Elever på studieväg 1 inom sfi har mycket kort eller ingen skolbakgrund från hemlandet och kan oftast inte läsa eller skriva på sitt modersmål. Vilka kompetenser är extra viktiga att lärarna har och på vilket sätt kan kartläggning och individanpassning hjälpa eleven att lyckas?

Vid nätverksträffen 20 oktober 2023 som handlade om elevcentrerad och differentierad undervisning – flerspråkighet som resurs föreläste fil. dr. Åsa Wedin om vilka kunskaper lärare som undervisar i tidig språkutveckling bör ha. För att få veta mer har vi ställt några kompletterande frågor till Åsa. Vi har även pratat med Elisabeth Mörnerud, rektor för sfi på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, som har lång erfarenhet av litteracitetsutveckling och undervisning på studieväg 1 inom sfi.

Åsa Wedin

Förbättringsområden inom tidig skriftspråksutveckling

Åsa Wedin beskrev på nätverksträffen vad som är viktigt i den tidiga skriftspråksutvecklingen och var det enligt forskningen finns bristande kunskaper hos lärare. Enligt Åsa gäller bristerna främst följande:

• Tidig skriftspråksutveckling för vuxna på ett andraspråk
• Bokstav – ljud (fonologisk kunskap)
• Pennfattning
• Ljudning
• Ordbilder
• Individanpassning
• Kartläggning
• Uppföljning av utvecklingen

Vissa vuxna kan redan ha lärt sig exempelvis en pennfattning som fungerar väl för skrivande, medan andra inte har gjort det. De två näst sista, kartläggning och individanpassning, är obligatoriska för undervisningen i sfi.

– Kartläggning och individanpassning handlar om att eleverna ska få undervisning i sådant som de behöver och där lärarna tar tillvara på tidigare kunskaper och erfarenheter. Brister man i detta kan eleverna få öva på sådant som de redan kan, vilket gör undervisningen mindre effektiv och det minskar även elevernas engagemang, säger Åsa.

Att använda elevernas bakgrund som en resurs

Begreppen individanpassning och kartläggning är extra viktiga när det handlar om elever i tidig litteracitetsutveckling. Elisabeth Mörnerud förklarar att det är jätteviktigt för en lärare som arbetar med läs- och skrivinlärning på sfi att förstå elevernas bakgrund, erfarenheter och kunskap och att sedan använda det som en resurs i lärandet.

Hon menar att det också är värdefullt om det går att göra kartläggningen på elevens starkaste språk där det går att kommunicera obehindrat.

– Att förstå hur en person i studieväg 1 tänker och lär sig kan kräva större inlevelseförmåga och tid än förståelsen för en person i studieväg 3. En väl genomförd kartläggning ökar möjligheterna till individanpassning, säger hon.

Elisabeth förklarar att när lärarna förstår vad som motiverar och inspirerar eleverna till lärande ger det bättre förutsättningar för elevens fortsatta utveckling.

Elisabeth Mörnerud

Bokstavsljud och ordbilder

För att kunna läsa och skriva behöver man behärska både att ljuda och att hantera ordbilder. Det finns ingen motsättning mellan dessa, utan forskning visar att de är olika strategier för läsande och skrivande som vi alla behöver.

– Alla behöver kunna avläsa okända ord och då är ljudning nödvändig. Det gör vi alla ibland. Samtidigt läser effektiva läsare i större sjok, där ordbilder är en del, säger Åsa.

Elisabet håller med och förklarar att alla lärare behöver arbeta med både ordbilder och ljudning, det ena utesluter inte det andra.

– En arabisktalande lärare på vår skola brukar förklara att precis som en person kan ha två namn så kan bokstäverna ha det. En person kan heta till exempel Mona, men också kallas för “Ahmeds mamma”. När du läser bokstaven M ljudar du mm, men bokstaven kallas em, säger hon.

Viktigt med kunskaper om tidig skriftspråksutveckling

Elisabeth anser att det finns flera kunskaper som lärare på studieväg 1 har nytta av i sitt arbete. Hon nämner exempelvis kunskaper i kultur, medvetenhet om hur lärare formats av logiskt tänkande i sin egen skolgång och förståelse för andra sätt att lära som inte utvecklats inom skolan.

Att personer i elevens sammanhang har kunskaper om tidig språkutveckling är något som Elisabeth tycker är viktigt. Hon förklarar att det krävs tid och övning att lära sig och detta behöver förankras hos eleven, men också hos till exempel handläggaren på arbetsförmedlingen och inom socialtjänsten.

– Det händer att handläggare säger till den studerande att avbryta studierna för att de anser att det inte går fort nog, förklarar hon.

Elisabeth anser också att förmågan att skapa en miljö med högt till tak är väldigt värdefull. Utvärdering och återkoppling i undervisningen ska vara självklart och eleverna ska bemötas fördomsfritt och med ett vuxet tilltal. Det är hon och hennes lärare helt överens om.

– Om vi fick önska fritt så anser vi att lärare i sfi studieväg 1 också skulle ha stor nytta av specialpedagogisk kompetens och stöd för att kunna urskilja vad eventuella hinder i skriftspråksutvecklingen beror på, avslutar Elisabeth.

Stort tack Elisabeth och Åsa för era svar!

Läs mer

Länk till förra artikeln med Åsas föreläsning.