Fokusområdets andra träff höll vi i mitten av mars. Denna gång hade vi besök av Marie Gustavsson, provkonstruktör på enheten för Nationella prov i sfi. Enheten hör till institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Bakgrunden till detta var att det under flera träffar uppkommit frågor och diskussioner om skavet mellan det nationella provet och eleverna på studieväg 1.

Dagens föreläsare kom från Stockholms universitet.

Vi hade förberett oss inför mötet med Marie genom att läsa ett avsnitt ur Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, Betänkande av Utredningen om språk- och samhällskrav för permanent uppehållstillstånd, SOU 2023:25. Det avsnitt som vi hade läst var 6.4 Överväganden vid framtagning och genomförande av språktest för provdeltagare med kort eller ingen tidigare skolbakgrund.

Avsnittet tar upp att det inom forskningen finns en bred samsyn om att vuxna som saknar eller har mycket kort formell utbildning har sämre förutsättningar att klara kunskapstest. Orsakerna till detta förklaras dels genom de särskilda utmaningar som denna elevgrupp ställs inför när de ska lära sig ett nytt språk, dels genom utformningen och genomförandet av testen. Utformningen då det är en elevgrupp som saknar testvana vilket påverkar hur de förstår och klarar av testuppgiften. De särskilda utmaningarna är flera men ett exempel är att man samtidigt som man lär sig ett nytt språk också lär sig att läsa och skriva för första gången, och då på det nya språket.

Skavet mellan NP och studieväg 1

Marie redogjorde för de politiska beslut som ligger bakom användningen av de nationella proven. Hon visade också hur arbetsgången ser ut för att ta fram ett prov, en provcykel som tar cirka ett år. Hon betonade hur viktig både utprövningen av proven är, det vill säga att prova ut nya prov på studieväg 1-elever innan proven färdigställs. Återkopplingen på proven när de börjat användas är också betydelsefull. Återkopplingen får provkonstruktörerna genom lärarenkäter och att skolor skickar in ett urval av elevlösningar.

Maries föreläsning och den dialog som hon bjöd in till under föreläsningen tog sin utgångspunkt i det upplevda skavet mellan NP och målgruppen på studieväg 1. Skavet bottnar i att våra studieväg 1-elever generellt presterar sämre på de nationella proven än elever med högre utbildningsbakgrund. Men det är mycket som görs och som vi kan göra för att minska detta skav. Listan nedan visar på faktorer som provkonstruktörerna har att förhålla sig till i framtagandet av prov men även vad lärare behöver ta hänsyn till i organiseringen för lärande. Detta för att förbättra förutsättningarna för eleverna att visa sin språkliga förmåga på ett rättvisande sätt också i ett kunskapstest.

Testtagares möjligheter att visa sina färdigheter

Testovana inlärare (ofta inlärare med ingen eller kort tidigare formell skolbakgrund) tenderar att i vissa fall:

• utgå från egna erfarenheter istället för information i testet (Allemano, 2013)
• sluta läsa när de tror att de har hittat rätt svar (Allemano, 2013)
• ha svårigheter att sätta sig in i fiktiva situationer  (Carlsen, 2017)
• ha svårt att tolka layout och bilder (Altherr Flores, 2020 & 2021)
• ha svårt att veta hur man ska lämna sitt svar (Altherr Flores, 2020 & 2021)

Organisera provet för studieväg 1

Något annat som vi talade om är vårt handlingsutrymme. Vi kan påverka förutsättningarna bland annat genom hur genomförandet av de nationella proven ser ut. Det handlar till exempel om hur vi organiserar för de nationella proven. Som att inte schemalägga alla provdelar på en och samma dag och att inte studieväg 1-elever skriver i samma rum som elever på studieväg 2 och 3. Detta då provtiden tenderar att skilja sig åt mellan de olika studievägarna och att studieväg 1-elever behöver få lugn och ro under sin provtid. Det kan också handla om vem som provvaktar. Att det med fördel är en för eleverna känd person, och som vet vad och hur något vid behov ska förklaras. Slutsatsen var att vi alla behöver hjälpas åt, alla utifrån våra olika professioner för att minska skavet mellan NP och studieväg 1.

En lärares reflektioner

Luai från Järva vuxenutbildning tog med sig detta från förmiddagen:

Något som du fick meddig utifrån rollen som lärare (en teori, ett tankesätt, en reflektion som en kollega gjorde….)

Att det är viktigt att identifiera elevernas olika utmaningar inför eller när eleverna gör uppgifter. Att det är viktigt att eleverna får stöd kring varje uppgift som de ska göra och klara av.

Något konkret att ta med till din undervisning 

Att förbereda eleverna genom att förklara testbaserade uppgifter som speglar NP och de uppgifter som kommer att dyka upp där.  Se till att eleverna får möjlighet att träna på olika typer av instruktioner kring detta.

Det är viktigt att läraren alltid är tydlig när det gäller att ge olika typer av instruktioner samt vad läraren har för mål med att ge instruktioner på olika sätt, till exempel på elevernas modersmål om möjligt.

Fokusområdets första nätverksträff höll vi den 2 februari. Från 2024 är det egenregin som har stadens sfi-utbildning för elever på studieväg 1.  Det görs genom skolorna Vuxenutbildning Järva och Vuxenutbildning Söderort.

Organisera för lärande 2.0

Under 2023 arbetade vi med fokusområdet Organisera för lärande och under året upptäckte tvi att det var ett fokusområde som vi ville ge mer tid. Därför valde vi att fortsätta med det även under 2024. Vi kallar det Organisera för lärande 2.0. Planen är att utforska hur vi organiserar för lärande utifrån den nya organiseringen om fyraveckorsintag vilket leder till att vi kommer att ha slutna studiegrupper under minst fyra veckor.

(mer …)