Aktuellt

2025

27

mar

Nytt fokus för sfi studieväg 2

I år är fokus i utvecklingsarbetet för sfi studieväg 2 på det som är nytt i undervisningen i och med det nya avtalet. Från och med 2025 ska alla elever på sfi kurs B, som studerar dagtid ha praktik inkluderat i sin sfi-kurs (svenska för arbetsliv – sfa).

Nyheter i utbildningen

Syftet med praktiken är att stärka kopplingen mellan sfi och arbetslivet genom att eleverna får en inblick i hur en arbetsplats i Sverige kan vara. Praktiken är en integrerad del av utbildningen så eleverna får möjlighet att använda sina språkkunskaper och att återknyta och utvärdera sina erfarenheter från praktiken i skolan. Praktikperioden är fyra veckor, en gång per termin.

För elever på sfi kurs C och D ingår det nu i utbildningen att också läsa grundläggande kurser i matematik, SO eller NO, eftersom huvudman har uppmärksammat att kunskaper i dessa ämnen ger eleverna goda förutsättningar till vidare studier, som t.ex. yrkesutbildningar och arbete.

(mer …)

13

mar

Ny utbildning om validering från Skolverket

Validering i praktiken – en webbutbildning för dig inom komvux

Webbutbildningen Validering i praktiken riktar sig särskilt till dig som kommer att arbeta, eller redan arbetar med validering i din yrkesroll. I utbildningen får du lära dig vad som händer före, under och efter en validering.

  • För lärare och alla verksamma inom komvux

  • Utbildningen tar cirka 8 timmar

  • Digital utbildning

  • Fri start, fri fart

Mer information om hur du genomför utbildning finns på Skolverkets hemsida.

Validering i praktiken – en webbutbildning för dig inom komvux – Skolverket

10

mar

Nätverksträff 1, 7 februari 2025

Nytt år och nytt fokusområde

Vi avslutade förra året med att välja ett nytt fokusområde och i år tar vi oss an förhållningssättet differentierad undervisning. Målet är att lära oss mer om fokusområdet genom att vi skaffar oss en större verktygslåda för hur vi kan differentiera undervisningen. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är ett gemensamt ”grundskav” att våra sfi-grupper består av individer med olika intressen, behov, förutsättningar, kunnande, styrkor och att vi i och med det inte kan planera för en undervisning utifrån gruppen utan utifrån de individer som ingår i gruppen. I våra grupper finns det elever som jobbar snabbt och andra långsamt, de har olika förkunskaper och de befinner sig på olika språkliga nivåer.

 Caroline först ut av årets föreläsare

Vår guide under fokusområdets första träff var Caroline Wegmann, specialpedagog från Kvalitet och uppföljning. Caroline bjöd in till en dialog om förhållningssättet differentierad undervisning och nu vet vi och har blivit påminda om att differentierad undervisning:

  • är ett förhållningssätt där vi planerar för olikheter från början, dvs. utgår från det förutsedda.
  • utgår från gruppen och ger eleverna möjlighet att delta och lära på sina villkor.
  • skapar variation i aktiviteter gällande tempo, nivå, omfång, metod och intresse.
  • differentierar aktiviteter och inte elever.
Caroline står framför en bild av flera olika djur på rad. Läraren säger: för att vi ska få det rättvist så ska alla klara samma prov: Börja med att klättra upp i trädet.

Foto: Philippa Börjesson

Ett sätt att differentiera är att anpassa tempot i undervisningen

Upplägget för att skaffa oss den där större verktygslådan för att kunna differentiera undervisningen är att ta oss an en differentieringsaspekt i taget och vi började med tempo. Vi sade att:

  • tempo går in i de andra aspekterna som t.ex. omfång men att det spelar mindre roll utan att det är målet att aktiviteten ska passa alla som är viktig.
  • Vi kan prova att ge eleverna samma uppgift men ha variationer i instruktionerna.
  • Målet är samma för alla elever men att tempot dit är varierat.

Innan vi avslutade träffen fick vi en uppgift, en aktion att göra fram till nästa träff. Varje lärare ska utifrån de elever som befinner sig i just sin grupp prova att differentiera en undervisningsaktivitet utifrån tempo. Det betyder att planera undervisningen utifrån det förväntade, undervisa och sedan reflektera på egen hand och tillsammans med kollegor för att komma tillbaka och berätta hur det gick när vi ses igen.

 

Reflektioner från Karin Dourén, lärare Komvux Skärholmen

Bilden som säger ”För att vi ska få det rättvist så ska alla klara samma prov. Börja med att klättra upp i det här trädet” sitter fast på näthinnan. Vi i vår grupp tänkte på studieväg 1 som har samma NP som studieväg 2 och 3 och att många i studieväg 1 aldrig når detta mål eftersom NP:t är för teoretiskt. Ju längre man arbetar med studieväg 1 ju mer förstår man vilka utmaningar dessa elever har. Vi pratade också om bilden på en naturvetenskaplig kurva som man också kan jämföra med inlärning. Inlärning går enligt den teorin sakta i början och en bra grund gör att kunskapsnivån stiger snabbare senare. Men, vi i vår grupp ansåg att det inte heller stämmer för studieväg 1. Det blir snarare tvärtom för studieväg som klarar de låga nivåerna då det inte är så abstrakt men som sedan får större svårigheter då nivån kräver mer och mer abstrakt tänkande. Vi benade upp faktorer som påverkar differentieringen och det finns många.

Något konkret att ta med till min undervisning och som jag också fick med mig av träffen är t.ex.  att variera tempo, att ge eleverna samma första uppgift men att sedan ge extrafrågor till dem som jobbar snabbt, att blanda lätta och svåra uppgifter för att ge eleverna självförtroende.

 

3

mar

Från kombo till kök

Vuxpedagog Stockholm har träffat Bayan och Natali, två tidigare elever vid Stockholms hotell- och restaurangskolas (SHR) komboutbildning till kock. Det blev härliga samtal om hur karriären i restaurangbranschen startade och vad som har varit viktigt för dem när de började arbeta.

Att få jobb efter utbildningen

Båda Bayan och Nathali har fått jobb inom restaurangbranschen men vägen dit såg lite olika ut. Bayan fick sitt jobb på Campus Södermalm efter två lyckade APL-perioder under utbildningen. Hennes arbetsledare på praktiken erbjöd henne att komma tillbaka som anställd när hon var klar med skolan. Natali hade en tuffare väg. Hon sökte många jobb inför att hon skulle vara klar med skolan men fick nej hela tiden och fick inte ens komma på intervju.

– Alla sökte personer med minst 2-3 års erfarenhet men det hade inte jag, jag kom ju direkt från utbildningen, säger hon.

Natali Foto: Camilla Berner

Till slut fick Natali en intervju och ett erbjudande om en provanställning. Den gick ut i början av 2025 och nu är hon tillsvidareanställd på arbetsplatsen. Det är hon jättenöjd med.
– Man ska inte ge upp, det löser sig på något sätt, säger hon och ler. Bayan instämmer. – Det är viktigt att fortsätta söka, till slut händer det.

Bayans råd är att göra något som hjälper till att behålla kunskaperna både i svenska och yrket medan man letar.
– Det är så lätt att man glömmer, säger hon.

Bayan Foto: Camilla Berner

Ta vara på praktiken

Både Bayan och Natali berättar om hur bra det var med mycket praktik under utbildningen som gav kunskaper och erfarenheter inför arbetslivet.

– Fråga mycket när du är på APL, vad saker heter och hur man gör olika moment. Det är så du lär dig bäst, säger de båda.

Andra viktiga egenskaper i köket är att vara flexibel, snabb och nyfiken.

– Och att kunna jobba bra i grupp och med olika människor, fortsätter Natali.

Både Bayan och Natali säger att ett stort intresse för mat och matlagning är ett måste för att lyckas med utbildningen och med jobbet.

Utbildningens betydelse

Båda två är nöjda med sin utbildning och känner att den förberedde dem väl för arbetslivet. Utbildningen innehöll det mesta som de behövde kunna när de kom ut i arbetslivet. Natali ger ett exempel på när hon kunde tillämpa kunskapen hon hade fått under utbildningen.

– Det var en hygieninspektion på jobbet, de skulle kolla att vi hanterade ostron på rätt sätt. Vi hade övat på den situationen i skolan så jag kände mig trygg och säker på det jag gjorde och kunde svara på alla frågor. Inspektionen gick bra, säger hon stolt.

Kunskap om råvaror och olika allergier är andra exempel på sådant som de har stor nytta av hade de gick igenom på skolan

Både Bayan och Natali säger att lärarna på skolan spelade en stor roll för deras utveckling. Lärarnas engagemang och intresse för utbildningen är jätteviktiga för elevernas motivation.

– De är inte bara lärare utan hjälper oss med allt möjligt för att vi ska lära oss och komma ut i jobb. Våra lärare kände också passion för sitt jobb, det smittar av sig på eleverna och gör att vi klarar mer, säger Bayan och Natali.

Vikten av att tycka om sitt jobb och ha ett stort intresse för ämnet är ett råd som de vill skicka med till både elever som läser en yrkesutbildning och de lärare som undervisar där.

Språket – en viktig del av utbildningen

Komboutbildningen arbetare med att integrera språk- och yrkesutbildning. Bayan säger att det är viktigt att träna språket i köket. Hon tycker att det formella språk som lärdes ut på sfi (svenska för invandrare) skiljer sig från det språk som används i köket, och att praktiken är mycket viktig för att öva språket i en verklig miljö. Hon nämner också att det finns många ord och uttryck som är specifika för kök och bland kockar.

– De lärdes inte ut på sfi, säger Bayan. De har jag lärt mig nu på jobbet. Hon beskriver också att språket verkligen har fortsatt att utvecklas på jobbet. Kollegorna har stort tålamod med alla mina frågor om vad saker heter, säger hon.

Framtiden är i restaurangbranschen

Både Bayan och Natali ser en framtid i kockyrket. Om några år vill de båda vara etablerade i det varma köket också. Med sin positiva inställning, tålamod och vilja att lyckas är det inte omöjligt att vi ser tjejerna på scen i Årets kock framöver.

 

 

Bayan och Natali har läst kombinationsutbildning kock på Stockholms Hotell- och restaurangskola. Mer information om utbildningen finns på vuxenutbildningens webbplats.

Kombo kock – Stockholms stad