Samverkan för tydliga vägar framåt

Genom nära samverkan mellan studie- och yrkesvägledare, chefer och deltagare skapades tydliga vägar mot vidare studier och bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor, samtidigt som deltagarnas språk- och studieförutsättningar kunde mötas utifrån individuella behov.

Information och uppsökande arbete inför kursstart

Inför varje kursstart av utbildning på plats på skolan besökte projektets studie- och yrkesvägledare verksamheter inom äldreomsorgen för informationsträffar, och i vissa fall drop-in för medarbetare på sina arbetsplatser för kortare frågor. Dels informerade vägledaren om studiernas innehåll, vilka som var målgrupp för studierna och vad projektet erbjöd. Dels erbjöds en kartläggning av alla medarbetares formella meriter, en möjlighet för chefer och medarbetare att få reda på vilka medarbetare som behövde komplettera sina tidigare studier för att bli färdiga undersköterskor, och vad de behövde läsa in.

Kartläggning av tidigare studier och meriter

Enhetscheferna fick därefter intresseanmäla medarbetare till studier i projektet. Medarbetarna hade aningen själva önskat att få delta i någon form av utbildning eller kompetensutveckling, eller så hade enhetschefen själv uppmärksammat ett utvecklingsbehov. Efter anmälan fick medarbetaren skicka in sina betyg från tidigare utbildningar, både inom vård och svenska, till studie- och yrkesvägledaren för en inledande kartläggning. I många fall fick SYV hjälpa till att beställa betyg från de skolor och kommuner där medarbetarna studerat, då många saknade dokument på tidigare lästa kurser. Särskilt ofta saknades äldre SFI-betyg och betyg från gymnasiekurser inom vård- och omsorgsområdet som medarbetare läst genom jobbet.

Antagning med fokus på skyddad yrkestitel

Ett uttalat mål med projektet var att medarbetare skulle uppnå kraven för att ansöka om bevis om skyddad yrkestitel efter deltagande och studier i projektet, därför jämfördes alla intresseanmälda medarbetares betyg mot Socialstyrelsens krav för skyddad yrkestitel. Medarbetare som var nära att nå Socialstyrelsens krav, och som bedömdes nå kraven efter deltagande i projektet, prioriterades i antagningen till studier i utbildningsmodul på skolan/Komvux Södermalm.

Bedömning av språk- och studieförutsättningar

Det fanns inte något behörighetskrav gällande formell språknivå för att kunna delta i projektet, men i antagningen gjorde studie- och yrkesvägledningen en bedömning av huruvida medarbetarens språknivå var tillräcklig för att kunna tillgodogöra sig kompetensutvecklingen eller inte. Väl på plats på skolan genomförde senare lärarna en fördjupad kartläggning av medarbetarnas språknivå.

Långsiktig kompetensplanering för verksamheterna

Projektets studie- och yrkesvägledare genomförde också kartläggning av många medarbetares betyg på uppdrag av en verksamhets enhetschef. Chefen önskade då att få underlag för att kunna planera kompetensutveckling och studier för medarbetare mer långsiktigt. Målet med dessa kartläggningar var främst för att se vilka medarbetare som redan uppfyllde kraven för SYT, och för att få tydliga och enkla studieplaneringar för de medarbetare som behövde komplettera sina tidigare studier.

Individuella avstämningar inför antagning

En viktig del av antagningsarbetet var att studie- och yrkesvägledaren hade individuella avstämningar med de medarbetare som bedömdes passa som deltagare i utbildning på skolan, innan definitivt besked om antagning gavs. Detta visade sig vara viktigt för att räta ut frågetecken som fanns hos både medarbetare och chef och för att informera om vad projektet konkret skulle innebära för den unika medarbetaren.

Ökad förståelse för utbildningens omfattning

Många chefer och medarbetare visade sig nämligen ha underskattat längden och omfattningen av dagens undersköterskeutbildning, och många trodde att deltagande i projektet direkt skulle leda till bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor. En utbildningsmodul på skolan innehöll 200–250 poäng vårdkurser (parallellt med studier i svenska), att jämföra med hela undersköterskeutbildningen på Komvux som idag är på 1500 poäng.

---

Fördjupad kartläggning och individuell studieplan

En studieförberedande modul som grund

Medarbetare som var antagna till utbildning på skolan inledde med en fem veckor lång studieförberedande modul, där en fördjupad kartläggning genomfördes. Kartläggningens innehåll kunde variera något medarbetare till medarbetare, men såg i stort sett likadan ut. Ämnen som berördes i den fördjupade kartläggningen var till exempel medarbetarens tidigare studier och upplevelsen av dessa, arbetslivserfarenhet, mål och drömmar, studieförmåga samt motivation.

Gruppvägledning och information om utbildningssystemet

I den studieförberedande modulen träffade studie- och yrkesvägledare deltagande medarbetare varje vecka – både i helgrupp och för enskilda samtal. Gruppinformation och gruppvägledning genomfördes flertalet gånger under modulen, då vi identifierat ett stort behov av såväl vägledning som information om utbildningssystemet hos målgruppen.

Båda delarna upplevdes mycket relevanta och viktiga både för deltagarna och studie- och yrkesvägledaren. Många av deltagarna hade studerat inom Komvux tidigare, men kunskaper och förståelse kring utbildningssystemet, Komvuxkurser, betygssystemet och annat rörande utbildning var generellt ganska låga.

Repetition och stegvis information

Det blev därför viktigt att information upprepades, gärna vid flera olika tillfällen, och att den gavs stegvis tills deltagarna hade en helhetsbild. Först när deltagarna hade fått bred information om möjliga vägar framåt kunde vägledning bredda deltagarens bild av sina egna möjligheter. Att informationen var väl förankrad hos varje medarbetare var också nödvändigt både för att kunna se vad utbildningen i projektet ledde till, och för att förstå den individuella studieplanen som upprättades.

Individuell studieplan som verktyg

Studie- och yrkesvägledaren tog fram en individuell studieplanering för alla deltagare, med syftet att konkretisera vägen mot målet. Studieplaneringen visade tydligt vad som krävdes för att medarbetaren skulle nå Socialstyrelsens krav för bevis om skyddad yrkestitel, samt vad som behövde studeras eller utvecklas för att medarbetaren skulle nå eventuella andra mål med studier och kompetensutveckling.

Delaktighet och ägandeskap

Den individuella studieplanen gjorde att deltagaren fick en tydlig bild av både sitt nuläge och målet, och hur vägen mellan dem såg ut. Att deltagaren var väl insatt i sin egen studieplanering blev mycket viktigt, att deltagaren kände ett ägandeskap över sin egen studieplan. Först då kunde studieplaneringen fylla sin funktion och användas i ett annat viktigt inslag i projektet – flerpartssamtalen.

---

Flerpartssamtal

En bro mellan utbildning och arbetsplats

I slutet av varje utbildningsmodul genomfördes flerpartssamtal – möten där varje deltagare, deltagarens närmaste chef och projektets studie- och yrkesvägledare träffades. Syftet med flerpartssamtalen var att skapa en bro mellan utbildningen på skolan och deltagarens arbetsplats.

Deltagarens utveckling i fokus

Vid samtalen berättade deltagaren om vilka kunskaper och kompetenser, inom både språk och yrke, som fördjupats under studierna och tiden i projektet. Deltagaren fick också berätta hur hen önskade att de nya kunskaperna skulle tas emot och förvaltas när hen kom tillbaka till jobbet, och vad deltagaren kände att chefen behövde känna till eller göra för att möjliggöra en fortsatt kompetensutveckling.

Studieplanen som gemensamt verktyg

Flerpartssamtalets andra del fokuserade på deltagarens individuella studieplan som tagits fram efter den fördjupade kartläggningen. För att fortsatt utveckling ska kunna ske, och för att medarbetaren ska få möjlighet att fortsätta studera, behöver den individuella studieplanen förankras hos medarbetarens chef.

Det var tydligt att studieplaneringen behövdes även för chefens förståelse för kompetensutveckling, särskilt i form av formella Komvuxkurser. Studieplaneringen blev ett gemensamt verktyg för deltagare och chef, och det var viktigt att dokumentet var detaljerat och förklarande samtidigt som det behövde visa en tydlig överblick och innehålla en sammanfattning.

Planering för fortsatta studier

De flesta deltagare i projektets utbildningsmoduler behövde komplettera med ytterligare studier efter projektet, även de som redan hade läst några vårdkurser tidigare, för att nå upp till Socialstyrelsens krav för bevis om skyddad yrkestitel. Många önskade att få fortsätta sina studier så snart som möjligt efter projektet, eftersom många upplevde att de ”fått upp farten” i både studier och gällande motivation.

Tydliga tidsplaner skapar trygghet

Under flerpartssamtalen strävade studie- och yrkesvägledare därför mot att en tidsplan för fortsatta studier skulle göras, tillsammans med deltagarens chef. Även om det i många fall inte var möjligt för deltagaren att fortsätta studier direkt eller inom ett fåtal månader efter projektet, var det en trygghet om startmånad för kommande studier kunde bestämdes. Det möjliggjorde också för en ännu tydligare studieplanering, då studie- och yrkesvägledaren i de fallen kunde uppdatera dokumentet efter flerpartssamtalet och lägga till exakt information som datum för när ansökan behövde göras och liknande.

---

Viktiga insikter

Bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor

Socialstyrelsens krav och undantagsregeln

Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2023:14 anger vilka krav som gäller i form av godkända betyg eller motsvarande kompetenser för att en individ ska beviljas bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor. Grundregeln är att man ska kunna uppvisa en avslutad vårdutbildning på gymnasienivå vid ansökan för att ens ansökan ska godkännas, men för personer som har delar av en vårdutbildning i kombination med yrkeserfarenhet ges en väg att ansöka och beviljas bevis om skyddad yrkestitel genom undantag.

Vad innebär §9 i praktiken?

9 § i föreskriften handlar om att personer som har utbildning på gymnasienivå och andra meriter. En person som påbörjade sina studier i vårdämnet före 1 juli 2023 kan beviljas bevis om skyddad yrkestitel om betyg från vårdutbildning på gymnasienivå i kombination med annan merit kan uppvisas vid ansökan. De sammantagna meriterna ska motsvara en avslutad vårdutbildning på gymnasienivå.

Detta ”motsvarande” visade sig betyda minst 1000 godkända poäng i vårdkurser på gymnasienivå tillsammans med minst ett års arbetslivserfarenhet på heltid. Arbetslivserfarenheten ska vara från de senaste fem åren och vara från arbete som undersköterska eller närliggande yrke.

Stöd i ansökningsprocessen

De flesta av projektets deltagare som ansökte om bevis om SYT, antingen efter studier i projektet eller efter kartläggning av SYV, gjorde detta genom §9 i Socialstyrelsens föreskrift – ”undantagsparagrafen”. Många medarbetare önskade också att få hjälp av studie- och yrkesvägledaren med själva ansökan om bevis om skyddad yrkestitel.

Vanliga misstag vid ansökan

En utbredd uppfattning hos medarbetare var att de inte ”vågade” göra det på egen hand, av rädsla för att missa något, missförstå ansökningsförfarandet eller liknande. Detta visade sig dock inte vara en helt obefogad känsla. En vanlig miss hos medarbetare som valde att ansöka på egen hand var att inget tjänstgöringsintyg bifogades med ansökan, vilket krävs för de som uppfyller kraven genom 9§ i Socialstyrelsens föreskrift (HSLF-FS 2023:14).

Flertalet bifogade någon form av intyg de fått från sin arbetsgivare, men som inte innehöll tillräckligt med information. Flertalet medarbetare fick då avslag på sin ansökan från Socialstyrelsen, och komplettering eller överklagan behövdes.

Rekommendation kring tjänstgöringsintyg

Studie- och yrkesvägledarens rekommendation till medarbetare, deltagare och chefer var att alltid använda Socialstyrelsens mall för tjänstgöringsintyg, som tagits fram just för ansökan om skyddad yrkestitel för undersköterskor. Detta gällde särskilt medarbetare som varit anställda i annan befattning än som undersköterska, till exempel vårdbiträde, eftersom arbetsuppgifter i de fallen behövde skrivas ut.