I slutet av april hade vi den tredje nätverksträffen för fokusområdet elevcentrerad och differentierad undervisning. Frågor som vi ville undersöka under denna träff var:

• Hur planerar jag undervisningen utifrån elevernas behov?
• Hur kopplar jag undervisningen till elevernas vardag?
• Hur sätter jag lärandemål?

Under träffen delade vi också våra undervisningsexperiment, som vi kallar aktioner, med varandra. Lärare, studiehandledare och syv hade rundabordssamtal med kollegor från både den egna och andra skolor. I och med att fokusområdet är elevcentrerad undervisning, en undervisning med utgångspunkt i elevers intressen, erfarenheter, kunskaper och mål var grupperna indelade efter kurstillhörighet inom sfi, kurs A-D.

Baklängesplanering och lärandemål

Inspirationsföreläsare på träffen var Erik Mattsson, verksamhetsutvecklare på Kompetensförsörjning och utveckling, Arbetsmarknadsförvaltningen. Eriks föreläsning handlade om baklängesplanering, att utforma lärandemål utifrån elevers behov och vardag samt vardagsspråk och skolspråk.

Erik Mattsson var gästföreläsare vid träffen.

Erik började med att berätta om de teorier som hans presentation tar sin utgångspunkt i. En del kände vi igen och andra var mer nya för oss.

• Backward design
• Cummins fyrfältare
• NC:s didaktiska principer
• SKUA
• SMARTA mål
• Blooms taxonomi
• Konstruktiv länkning

Vi fick till exempel lära oss att konstruktiv länkning innebär att lärandemål, bedömning och aktiviteter hänger ihop och har en röd tråd och att baklängesplanering handlar om i vilken ordning vi planerar undervisningen.

Baklängesplanering steg för steg

Steg 1 – VAD ska eleverna kunna efter (lektionens, veckans, kursens…) slut?

För läraren handlar det om att göra ett urval, att utifrån elevkartläggning och styrdokument ta fram lärandemål.

Steg 2 – HUR ska eleverna visa att de nått lärandemålen?

Steg 3 – Vilken undervisning, vilka aktiviteter ger eleverna bäst möjligheter att lära, uppfylla lärandemålen?

Vi fick också lära oss att det är viktigt att lärandemålen innehåller aktiva verb. Detta för att lärandemålen både ska kunna mäta kunskap, vara mätbara och tydliggöra det förväntade lärandet. Det är till exempel svårt att mäta verb som förstå eller känna till. I stället för känna till kan man till exempel använda förklara.

Föreläsningens centrala budskap var att lärandemål och baklängesplanering tydliggör vad som är högsta prioritet i lärandesituationen. Det är viktigt att som lärare ha fokus på vad det är som eleverna ska lära sig och inte börja med att planera aktiviteterna. Det handlar om att formulera lärandemål som både elever och lärare förstår och att målen ska vara SMART:a.

SMARTA mål

1. Specifikt: Målet är tydligt och detaljerat, så att du vet exakt vad som ska uppnås.
2. Mätbart: Målet har konkreta kriterier för att mäta framstegen och bedöma när målet är uppnått.
3. Accepterat: Målet är realistiskt och inom räckhåll, givet dina resurser och begränsningar.
4. Relevanta: Målet är viktigt och meningsfullt för dig och är kopplat till dina övergripande mål och visioner.
5. Tidsbundet: Målet har en tydlig deadline eller tidsram för att säkerställa att det finns en känsla av brådska och fokus på att uppnå målet.

En lärares reflektioner

Tavga från Hermods Kista tog med sig detta från träffen:

Något som du fick med dig utifrån rollen som lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)

När jag lyssnade på Eriks föreläsning blev inspirerad av baklängesplaneringen och vill sätta lärandemål efter elevers behov, både språkliga som från vardagen. Att tänka på hur elever bäst får träna på och visa att de kan klarar lärandemålen. Att till exempel träna på eller visa att man kan ringa till vårdcentralen eller hämta ut recept på apoteket genom rollspel i klassrummet.

Något konkret att ta med till din undervisning  

Under rundabordssamtalet blev jag inspirerad av en lärare som berättade om sitt arbete med temat miljö. Hur teori och undervisning kan bli mer praktisk genom att till exempel sopsortera i klassrummet med eleverna och ha små containrar för papper, glas och metall.