Under Symposium 2022 fick jag förmånen att prata om mitt favoritämne – elevinflytande på sfi. Här kommer en liten sammanfattning, och några tips för att bygga upp ett kvalitativt elevrådsarbete inom sfi.

Mitt engagemang fick sig ett uppvaknande en måndag under en vårtermin. Redan innan jag började lektionen hade min dåvarande 2B-klass suttit och irriterat sig över att de inte hade samma möjlighet till ledighet under sommaren som jag hade. Om du själv är lärare inom SFI känner du säkert igen situationen. Den dagen fick lektionsplaneringen stå åt sidan. Vi skrev ett gemensamt brev till skolans dåvarande rektor, som svarade att sfi-elevers sommarlovsmöjligheter är en politisk fråga. Svaret ledde i sin tur till ett politikerbesök. Under besöket blev det tydligt hur svårt det var för mina elever att tycka till. Det var en stor utmaning att kunna svara på frågan om hur de ville förbättra sfi. En fråga som jag vet att de verkligen borde kunna svara på.

Praktiskt elevinflytande på flera olika nivåer

Upplägget för elevrådsarbete behöver självklart anpassas efter skola och elever. Skolan som jag arbetade på var en stor skola (+1000 elever) i ett storstadsområde med nivåerna 1A till 3D. Vi hade elevråd två gånger per termin, och vilka elever som var med på själva mötet skiftade. Nedan ser ni en bild som illustrerar arbetsprocessen.

Vi började med att informera om att elevrådsarbete var på gång under ett arbetslagsmöte och sedan hade lärarna klassråd ute i klasserna. Det skedde med ett frågeformulär, men med möjlighet för läraren att anpassa efter grupp och nivå. Varje klass valde sedan två elevrepresentanter som förde klassens talan på elevrådet. Biträdande rektor eller undertecknad ledde elevråden. Därefter hade vi en återkoppling ute i varje klass där vi pratade om vad elevrådet hade diskuterat och ifall klassen hade specifika önskemål eller frågor. Vi passade även på att tydliggöra vår klagomålsrutin vi dessa tillfällen.

De frågor som vi ville att klasserna diskuterade inför elevrådet varierade. Nedan ser du några exempel på frågor.

• Vi har 10 000 kronor. Vad behöver skolan köpa?
• En ny elev börjar på måndag. Hur ska vi göra för att hen ska känna sig välkommen?
• Vi ska åka på utflykt. Vart vill ni åka?
• Vilka personer finns på skolan och vad är deras roll?
• Du vill skriva nationellt prov men din lärare tycker inte att du är redo. Vad gör du?

Vi har även haft temabaserade klassråd där frågor som arbetsmiljö och läsning har diskuterats.

Arbete med case förtydligar för eleverna

I grundskolan och gymnasiet är mycket av det som jag har skrivit självklarheter, men så ser det inte alltid ut på sfi. Vi har därför arbetat mycket med case, vilket har gjort det lättare för våra elever att tycka till och diskutera frågor som inte alltid är självklara. Nedan ser du några exempel på case.

Några tips på vägen

Jag hoppas att du känner dig inspirerad till att starta upp elevrådsarbete inom din sfi-verksamhet, eller utveckla ett redan befintligt arbete. Här är några tips.

1. Skilj på elevrådsarbete och undervisning.

Ibland har mina elever fått genomföra klassrådet i modersmålsgrupper eller med språkstöd, för det är inte språket som är det viktiga här. Vi vill inkludera alla elever, oavsett nivå, i det här arbetet.

2. Få med ledningen och få med lärarna.

För att lyckas hålla i gång ett elevrådsarbete över tid behövs engagemang från både lärare och ledning. I vårt fall höll både jag (lärare) och vår biträdande rektor i detta tillsammans, vilket fungerade bra.

3. Behovet måste utgå från eleverna.

Många av mina elever beskriver elevråden som en enorm kulturkrock, vilket visa vikten på att utgå från eleverna. Vi ska inte jämföra vårt elevrådsarbete med ett arbete som pågår på exempelvis en grundskola. Jag har haft förmånen att arbeta inom en verksamhet som har ansträngt sig för att det här ska fungera väl. Varför gör vi då detta?

Arbetet leder till ökad demokratisk medvetenhet

Det skapar en demokratisk medvetenhet men också en reell förbättring av studiemiljö. Jag har exempelvis köpt in en bok efter rekommendation av en elev på ett elevråd och flera klassrum har fått in klädhängare. Banalt? Nej. Det är de konkreta sakerna som faktiskt visar att det går att påverka.

Men det viktigaste är nog ändå att säga ”Hej och välkommen till Sverige! Här kan alla påverka.”. Jag hoppas att mina elever i framtiden både vet att man kan felanmäla en trasig gunga i parken och att det är möjligt att sitta i riksdagen. Det viktigaste med elevrådsarbete är att förmedla att våra elever är viktiga att lyssna på.

Text av:

Jessica Schedvin, lärare i svenska och svenska som andraspråk med erfarenhet av vuxenutbildning

jessica.schedvin@gmail.com