Pedagogisk kompetensutveckling i verksamheter

Under hösten 2025 och våren 2026 har vi haft kompetensutveckling/utbildning i två stadsdelar i Stockholm stad. Insatsen har omfattat fem olika grupper av personal med sammanlagt x antal deltagare. En av stadsdelarna valde att kompetensutvecklingsinsatsen skulle gälla dokumentationsombud från elva av stadsdelens olika verksamheter.

Syfte

Syftet med insatsen har varit att kompetensutveckla personal i skriftlig dokumentation och då specifikt salutogena genomförandeplaner. Detta var något som efterfrågades av en av stadsdelarna och man ville att projektet skulle komma ut till verksamheten för att utveckla personalens förmåga att dokumentera på ett salutogent förhållningssätt. Med ett salutogent sätt menas att man ger den äldre förutsättningar att bli mer delaktig och självständig i sin vardag genom att stärka dennes friska förmågor och på så sätt skapar man livskvalitet och meningsfullhet i den äldres liv.

Målgrupp

Målgruppen för insatsen var personal i Stockholm stads äldreomsorg. Grupperna bestod både av personal som arbetar på samma avdelning men också av grupper som kom från olika avdelningar men som arbetade under samma enhetschef. Personalen har arbetat olika länge och har skiftande utvecklingsbehov, men gemensamt för nästan alla är att de har ett stort behov av att utveckla sin skriftliga dokumentation. Merparten av deltagarna har inte studerat på länge…..(vilka konsekvenser får detta)

Genomförande av insatsen

I början av kompetensutvecklingsinsatsen tog vi reda deltagarnas behov och vad de önskade arbeta med i insatsen. Utifrån deltagarnas behov och önskemål, skapade vi tillsammans med deltagarna fyra gemensamma arbetsmål som  har legat till grund för undervisningen. De arbetsmål som vi tillsammans med deltagarna kom fram till och som deltagarna önskade få mer kunskap och stöd i är:

• vad och hur man ska skriva under varje rubrik i genomförandeplanen
• hur man kan skriva insatser med ett kortfattat och korrekt språk i genomförandeplanen
• hur man kan skriva personcentrerade insatser i genomförandeplanen
• att minska stressen vid dokumentation.

Undervisning i dialog och samspel

Grunden i projektets kompetensutvecklingsinsats har i samtliga grupper varit att i undervisningen utgå från deltagarnas förkunskaper och erfarenheter från äldreomsorgen. Det vill säga innehållet i undervisningen skapas i dialog och samspel med deltagarna. Att börja i deltagarnas erfarenheter synliggör befintliga kunskaper och visar vilket utvecklingsbehov deltagarna har och var undervisningen behöver starta.

Undervisningens grund var deltagarnas egna exempel på genomförandeplaner. Detta blir då den gemensamma startpunkten för undervisningen och vi har sedan tillsammans gått igenom deltagarnas texter utifrån det som undervisningen hade fokuserat på. Deltagarna diskuterade gemensamt och föreslog hur insatserna kunde formuleras på ett salutogent sätt. På så sätt fick de repetera innehållet och visa sina kunskaper, reflektioner och insikter och koppla sitt lärande till konkreta och verkliga genomförandeplaner. Dessutom blev det tydligt vilket lärande som hade skett och hur man då kunde bygga på med ny kunskap.

Från konkret till abstrakt

Parallellt med deltagarnas egna genomförandeplaner har vi också arbetat gemensamt med den fiktiva brukaren Viola som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende. Deltagarna har sedan utifrån Violas behov enskilt och i grupp, skrivit hennes genomförandeplan. Därmed har vi kunnat arbeta gemensamt med de moment som ingår i en salutogen genomförandeplan. Detta arbetssätt har gjort så att deltagarnas arbetsmässiga erfarenheter tas tillvara och synliggörs. Deltagarna får också ett gemensamt, konkret arbetsmaterial att arbeta utifrån som blir utgångspunkt för mer abstrakt lärande.

Insikter

Att förlägga en utbildningsinsats till arbetsplatsen och att kompetensutveckla samtliga medarbetare tillsammans, ser vi har många fördelar. En av fördelar som vi ser är närheten till den autentiska miljön och att deltagarna har en gemensamma erfarenheter från arbetet på vård- och omsorgsboendet att utgå ifrån och kan dela sina erfarenheter med varandra. Detta blir då värdefullt som diskussionsunderlag och vi har dessutom sett att diskussionen fortsätter även utanför undervisningen i arbetet på boendet.

Att förlägga kompetensutveckling på arbetsplatsen innebär dessutom en miljö som medarbetarna känner till och som kan innebära en ökad trygghet i att studera och som möjligtvis gynnar motivation och lärandet.

Undervisning på arbetsplatsen möjliggör för medarbetarna att omsätta den nya kunskapen direkt och kan förändra dokumentationsrutiner på avdelningen. Vissa medarbetare har gått direkt från undervisningen till att ändra i den genomförandeplan de är ansvariga för på avdelningen. Att arbeta med en hel arbetsgrupp samtidigt ökar kommunikationen och förståelsen mellan personalen och möjliggör gemensam insikt i verksamhetens utvecklingsbehov och ökar möjligheterna till att genomföra förändringar i verksamheten.

Vi har sett att många deltagare har fått bättre förståelse för ett salutogent arbetssätt, alltså att fokusera på det som fungerar och är friskt hos de boende.  Deltagarna har dessutom fått större insikt i hur viktigt det är att skapa en meningsfull vardag för de boende och att målet med omsorgen bör vara att både bevara funktioner och bidra till meningsfullhet. I samtal med medarbetarna märker vi också att de har fått utökade kunskaper i vad ett salutogent förhållningssätt innebär i praktiken. Det handlar till exempel om att låta de boende göra det de klarar själva och ge stöd som skapar innehåll och mening i vardagen.