17
apr
Nätverksträff med lärare på studieväg 1, mars 2023
Att ha elevernas fokus som utgångspunkt är själva kärnan i en elevcentrerad undervisning. Därför ägnade vi nätverksträff 2 2023 åt just elevernas fokus. Frågan som vi ställde oss efter denna nätverksträff var:
- Hur förändrar vi undervisningen utifrån vad vi nu vet eller har påmint oss om är våra elevers fokus?
- Vilken medveten förändring vill vi göra och pröva?
Mellan denna och nästa träff har vi i uppdrag att planera för, genomföra, observera och reflektera över ett lektionsmoment.
- Nätverksträff 2
- (Ny) kunskap
- Rundabordssamtal: gemensam planering av lektionsmoment utifrån dagens input.
- Skolvis reflektion: tid för arbetslag att gemensamt bearbeta input från rundabordssamtalen och planera för kommande aktion.
- På skolan
- Aktioner genomförs
- Aktioner dokumenteras
- Aktioner reflekteras över på egen hand och tillsammans
- Nätverksträff 3
- (Ny) kunskap
- Rundabordssamtal: presentation av aktioner, hur gick det?
- Skolvis reflektion: det fortsatta arbetet och planering av ny aktion
Inspirationsföreläsning med Gulistan Kavak
Inspirationstalare denna gång var Gulistan Kavak, författare och socionom. Gulistan har skrivit boken Analfabetism – det osynliga funktionshindret. Gulistan föreläste utifrån sina erfarenheter av att växa upp med föräldrar som inte haft möjligheter att lära sig läsa eller skriva men också utifrån sina erfarenheter som skolkurator och de erfarenheter som författandet har givit henne. Föreläsningen var i dialogform där det blev en förhandling av begrepp som analfabet, analfabetism, illitterat, litteracitet. Vi kunde enas om att både analfabet och illitterat har tydligt bristfokus och att begreppet litteracitet är vidare än alfabetism eftersom alfabetism omfattar läs- och skrivförmåga medan litteracitet omfattar både tal, tecken, symboler och bilder och hur dessa kopplas till skrift.
Lästips för dig som vill läsa mer om dessa begrepp:
Grundläggande litteracitet – Skolverket
Språkdidaktik för sfi, kapitel 9 i Litteracitet och andraspråksutveckling av Annika Norlund Shaswar och Åsa Wedin
Vi fick också veta att 13% av den svenska vuxna befolkningen, cirka 800 000 personer, inte har tillräckliga läsfärdigheter enligt PIAACs internationella undersökning av vuxnas färdigheter. Undersökningen mäter läs- och räknefärdigheter samt problemlösningsförmåga med datorns hjälp. Dessa färdigheter anses vara nödvändiga för att klara sig både i samhälls- och i arbetslivet.
Gulistan avslutade sin föreläsning genom att lyfta utbildning och skola som möjliggörare till ett vuxenliv där den vuxne klarar alla sina olika roller.
En elev har många olika roller att hantera.
Elevröster från fokusgrupper
Inspirationsföreläste gjorde också Leonora Lippig-Singewald, strateg på verksamhetsområde Kompetensförsörjning och utveckling inom vuxenutbildningen. Leonora föreläste utifrån de fokusgruppsintervjuer hon har gjort tillsammans med kollegan Lena Forsgren.
De har intervjuat totalt 24 elever inom kurs 1C. Eleverna var uppdelade efter kön i fyra grupper och kom från två av våra skolor med elever på studieväg 1.Leonora förmedlade elevernas fokus utifrån ett par olika områden. Ett av dessa var innehållets relevans och vad eleverna vill och behöver lära sig. Eleverna uttryckte bland annat att de vill lära sig
- att lära svenska är centralt för att förstå varandra i klassrummet, för att arbeta, klara möten med myndigheter, läsa och svara på sms, brev/kallelser, kommunicera med skolan…
- ALLA nämner utbildning med målet arbete som drömmen eller sfi
- Jag behöver lära mig matematik så att jag kan klara D-provet. Då behöver man förstå matematik. Önskemålet om matematik kommer från flera.
En lärares reflektioner
Sfi-lärare Katja från Vuxenutbildning Järva tog med sig detta från träffen:
Något som du fick med dig utifrån rollen som lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)
”Jag tycker att det är viktigt att diskutera begreppet analfabetism utifrån olika perspektiv. Föreläsningen som vi hade med Gulistan Kavak gav en inblick i familjedynamiken i de studerandes liv. Vi som är lärare behöver förstå det förhållande som våra studerande har till det svenska språket för att kunna stärka de studerandes förmåga att stå på egna ben.”
Något konkret att ta med till din undervisning
”Jag undrar om man skulle kunna göra ett litet pilotprojekt i skolan som skulle kunna kallas för En familjmånad. Syftet med projektet skulle kunna vara att få ihop ett samarbete mellan lärare och de studerandes anhöriga. En frågeställning skulle kunna vara: Kan vi samarbeta med varandra för att kunna ge stöd till våra studerande?”