Den 2 november 2022 bjöd Gothia Kompetens för fjärde året i rad in Sveriges lärare till Lärkraft – en kostnadsfri kompetensutvecklingsdag. Många föreläsare delade med sig av erfarenheter och praktiska råd kring undervisning, pedagogik och lärande.
Lärkraft bjuder på flera parallella spår med föreläsningar och som deltagare väljer du själv vilka du vill lyssna till. Här finns möjligheter att både få kunskap och inspiration att utveckla din undervisning och att nätverka med andra lärare!
Två av föreläsarna under årets Lärkraft var Helena Wallberg och Maria Kempe Olsson. Karin Arnesén har intervjuat Helena och Maria och här kan du läsa resultatet. Bilderna är publicerade med tillstånd.

Helena Wallberg: Differentierad undervisning är roligt

På det fullbokade Lärkraft 2022 under höstlovet i oktober fick många lärare möjligheten att höra dig tala om vikten att möta eleverna där de är – i det de ska lära sig. Jag skulle vilja ställa några frågor till dig, utifrån vuxenutbildningens form och upplägg. Inom vuxenutbildningen i Stockholm är kurserna intensiva, ofta är de 5-10 veckor långa. Inom sfi är det kontinuerligt intag vilket betyder att det ungefär varannan vecka kommer nya elever till befintlig klass.  Komvux-kurser inleds med en introduktion som ofta innehåller en slags kartläggning av gruppen. Frågorna som ställs kan skilja sig, från skola till skola. Vad tänker du är viktigt för skolan att fråga om? Vad är viktigast att veta om respektive elev?

Jag tänker att det kan vara bra att veta vad eleven har för erfarenheter av metoder, aktiviteter, arbetssätt som har fungerat bra förut. Det kan ge ledtrådar för vad som ska prövas eller ledtrådar kring elevens vana vid vissa arbetssätt. En elev som tex säger att det har fungerat bra att få jobba hemifrån istället för att vara på plats signalerar kanske att det finns behov av att träna på det. En elev som säger att det har fungerat bra med grupparbete kan få berätta mer om varför det har fungerat bra, vilka styrkor det innebär att eleven har. Ta reda på styrkor och utmaningar i undervisningssituationer!

Differentierad undervisning på en skola som har kontinuerligt intag; hur tänker du att lärare med fördel kan planera för en tillgänglig undervisning?

En tillgänglig undervisning är mer på ett generellt plan tänker jag, att se till att instruktioner finns både muntligt och skriftligt, kanske inspelat. Att se till att det finns möjligheter att lösa uppgifter eller läsa texter på fler sätt. Differentierad undervisning utgår mer specifikt från de elever som är där så man måste lära känna dem för att verkligen kunna differentiera aktiviteterna. Om man generellt organiserar för fler sätt att ta till sig innehåll, fler sätt att jobba och fler sätt att visa kunskaper har man ändå stora möjligheter att nå de allra flesta. Sen om det står klart att en eller några elever behöver öva mer på något eller man upptäcker att gruppen verkligen spretar när det gäller något, då differentierar man mer specifikt utifrån den kunskapen.

• Som bilderna från din föreläsning visar, handlar differentierad undervisning om att erbjuda en tillgänglig lärmiljö på gruppnivå. Kan du utveckla den tanken lite?

Det är ett synsätt som innebär att man försöker nå hela gruppen med att välja aktiviteter och metoder som verkligen fungerar för hela gruppen. Det skiljer sig från det traditionella där man planerar en undervisning för gruppen, de flesta, och där man sen gör anpassningar för vissa – ett slags parallella spår för olika elever. Vanligen görs de individuella anpassningarna eller insatserna genom att låta en elev få mer tid eller få jobba med material på en annan nivå, för att ta några exempel. Att differentiera är att istället tänka till kring hur undervisningsaktiviteten kan genomföras så att alla elever får tillräckligt med tid eller så att alla elever kan hitta rätt nivå i samma aktivitet. En uppgift som går ut på att läsa en text och skriva något om den, en vanlig uppgift i skolan, kan då differentieras så att det finns fler sätt att läsa texten och förstå den och fler sätt att skriva om den. Textläsning kan ske genom att lyssna och läsa, läsa tillsammans i mindre grupper eller läsa olika mycket text även om alla läser samma text. Det kan också handla om att alla elever får en förförståelse för texten och får prata om viktiga ord och uttryck före läsningen. Skrivuppgiften kan sen utföras enskilt eller i par eller i grupp, med en förebildstext och exempel på meningar att använda. Observera att sådan stöttning är bra för alla elever, även de som behöver utmanas och gå längre på grund av hög inlärningspotential fördjupar sina texter och utvecklar dem när de får exempel på både texter, meningar, ord och begrepp.

• En avslutande fråga; din bok Lektionsdesign som snart kommer i nytt format – har du ett medskick till lärare inom vuxenutbildningen om hur de skulle kunna använda materialet?

Jag tänker att båda böckerna om lektionsdesign framförallt är ramverk för att diskutera undervisning kollegialt. Att sätta ord på vad man menar med god undervisning, hur det ser ut i just mitt klassrum och hur det som står i boken kan användas för att utveckla vidare. Det brukar bli bra att gå igenom en fas i taget och pröva det som står i boken i sitt eget klassrum för att sedan reflektera tillsammans kring hur det gick. Syftet med det är att lyfta lärandets olika skeden och koppla till aktiviteter i praktiken. Sen är det viktigt att foga ihop alla faser till en helhet och prata om hela lektionen, från att sätta igång till att skapa engagemang och få till aktivitet och att reflektera kring lärandet. Hur gör vi det i våra klassrum? Jag vill bidra till kollegiala resonemang kring undervisning som skapar en bred, stabil lärväg för alla elever oavsett ålder. Jag hoppas att mina böcker kan bidra till det samtidigt som det också ger lärare ett lyft i det kollegiala samarbetet och i glädjen med att undervisa.

För många är Helena Wallberg bekant genom sin bok Lektionsdesign, en handbok. Hon har även nått en stor publik genom specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet och https://www.lektionsdesign.se/

Maria Kempe Olsson: Bättre möjligheter för alla elever att lyckas

Rektor Maria Kempe Olsson berättade i sin föreläsning om mötesmodellen elevhälsomötet, EHM. Modellen som nu funnits i tio år, har hon tagit fram i samarbete med specialpedagogerna Anna Bengtsson och Ida Necovski. Den bjuder in all skolpersonal som finns runt eleverna. I strukturerade möten ringas utmaningar och möjligheter i ett tidigt skede in.

Maria Kempe Olsson betonar att elevhälsoarbete handlar om ett gemensamt ansvarstagande utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv. Det handlar om att hitta strategier och arbetssätt som fungerar och att arbeta vidare utifrån det. Målet är en samverkan som tar sikte på det som fungerar, förklarar hon.

Materialet går i linje med Stockholms stads utvecklingsarbete under det gångna året. Fokusområde inom vuxenutbildningen har 2022 varit Tillgängliga lärmiljöer och i likhet med EHM-modellen har skolorna kartlagt risk- och friskfaktorer i syfte att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Maria Kempe Olsson förmedlar hur hälsa och lärande går hand i hand och hur viktigt det är att inte skynda fram för fort. För att kunna arbeta med elevhälsa kan man behöva sänka tempot i arbetet. Ett tänkvärt citat från föreläsningen: ”Bygg in farthinder i elevhälsoarbetet; SÄNK tempot och LYFT blicken!”.

Gothia Kompetens erbjuder provläsning om EHM: https://www.gothiakompetens.se/ehm-att-komma-igang-p77413660