Den åttonde december hade det blivit dags för fokusområdets sjunde och sista nätverksträff. Vi fick en heldag tillsammans på konferenscenter Lustigkulla i Liljeholmen. Förmiddagen följde tidigare träffars upplägg i form av skolövergripande samtal om undervisning samt ny input genom inspirerande undervisningsexempel och föreläsning om differentierad undervisning.

Matematik på grundläggande nivå samtidigt som sfi

Först ut var sfi- och matematiklärarna Agnes och Mehri som berättade om hur de har arbetat med matematik på grundläggande nivå delkurs 1 i sina sfi-grupper på 1C- respektive 1D-nivå.

Agnes och Mehri berättade att ett undervisningsskav låg till grund för valet av just matematik. Deras elever hade svårigheter med läsförståelseuppgifter som innehöll kvitton, tid, adresser och diagram. Eleverna kom också ofta och frågade om hjälp med olika kallelser. Vem ska jag träffa? Var och när? Under den inledande pedagogiska kartläggningen uttryckte eleverna även ”Vi kan ingenting. Vi vet ingenting.”. Agnes och Mehri berättade att de efter kartläggningen av elevernas kunskaper tog sig an kursplanen och hur de använde den som planeringsverktyg.

Ur kursplanen för matematik på grundläggande nivå

• Undervisningen i kursen matematik inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardags- , samhälls-, studie-, och arbetsliv.
• Undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleven möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

När det kom till undervisningsmaterialet så var det inte helt lätt att hitta läromedel som var anpassat efter målgruppen. Valet föll till slut på Summit grundläggande matematik 1 som har uppgifter kopplade till vardagen. En annan fördel var att boken även finns på Inläsningstjänst. Utöver läroboken skapade lärarna även eget material.

Upplägget var matematik två dagar i veckan under 13 veckor, övriga dagar sfi. Bägge grupperna startade med diagram, mycket för att eleverna önskade det eftersom de tyckte det var svårt när de fick läsförståelsefrågor med diagram. Men förutom att det väckte elevernas intresse för matematik tyckte lärarna att diagram blev en väg in till både bråk och procent.

Flerspråkighet som resurs och studiehandledning

Agnes och Mehri betonade studiehandledningens betydelse för ämnesundervisning. Att genom språket synliggöra hur till exempel olika språk och kulturer säger hur mycket klockan är. Att som elev inte bara lära sig mekaniskt, för att snabbt glömma utan att på djupet förstå, hur man säger på sitt första språk och hur man säger på svenska och upptäcka att det finns en skillnad.

Hur gick det?

• • Eleverna var mycket nöjda. De uttryckte att ”matematik finns i allt”. Efter kursen hade de en annan bild av sig själva. De uppfattar att de kan något och även om språket inte är så väl utvecklat så upplever de att de kan matematik.
  • Lärarna vittnar om att eleverna nu har betydligt bättre förståelse för matematik och har större självförtroende än tidigare.
  • Ur ett genomströmningsperspektiv avslutade 10 av 12 1D-elever kursen med godkänt betyg, medan 1C-elevernas lärare avbröt kursen då hon bedömde att hennes elever behövde stanna upp och befästa kunskapen i stället för att gå vidare till nästa moment.

Hur fortsätter arbetet?

• • Utgångspunkten är att elever på studieväg 1 behöver lära sig matematik varje halvår, från kurs A till kurs D.
  • Utifrån erfarenheten med dessa två grupper föreslås ett upplägg där kurs 1A till 1C har orienteringskurser i matematik medan kurs 1D har grundläggande matematik.
  • Lärarna skulle gärna engagera sig i forskning eller projekt för att få djupare förståelse för och erfarenheter av matematikundervisning.

 

Föreläsning om differentierad undervisning

Efter de skolövergripande samtalen om aktionerna var det så dags för specialpedagogerna Karin Arnesén och Caroline Wegmanns föreläsning. Syftet med föreläsningen var att tillsammans utforska innebörden av differentierad undervisning.

Caroline och Karin tog sin utgångspunkt i ett undervisningsskav. Ett glapp mellan förväntan och verklighet. Eller det glapp som uppstår mellan krav som ställs i undervisningen och elevens förmåga att leva upp till dessa krav. Ett sådant glapp uppstår som kritiska situationer i undervisningen och vi uppmanades att stanna kvar i skavet och uppmärksamma när det sker, identifiera i vilka situationer. Först då kan vi också göra ändringar i syfte att förebygga dessa oönskade situationer.

Vi fick reflektera enskilt och tillsammans;

Enskilt: Vilka kritiska situationer har uppstått i din undervisning de senaste veckorna?

Par: Reflektera tillsammans utifrån de kritiska situationer ni har identifierat. Hur skulle dessa situationer kunnat förebyggas?

Om vi bara skulle komma ihåg EN sak från föreläsningen

Det största medskicket från föreläsningen var att differentierad undervisning är ett förhållningssätt. Ett förhållningssätt där vi förstår att alla är olika och ser det som en tillgång. Målet blir då att utforma undervisningen för gruppen som helhet och där undervisning samtidigt möter varje elev. Det handlar således om att från början planera för olikheter.

Aspekter att differentiera utifrån

Undervisningsaktiviteter kan differentieras utifrån olika aspekter och föreläsarna ställde frågan: Vilka aspekter differentierar ni i er undervisning idag?

Avslutningsvis byggde Caroline och Karin ut den arbetsgång för baklängesplanering som Erik presenterade i våras. Nu har vi ytterligare två steg att ta hänsyn till i vår planering för lärande.

Arbetsgång för planering för lärande

Steg 1 – VAD ska eleverna kunna efter (lektionens, veckans, kursens…) slut?

För läraren handlar det om att göra ett urval, att utifrån elevkartläggning och styrdokument ta fram lärandemål. Efter lektionen/veckan/kursen ska eleven kunna…

Steg 2  –  Hur ska eleverna visa att de nått lärandemålen?

Steg 3  –  Vilken undervisning, vilka aktiviteter ger eleverna bäst möjligheter att lära, uppfylla lärandemålen?

Steg 4  –  Hur ska dessa aktiviteter differentieras? Använd aspekterna som stöd för att möjliggöra differentiering.

Steg 5  –  Vilka kritiska situationer kan uppstå under lektionen? Hur kan dessa förebyggas?

 

En lärares reflektioner

Agnes från Vuxenutbildning Järva tog med sig detta från förmiddagen:

Något som du fick med dig utifrån rollen som lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)

Jag lärde mig hur kollegor i Söderort har arbetat med grundläggande matematik på kurs 1C och 1D. Inspirerande undervisningsexempel på hur matematik kan undervisas i olika miljöer som t ex utomhus. Jag fick en del nya tankesätt och begrepp kring differentiering i undervisningen.

Något konkret att ta med till din undervisning

Differentiering är ett förhållningssätt, inget verktyg för undervisningen. Kritiska situationer är grunden till våra planeringar och skapar möjligheter till hur vi differentierar undervisningen.

Förmiddagen avslutades med en god och trevlig lunch och sedan var vi redo att ta oss an eftermiddagen och sammanfatta årets utvecklingsarbete. Men det blir en annan rapport…

Läs del 2 av rapporten från Nätverksträff 7