Pedagogisk kompetensutveckling i verksamheter

Under hösten 2025 och våren 2026 har en vårdlärare tillsammans med en språklärare haft kompetensutveckling i två stadsdelar i Stockholm stad. Insatsen har omfattat fem grupper med sammanlagt 57 deltagare.

Syfte

Syftet med insatsen har varit att kompetensutveckla medarbetare i skriftlig dokumentation och då specifikt salutogena genomförandeplaner. Med ett salutogent arbetssätt menas att man ger den äldre förutsättningar att bli mer delaktig och självständig i sin vardag genom att stärka dennes friska förmågor och på så sätt skapar man livskvalitet och meningsfullhet i den äldres liv.

Målgrupp

Målgruppen för insatsen har varit medarbetare i Stockholm stads äldreomsorg. Deltagare i insatsen var dels från samma avdelning, dels från olika avdelningar varav en grupp bestod av dokumentationsombud från flera olika verksamheter inom samma stadsdel.

Genomförande av insatsen

I början av kompetensutvecklingsinsatsen frågade vi deltagarna vad de önskade arbeta med i insatsen. Utifrån deltagarnas önskemål och behov, skapade vi tillsammans med deltagarna fyra gemensamma arbetsmål som sedan har legat till grund för undervisningen. De arbetsmål som vi tillsammans med deltagarna kom fram till och som medarbetarna önskade få mer kunskap och stöd i var:

• vad och hur man ska skriva under varje rubrik i genomförandeplanen
• hur man kan skriva insatser med ett kortfattat och korrekt språk i genomförandeplanen
• hur man kan skriva personcentrerade insatser i genomförandeplanen
• att minska stressen vid dokumentation

Undervisning i dialog och samspel

Undervisningen har varit dialogbaserad och utgått från deltagarnas förkunskaper och erfarenheter. På så sätt synliggörs deltagarnas befintliga kunskaper och visar vilket utvecklingsbehov deltagarna har och var undervisningen behöver starta. Det vill säga, undervisningen utgår från medarbetarna och innehållet i undervisningen skapas i dialog och samspel med gruppen. Ett exempel är att mellan de olika undervisningstillfällena har gruppen fått i uppgift att läsa och reflektera kring genomförandeplaner från verksamheten och komma med förslag på hur en insats kan se ut. Förslagen har vi skrivit upp på tavlan, och utifrån det så har medarbetarna fått diskutera och gemensamt komma fram till hur man kan göra den föreslagna insatsen mer salutogen. På så sätt har medarbetarna fått visa sina kunskaper och reflektioner samt koppla sitt lärande till konkreta och verkliga genomförandeplaner. Dessutom blev det tydligt vilket lärande som hade skett och hur vi tillsammans utifrån det kunde bygga på med ny kunskap.

Från konkret till abstrakt

För att skapa en gemensam referens bland medarbetarna, har vi använt oss av en fiktiv brukare Viola som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende. Medarbetarna har sedan utifrån Violas behov, enskilt och i grupp, skrivit en salutogen genomförandeplan. Vi har då kunnat arbeta gemensamt med de moment som ingår i en salutogen genomförandeplan. Genom att arbeta med en fiktiv brukare så har vi kunnat ta tillvara och synliggöra medarbetarnas erfarenheter. Medarbetarna får också ett gemensamt, konkret arbetsmaterial att arbeta utifrån som blir utgångspunkt för ny kunskap, fördjupning och mer abstrakt lärande kring det salutogena arbetssättet.

Insikter

Att förlägga en utbildningsinsats till arbetsplatsen och att kompetensutveckla samtliga medarbetare tillsammans, ser vi har många fördelar och kan skapa hållbart lärande för både medarbetargrupp och verksamhet. Att arbeta med en hel arbetsgrupp på en avdelning samtidigt ökar kommunikationen och förståelsen mellan kollegor. Detta möjliggör gemensam insikt i verksamhetens behov och ökar möjligheterna till att genomföra förändringar i verksamheten. Genom att utveckla alla medarbetarbetares reella kompetens och att kompetensutvecklingen sker gemensamt på en avdelning, möjliggör förbättringar på avdelningen och i verksamheten. Ytterligare vinst är att medarbetarna har gemensamma erfarenheter från arbetet att utgå från och att man får en samsyn både gällande innehåll och språk. Detta blir då värdefullt som diskussionsunderlag i undervisningen och vi har dessutom sett att diskussionen fortsätter även utanför undervisningen.

Undervisningen har varit dialogbaserad och utgått från deltagarnas förkunskaper och erfarenheter från äldreomsorgen. Dessa erfarenheter har gett oss en bild av deltagarnas behov av kunskap och lärande. Att få diskutera sina erfarenheter kan öka motivationen till att lära sig nytt och att utvecklas tillsammans med sina kollegor ser vi är positivt för lärandet och ger ytterligare förståelse för arbetet på avdelningen.

Undervisning på arbetsplatsen möjliggör för medarbetarna att omsätta den nya kunskapen direkt och det kan leda till förbättrade rutiner på avdelningen. Medarbetare har berättat att de har gått direkt från undervisningen till att ändra i den genomförandeplan de är ansvariga för på avdelningen. Att förlägga kompetensutveckling på arbetsplatsen innebär dessutom en autentisk miljö som medarbetarna känner till och som kan innebära en ökad trygghet i att studera och som gynnar motivation och lärandet.

Med kompetensutvecklingsinsatser som inkluderar all personal på en och samma avdelning, så når man alla medarbetare, oavsett tidigare utbildning, modersmål eller yrkeserfarenhet.  På så sätt främjas reell kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och man möjliggör ett hållbart lärande i hela medarbetargruppen och man får en kompetensutveckling som gör skillnad.