Nyheter

2023

24

nov

Effektivare språkutveckling inom sfi

Elever på studieväg 1 inom sfi har mycket kort eller ingen skolbakgrund från hemlandet och kan oftast inte läsa eller skriva på sitt modersmål. Vilka kompetenser är extra viktiga att lärarna har och på vilket sätt kan kartläggning och individanpassning hjälpa eleven att lyckas?

Vid nätverksträffen 20 oktober 2023 som handlade om elevcentrerad och differentierad undervisning – flerspråkighet som resurs föreläste fil. dr. Åsa Wedin om vilka kunskaper lärare som undervisar i tidig språkutveckling bör ha. För att få veta mer har vi ställt några kompletterande frågor till Åsa. Vi har även pratat med Elisabeth Mörnerud, rektor för sfi på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, som har lång erfarenhet av litteracitetsutveckling och undervisning på studieväg 1 inom sfi.

(mer …)

23

nov

Differentiering i skrivprocessen

Jag har en grupp sfi-elever som läser kurs 2C och 2D. Det är alltså en grupp där olika elever läser mot olika betygskriterier trots att de läser tillsammans. Vi har jobbat en del med differentierad undervisning, det tycker vi är ett bra sätt att se på undervisningen i den här gruppen. Genom differentiering kan jag hjälpa alla framåt utan att några alltid blir klara fort och får sitta och vänta medan andra alltid halkar efter och blir stressade av det.

(mer …)

20

nov

Kollegialt lärande – en författare berättar

Hej Per Fagerström, lärare och skolutvecklare! Du föreläste den 1 november på kompetensutvecklingsdagen Lärkraft. Här kommer några frågor till dig, efter att vi hört dig tala om kollegialt lärande.

Du nämner kollegialt lärande för lärare, skolledare och övrig personal på skolan – kan du berätta lite mer?

Kollegialt lärande är ju ett begrepp som innefattar två relativt komplexa ord, kollegialt och lärande. Det gör att kollegialt lärande är något annat än ”vanliga” kollegiala samtal, eller erfarenhetsutbyte eller planeringar. Det bör alltså innehålla en lärandedimension och ske kollegialt. Numera benämns kollegialt lärande alltmer som kollektivt lärande vilket också vill betona att det innefattar ett gemensamt görande/handlande utifrån det lärande som legat till grund för nytt görande. När gruppen/kollegiet fungerar ihop är det en fantastisk resurs till att utveckla verksamheten. Att tillsammans identifiera vilka utvecklingsbehov vi har och sen inventera den gemensamma kunskapen kring området, dela med oss, lära tillsammans och också se vilka behov av extern kompetenspåfyllnad vi behöver.

Tankerespekt är ett nytt ord för mig; vad betyder det?

Tankerespekt är ett ord som jag tagit ifrån Bodil Jönsson, Fysikprofessorn från lund. När man skall samtala och utforska något tillsammans är det av stor vikt att var och en först får landa i sin egen förståelse och insikter kring det det skall talas om. Där det inte ges utrymme för tankerespekt brukar några verbalt starka ta till orda ganska omgående och risken är att de färgar in vad samtalet kommer handla om innan alla har getts en chans att först få tänka efter själva.

I ett samtal och ett resonerande kan det också vara skönt att få pausa i det verbala utbytet och var och en får lov att föra en inre dialog med sig själv och sina tankar utifrån det som det talats och resonerats om.

Du ger tips på olika former av kollegialt lärande, bland annat Reflektionsmodellen 1-2-3-?. Kan du berätta om hur den kan användas? (mer …)