Det kollegiala lärandet på Vuxenutbildning Söderort sker i form av auskultationer. Vi ger och får värdefull feedback efter våra lektionsobservationer. Det kan gälla både lektionsupplägg, fördelningen av talutrymmet, samt hur läraren individualiserar och differentierar sin undervisning. Said berättar mer
Said i en undervisningssituation.
Jag har en grupp sfi-elever som läser kurs 2C och 2D. Det är alltså en grupp där olika elever läser mot olika betygskriterier trots att de läser tillsammans. Vi har jobbat en del med differentierad undervisning, det tycker vi är ett bra sätt att se på undervisningen i den här gruppen. Genom differentiering kan jag hjälpa alla framåt utan att några alltid blir klara fort och får sitta och vänta medan andra alltid halkar efter och blir stressade av det.
Hej Per Fagerström, lärare och skolutvecklare! Du föreläste den 1 november på kompetensutvecklingsdagen Lärkraft. Här kommer några frågor till dig, efter att vi hört dig tala om kollegialt lärande.
Du nämner kollegialt lärande för lärare, skolledare och övrig personal på skolan – kan du berätta lite mer?
Kollegialt lärande är ju ett begrepp som innefattar två relativt komplexa ord, kollegialt och lärande. Det gör att kollegialt lärande är något annat än ”vanliga” kollegiala samtal, eller erfarenhetsutbyte eller planeringar. Det bör alltså innehålla en lärandedimension och ske kollegialt. Numera benämns kollegialt lärande alltmer som kollektivt lärande vilket också vill betona att det innefattar ett gemensamt görande/handlande utifrån det lärande som legat till grund för nytt görande. När gruppen/kollegiet fungerar ihop är det en fantastisk resurs till att utveckla verksamheten. Att tillsammans identifiera vilka utvecklingsbehov vi har och sen inventera den gemensamma kunskapen kring området, dela med oss, lära tillsammans och också se vilka behov av extern kompetenspåfyllnad vi behöver.
Tankerespekt är ett nytt ord för mig; vad betyder det?
Tankerespekt är ett ord som jag tagit ifrån Bodil Jönsson, Fysikprofessorn från lund. När man skall samtala och utforska något tillsammans är det av stor vikt att var och en först får landa i sin egen förståelse och insikter kring det det skall talas om. Där det inte ges utrymme för tankerespekt brukar några verbalt starka ta till orda ganska omgående och risken är att de färgar in vad samtalet kommer handla om innan alla har getts en chans att först få tänka efter själva.
I ett samtal och ett resonerande kan det också vara skönt att få pausa i det verbala utbytet och var och en får lov att föra en inre dialog med sig själv och sina tankar utifrån det som det talats och resonerats om.
Du ger tips på olika former av kollegialt lärande, bland annat Reflektionsmodellen 1-2-3-?. Kan du berätta om hur den kan användas? (mer …)
Per Fagerström är lärare och skolutvecklare. Han har bland annat skrivit boken Kollegialt lärande i skolan och var en av föreläsarna på konferensen Lärkraft den 1 november 2023.
Vuxpedagog Stockholm ställde tre korta frågor till Parisa Ansari, lärare i SFI och svenska som andraspråk, som lyssnade på Per Fagerströms föreläsning.
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
