I början av september hade vi den femte träffen för fokusområdet elevcentrerad och differentierad undervisning. Vi fortsatte med den förra träffens tema – flerspråkighet som resurs och denna gång utifrån ett lärarperspektiv.

Varför vi gör vad vi gör

Anna Sundbom, kontaktrektor för skolor med elever på studieväg 1 inledde med ett citat från John Hersey:

Lärande börjar med misslyckande; det första misslyckandet är början på utbildning.

För utvecklingsarbetet innebär det att läraren utgår från ett ”undervisningsskav”, något i undervisningen som inte ger den effekt man önskar.  Under träffarna har lärarna fått input från kollegor och med hjälp av den kan de nyfiket och strukturerat pröva en förändring i undervisningen. Genom att prova något nytt lär man sig nya saker och det är det som leder till en bestående förändring av tankar eller arbetssätt. Anna sa att det som vi lärt oss under våra träffar tillsammans är också det som vi numera använder i vår undervisning. Exempel på det är

• Lärandemål inom ämne och språk
• Elevcentrerad undervisning( elevernas fokus i fokus, kartläggning, inflytande mm)
• Flerspråkighet som resurs (inför, under, efter och medvetet planerat)
• ”Hjärnsmart” undervisning: testbaserat lärande, glömskekurvan, rörelsepauser och mindbreaks mm.

Språkstöd för vuxna nybörjarläsare – att äga sitt eget lärande

Språkstöd för vuxna nybörjarläsare – att äga sitt eget lärande var rubriken på träffens föreläsning. Föreläsare var Emma Lanäs och Pernilla Edvardsson, sfi-lärare från Tingvallagymnasiet i Karlstad. Deras föreläsning hade sin utgångspunkt i flerspråkighet som resurs och det arbete som de har byggt upp i Karlstad med språkstöd och språkstödjare.

Vilka språkliga resurser har våra elever?

Vilka språkliga resurser har våra elever? Det är en fråga som Emma och Pernilla ställer sig ofta.  För att kunna besvara frågan använder de sig av Skolverkets kartläggningsmaterial av litteracitet och av sina språkstödjare. Syftet med kartläggningssamtalet är att läraren ska få mer kunskap om elevens språkliga repertoar. Kartläggningen syftar till att ta reda på till exempel hur och i vilka situationer som eleven mött skrift eller vilka inlärningsstrategier eleven har använt sig av tidigare. Under samtalen blir det tydligt att bara för att man delar språk innebär det inte att det är lätt att kommunicera. Det  krävdes många omformuleringar, förklaringar och följdfrågor under ett kartläggningssamtal för att nå hela vägen fram.

Vilka vinster finns det med att transspråka?

Emma och Pernilla betonade betydelsen av att som elev ha tillgång till alla sina språkliga resurser. Som lärare bör man organisera för att förstaspråket ska vara ett stöd i undervisningen och inte ett hinder. De menade att transspråkande inte är en metod utan mer en strategi, ett synsätt för hur eleverna bäst lär sig. De intygar att det finns stora fördelar med transspråkande.

Vad innebär att äga sitt eget lärande?

Enligt Emma och Pernilla handlar det mycket om att som elev förstå sambandet mellan skola och vardagsliv.  Detta är något som språkstödjarna arbetar mycket med och där de har en nyckelroll. Det handlar om att undersöka vad eleven vill, kan och behöver men också om att uppmuntra eleven till reflektion kopplat till lärandet.

Är du nyfiken på att läsa mer om Karlstads arbete med transspråkande, språkstöd och språkstödjare kan du hitta mer information på deras hemsida. .

En lärares reflektioner

Sara från Vuxenutbildning Järva tog med sig detta från träffen:

Något som du fick med dig utifrån rollen som lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)

– Vi fick bekräftelse på vikten av samarbete mellan lärare och språkstödjare

– att ha kurs för nyanställda språkstödjare

– att språkstödjarna har tid för att kunna reflektera/utvärdera/diskutera tillsammans över/om det de gör, för att kunna utveckla sig

Något konkret att ta med till din undervisning

– att ha tydliga rutiner för att använda uppsatta tider för språkstödet i klassrummet.

-att förbereda material för språkstödjaren