Språk- och yrkesintegrerad sfi

Bakgrund och syfte

Vid kartläggning av medarbetare i de tre medverkande stadsdelarna framkom att en del av medarbetarna saknade betyg i sfi (svenska för invandrare).  Mot denna bakgrund valde vi att pröva att utveckla och genomföra en språk- och yrkesintegrerad Sfi – utbildning vars syfte var att skapa bättre förutsättningar för medarbetarna att söka till utbildning till undersköterska. Syftet med insatsen var då att stärka deltagarnas språkkunskaper för att nå målen i antingen kurs 2C eller kurs 2D, samt att ge deltagarna kompetensutveckling i yrket genom att integrera undervisning i svenska som andra språk med vård- och omsorg.

Målgrupp

Deltagarna befann sig på nivå 2C eller nivå 2D inom Sfi. De flesta av deltagarna hade inte studerat på flera år och flera deltagare saknade formell utbildning inom vård- och omsorg.  Samtidigt hade många deltagare flera års arbetslivserfarenhet inom hemtjänst och på vård- och omsorgsboende.

Utgångspunkter i en språk- och yrkesintegrerad undervisning

Undervisningen har utgått från deltagarnas egna erfarenheter och därifrån har vi fördjupat och byggt på med ny kunskap. Detta för att gynna språk- och yrkesutveckling. I undervisningen utgick vi från ett språk – och yrkesintegrerat stödmaterial för kombinationsutbildningar som är framtaget av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet. Materialet grundar sig på fem principer där undervisningen bygger på att den ska vara, dialogisk och erfarenhetsbaserad, gå från det konkret till det abstrakt, kognitivt utmanande, arbetslivsrelevant och med ändamålsenliga bedömningar. Detta för att gynna språk- och yrkesutvecklingen hos deltagarna. Undervisningen innehöll även inslag av andra inlärningsstrategier såsom testbaserat lärande och ordkort. Konkret innebar detta att deltagarna tränade på att minnas information, som exempel innehållet i en text som de nyss hade läst, samt ord och fraser med hjälp av ordkort.

För att stärka motivation, språkutveckling och yrkeslärande har undervisningen utgått till stor del från teman kopplade till vård- och omsorgssituationer. Vi har haft ett tydligt fokus på att i yrkesnära sammanhang utveckla deltagarnas färdigheter i att läsa, skriva, lyssna och tala. Olika typer av texter har använts, som dialoger, nyhetsartiklar och fallbeskrivningar för att skapa en meningsfull och yrkesnära språkinlärning och samtidigt förbereda för det nationella provet i sfi. Gruppen har också haft uttalsundervisning en dag per vecka med fokus på arbetsrelaterade situationer.

Beskrivning av genomförandet

Utbildningen inleddes med en studieförberedande period kombinerad med kartläggning som pågick i sju veckor. Därefter fortsatte deltagarna att under 15 veckor studera språk- och yrkesintegrerad Sfi.  Förutom att stärka deltagarnas språk och yrkeskompetens var syftet att förbereda inför det nationella provet i sfi. Kursen inleddes därför med att deltagarna fick göra ett tidigare nationellt prov i kurs 2C respektive kurs 2D för att identifiera individuella behov och skapa förförståelse för provsituationen i slutet av kursen.

Fallbeskrivningar

Vi har i undervisningen använt oss av fallbeskrivningar som speglar olika vardagssituationer inom hemtjänst och äldreomsorg. Syftet med undervisningen var att alla moment på något sätt skulle relatera till deltagarnas olika arbetssituationer. Utifrån gruppens kunskaper och frågor, byggde vi på med bland annat vanliga sjukdomar som stroke och kognitiva sjukdomar men också basala hygienrutiner och yrkesnära språk. En ny fallbeskrivning introducerades varje vecka. Den inleddes med en bild kopplad till en arbetssituation. Deltagarna diskuterade då utifrån samtals- och reflektionsfrågor som till exempel, Vad skulle du som personal göra i den här situationen?  Detta synliggjorde både vardagsspråk, yrkesspråk, deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Deltagarnas reflektioner sammanfattades i form av tankekarta på tavlan. Vilket i sin tur skapade nya frågor både om språk och vård som vi kunde fördjupa och utöka med ny kunskap.

Vi använde oss av fallbeskrivningar från ett språkutvecklande läromedel som är anpassat för deltagare med svenska som andraspråk, Vardag i vård och omsorg av Johanna Eidborn, Åsa Kindevåg, Martina nordqvist. 2024. Gleerups utbildning AB.

Fiktiva brukare

Personerna i fallbeskrivningarna fungerade som fiktiva brukare. Deltagarna följde den fiktiva brukaren genom olika vårdsituationer. Ett exempel var Sonja, som efter en fallolycka i hemmet fick gå igenom hela vårdkedjan från akuta insatser till rehabilitering och senare även en flytt till ett vård – och omsorgsboende. Utifrån de olika momenten i vårdkedjan arbetade deltagarna med både språk och yrke i de olika vårdsituationerna. I samband med Sonjas flytt till vård – och omsorgsboende skrev deltagarna en genomförandeplan tillsammans med Sonja. Många moment kräver både språk och yrkeskunskaper och gynnar därför språk- och yrkesutveckling.

En deltagare uttryckte:

”Jag är helt belåten. Jag är nöjd. Jag har fått mitt självförtroende tillbaka. När jag hade vårdplanering tidigare kände jag rädsla. Jag vågade inte fråga ” vad sa du ” tidigare men nu vågar jag.”

Lärandemål

En viktig del i NC:s undervisningssätt är att arbeta med tydliga lärandemål. Med ett lärandemål är deltagaren aktiv i sitt lärande och vet då vad som krävs för att klara målet. Detta bidrar också till att förankra språkinlärning i det praktiska vårdmomentet. Ett av lärandemålen var att planera, motivera och genomföra ett rörelsepass(sittgympa) tillsammans med en brukare. I det ingår både språk och vård – och omsorgskunskaper som att motivera och ge muntliga och skriftliga instruktioner.

Ett annat lärandemål var att deltagarna skulle servera en måltid till en brukare med Alzheimers sjukdom samt att dokumentera hur mycket mat- och vätska som satts in och hur mycket som den boende hade ätit och druckit i en mat- och vätskelista. På så sätt har vi integrerat språk och yrkeskunskaper.

Undervisning i autentisk miljö

Vi har också haft yrkesnära undervisning på KTC Kliniskt träningscentrum på Högdalens vård-och omsorgsboende dit delar av undervisningen var förlagd. Deltagarna fick på KTC prova äldredräkter för att uppleva hur åldrandet kan påverka rörlighet, syn och hörsel. Upplevelsen väckte stort engagemang som ledde till reflektioner och förståelse kring den äldres perspektiv, normalt åldrande, bemötande och egna arbetsrutiner. Flera av deltagarna uttryckte att de fått nya insikter i hur det kan upplevas att leva med nedsatt rörlighet, sämre syn, eller hörsel och att de kommer att ta med sig dessa erfarenheter i sitt fortsatta arbete inom äldreomsorgen.

Utbildningen avslutades med ett nationellt prov. Samtliga deltagare deltog i provet, och 85 procent uppnådde godkänt betyg i antingen kurs 2C eller kurs 2D.

En deltagare uttryckte:

”Jag lär mig mycket att prata och skriva men det är kort tid. Vi har alla bott här länge men vi bara jobbat. Vi har inte gått i skolan. Det är många år. Jag har inte varit i skolan på 20 år. Det här är helt nytt, från början var det svårt men nu har jag utvecklats. Jag vågar prata.”

Insikter

Efter utbildningen upplevde deltagarna ett ökat självförtroende, förbättrade språkkunskaper och stärkt yrkeskompetens. Många uttryckte även en vilja att fortsätta att studera. Tillgång till studie- och yrkesvägledare inom projektet var ett viktigt stöd för deltagarna i att söka vidare till kombinationsutbildningar och fortsatta studier i språk.

Att inte vara klar med sfi kan göra att man drar sig för att delta i kompetensutveckling av oro för att man inte har de förkunskaper som krävs.  Detta framkommer i samtal med flera av deltagarna som uttryckte att de var oroliga för att känna att de förväntade sig att andra deltagare skulle ha kommit längre i sin språkutveckling. Detta kan vara faktorer som påverkar deltagarnas kompetensutveckling och studier. Här kan man också fundera över vilken betydelse kort skolbakgrund och ovana av att studera påverkar kompetensutveckling. Då alla, även de deltagarna med längre skolbakgrund uttryckte liknande oro med att börja kompetensutveckling.

Vad vi också såg var att bedriva undervisning i en mer autentisk miljö är betydelsefullt för deltagarna. Deltagarna upplevde att lärandemiljön har stor påverkan och att känna sig trygg i en miljö som på KTC påverkar lärandet positivt. Att vara på KTC och i metodrum upplevde deltagarna det lättare att lära och upptäcka sina kunskaper och erfarenheter. Ett exempel på detta var det uppskattade momentet där deltagarna fick prova på att åldras med hjälp av så kallade äldredräkter och reflektera över hur erfarenheten av att uppleva åldrandet påverkar deras tankar kring bemötande och arbetsrutiner.

En betydelsefull insikt som vi har gjort är att deltagarna har gynnats av en språk- och yrkesintegrerad undervisning. Vi har sett positiva effekter som bland annat ett mer precist yrkesspråk och ökad medvetenhet om hur språket används i arbetet. Deltagarna gick från att använda generella uttryck till mer specifika beskrivningar, vilket stärker kvaliteten i yrket. Deltagarna berättade exempelvis att det varit värdefullt att lära sig orden för till exempel kroppsdelar bland annat för att det gör det enklare att göra ett bra jobb. Ett exempel är att tidigare har deltagarna sagt Hon har ont där, nej där (pekar på vänster där) kan deltagarna idag uttrycka sig Hon har ont på vänster häl. Vi såg också en generellt ökad medvetenhet om språket och språkets användning. Detta synliggjordes bland annat med att använda ordkort. Deltagarna fick här översätta till sitt första språk eller till ett språk som de behärskar vilket gav en säkerhet och styrka i förståelse av ordens innehåll och betydelse. Att här kunna använda förstaspråket för att förstå ord och uttryck både språk och vårduttryck uppfattar vi har varit väldigt effektivt. Genom ett nära samarbete mellan språk- och yrkeslärare har vi kunnat skapa ett sammanhållet lärande som både utvecklat språket och stärkt yrkeskompetensen för deltagarna under denna språk- och yrkesintegrerade sfi, en kompetensutveckling som gör skillnad.

En deltagare uttryckte:

”Förut när vi pratade pratade vi bara, vi tänkte inte på vilka ord vi använder.  Nu tänker jag pratar”