snabbt, att blanda lätta och svåra uppgifter för att ge eleverna självförtroende.