Inledande kartläggning och antagning

Den inledande kartläggningen och den individuella studieplaneringen blev centrala delar i projektets arbete för att stärka medarbetares kompetensutveckling inom äldreomsorgen.

Samverkan för tydliga vägar framåt

Genom nära samverkan mellan studie- och yrkesvägledare, chefer och deltagare skapades tydliga vägar mot vidare studier och bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor, samtidigt som deltagarnas språk- och studieförutsättningar kunde mötas utifrån individuella behov.

Information och uppsökande arbete inför kursstart

Inför varje kursstart av utbildning på plats på skolan besökte projektets studie- och yrkesvägledare verksamheter inom äldreomsorgen för informationsträffar. Informationsträffarna handlade om ESF-projektet, bevis om skyddad yrkestitel och generell information om utbildningssystemet i Sverige med fokus på Komvux och utbildningar inom vård- och omsorgsområdet på olika nivåer. Gällande ESF-projektet var informationsträffarna ett första steg i “rekrytering” av medarbetare till utbildningsmodulerna, och informationen handlade om studiernas innehåll, vilka som var målgrupp för studierna och vad projektet erbjöd. En kartläggning av alla medarbetares formella meriter erbjöds också, vilket var en möjlighet för chefer och medarbetare att få reda på vilka i kollegiet som behövde komplettera sina tidigare studier för att bli färdiga undersköterskor, och vad dessa i så fall behövde studera. I vissa fall hade studie- och yrkesvägledare drop-in-tider på plats på arbetsplatsen dit medarbetarna kunde komma med kortare frågor, för en första genomgång av betyg och för att hjälpa medarbetare som redan uppfyllde kraven för bevis om skyddad yrkestitel med ansökan till Socialstyrelsen.

Att möta medarbetarna på arbetsplatsen var ett mycket lyckat arbetssätt. Majoriteten av äldreomsorgens medarbetare arbetar heltid med varierande arbetstider och har svårt att komma från jobbet eller hinna med att träffa studie- och yrkesvägledaren på sin lediga tid. Att medarbetaren kunde träffa en studie- och yrkesvägledare på arbetsplatsen under arbetstid kan också tänkas ha sänkt tröskeln för vissa medarbetare, när det var enkelt och kravlöst att gå och prata med vägledare tog fler chansen.

Kartläggning av tidigare studier och meriter

Enhetscheferna fick inför utbildningsstart intresseanmäla sina medarbetare till studier i projektet. Medarbetarna hade aningen själva önskat att få delta i någon form av utbildning eller kompetensutveckling, eller så hade enhetschefen själv uppmärksammat ett utvecklingsbehov. Efter anmälan fick medarbetaren skicka in sina betyg från tidigare utbildningar, både inom vård och svenska, till studie- och yrkesvägledaren för en inledande kartläggning. I många fall fick studie- och yrkesvägledare hjälpa till att beställa betyg från de skolor och kommuner där medarbetarna studerat, då många saknade dokument på tidigare lästa kurser. Särskilt ofta saknades äldre SFI-betyg och betyg från gymnasiekurser inom vård- och omsorgsområdet som medarbetare läst genom jobbet.

Kartläggningen av medarbetarens betyg genomfördes i flera steg. Inledningsvis gick studie- och yrkesvägledaren igenom alla insamlade betyg och datum för när medarbetaren påbörjat sina studier av vård- och omsorgskurser fastslogs. Detta var ett viktigt första steg för att se vilken av paragraferna i Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2023:14 medarbetarens betyg skulle komma att bedömas mot vid kommande ansökan om bevis om skyddad yrkestitel.

De olika paragraferna en medarbetares betyg kan bedömas emot är:

5 §: gäller för medarbetare som påbörjat sina studier inom vård och omsorg efter 1 juli 2023. Medarbetaren behöver ha godkända betyg i 1350 poäng inom vård- och omsorgsområdet, 100 poäng svenska eller svenska som andraspråk samt 50 poäng samhällskunskap
6 §: gäller för medarbetare som påbörjat sina studier inom vård och omsorg före 1 juli 2023. Medarbetaren behöver ha godkända betyg i minst 1240 poäng inom vård- och omsorgsområdet samt 80 poäng svenska eller svenska som andraspråk
7 §: gäller för medarbetare som har läst en utbildning inom vård- och omsorgsområdet på gymnasienivå som inte har gymnasiepoäng
8 §: gäller för medarbetare som har studerat men inte helt uppfyller kraven i 6 eller 7 §, men som sammantaget har läst motsvarande
9 §: gäller för medarbetare som påbörjat sina studier inom vård och omsorg före 1 juli 2023 men som inte helt uppfyller kraven enligt 6 eller 7 §. Studier, arbetslivserfarenhet och andra relevanta meriter kan kombineras för att sammantaget motsvara de som anges i 6 eller 7 §.

Det finns inte några specifikationer kring vilka kurser inom vård- och omsorgsområdet som ska eller kan ingå i de respektive poängsatserna, vår erfarenhet säger att samtliga kurser som funnits att läsa inom vård- och omsorgsutbildningar kan räknas med.

En mycket viktig anmärkning gällande 9 § är att Socialstyrelsen själva inte har gått ut med informationen vad som “motsvarar 6 eller 7 §”. I vår erfarenhet godkänns ansökningar om bevis om skyddad yrkestitel för de medarbetare som har godkända betyg i minst 1000 poäng inom vård- och omsorgsområdet samt minst ett års arbetslivserfarenhet på heltid från de senaste fem åren. Att det är just 1000 poäng godkända kurser som behövs, sägs utifrån den sammantagna kunskapen vi har genom att ha hjälpt en mängd medarbetare att ansöka om den skyddade yrkestiteln, samt genom att ha tagit del av rapporter och material från liknande projekt. Socialstyrelsen gör dock enskilda bedömningar av ansökningar och det är möjligt att handläggare på Socialstyrelsen kan bedöma annorlunda. Om medarbetaren har varit anställd som vårdbiträde eller undersköterska kan också påverka bedömningen enligt erfarenhet, även om Socialstyrelsens föreskrift skriver om “arbete som undersköterska eller i ett närliggande yrke”.

1 juli 2023, datum för när den skyddade yrkestiteln infördes, är ett viktigt datum att ha koll på i kartläggningen av betyg. Det datumet styr utifrån vilken paragraf medarbetarens betyg bedöms vid ansökan. När utbildningen påbörjades avgör också om medarbetaren behöver betyg i svenska eller svenska som andraspråk för att uppfylla kraven för bevis om skyddad yrkestitel. En förutsättning för att medarbetarens betyg ska kunna bedömas genom undantag (§9 i HSLF-FS 2023:14) är att medarbetaren har arbetat minst ett år på heltid under de senaste fem åren.

Antagning med fokus på skyddad yrkestitel

Ett uttalat mål med projektet var att så många medarbetare som möjligt skulle uppnå kraven för att ansöka om bevis om skyddad yrkestitel efter deltagande och studier i projektet, därför jämfördes alla intresseanmälda medarbetares betyg mot Socialstyrelsens krav för skyddad yrkestitel. Medarbetare som var nära att nå Socialstyrelsens krav, och som bedömdes nå kraven efter deltagande i projektet, prioriterades i antagningen till studier i utbildningsmodul på Komvux Södermalm.

Bedömning av språk- och studieförutsättningar

Det fanns inte något behörighetskrav gällande formell språknivå för att kunna delta i projektet, men som en del av antagningsprocessen gjorde studie- och yrkesvägledningen en enkel bedömning av huruvida medarbetaren hade en tillräckligt hög nivå av funktionellt språk för att kunna tillgodogöra sig kompetensutvecklingen. Väl på plats på skolan genomförde senare lärarna en fördjupad kartläggning av de antagna medarbetarnas språknivå.

Långsiktig kompetensplanering för verksamheterna

Projektets studie- och yrkesvägledare genomförde också kartläggning av många medarbetares betyg på uppdrag av enhetschefer i olika verksamheter. Chefen önskade då att få underlag för att kunna planera kompetensutveckling och studier för medarbetare mer långsiktigt. Målet med dessa kartläggningar var främst för att se vilka medarbetare som redan uppfyllde kraven för bevis om skyddad yrkestitel, och för att få tydliga och enkla studieplaneringar för de medarbetare som behövde komplettera sina tidigare studier. I dessa fall skedde kartläggningen i de flesta fall enbart i form av genomgång av befintliga betyg i svenska/svenska som andraspråk och kurser inom vård- och omsorgsområdet.

Individuella avstämningar inför antagning

En viktig del av antagningsarbetet var att studie- och yrkesvägledaren hade individuella avstämningar med de medarbetare som bedömdes passa som deltagare i utbildning på skolan, innan definitivt besked om antagning gavs. Detta visade sig vara viktigt för att räta ut frågetecken som fanns hos både medarbetare och chef och för att informera om vad projektet konkret skulle innebära för den unika medarbetaren. Många chefer och medarbetare visade sig ha underskattat längden och omfattningen av dagens undersköterskeutbildning, och många trodde att deltagande i projektet direkt skulle leda till bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor – oavsett studiebakgrund. En utbildningsmodul på skolan innehöll 200–250 poäng vårdkurser (parallellt med studier i yrkessvenska), att jämföra med hela undersköterskeutbildningen på Komvux som idag är på 1500 poäng.

Fördjupad kartläggning och individuell studieplan

En studieförberedande modul som grund

Medarbetare som var antagna till utbildning på skolan inledde med en fem veckor lång studieförberedande modul, där en fördjupad kartläggning genomfördes. Kartläggningens innehåll kunde variera något medarbetare till medarbetare, men såg i stort sett likadan ut. Ämnen som berördes i den fördjupade kartläggningen var till exempel medarbetarens tidigare studier och upplevelsen av dessa, arbetslivserfarenhet, mål och drömmar, studieförmåga samt motivation.

Under modulen kartlades också deltagarnas språkkunskaper. Många medarbetare i äldreomsorgen som på olika sätt kom i kontakt med projektet hade studerat svenska som andraspråk tidigare inom Komvux eller på en Folkhögskola, men det var oftast för många år sedan och de eventuella betyg som fanns behövde inte stämma med medarbetarens nuvarande språknivå. Språklärare genomförde en mer fördjupad kartläggning av språk i modulen, parallellt med studie- och yrkesvägledarens kartläggning av betyg med mera.

Gruppvägledning och information om utbildningssystemet

Det blev därför viktigt att information upprepades, gärna vid flera olika tillfällen, och att den gavs stegvis tills deltagarna hade en helhetsbild. Först när deltagarna hade fått bred information om möjliga vägar framåt kunde vägledning bredda deltagarens bild av sina egna möjligheter. Att informationen var väl förankrad hos varje medarbetare var också nödvändigt både för att kunna se vad utbildningen i projektet ledde till, och för att förstå den individuella studieplanen som upprättades. Även för chefer i äldreomsorgen repeterades mycket av informationen. Till exempel var studie- och yrkesvägledaren ute i verksamheter och besökte APT-möten, ibland flera gånger på samma arbetsplats, för att informera om projektet, bevis och skyddad yrkestitel och studier inom Komvux. Det finns en uppsjö av olika insatser av kompetensutveckling – både formell och informell utbildning – och många chefer uttryckte att det ibland var svårt att sålla bland dessa. Att få hjälp och stöd i att välja vilken utbildningsinsats eller kompetensutvecklingsinsats som kunde passa en specifik medarbetare upplevdes som mycket värdefullt. Med tanke på det svenska utbildningssystemets ganska komplexa natur såg vi att information behöver repeteras för samtliga yrkesgrupper och presenteras flertalet gånger i olika sammanhang, för att det ska landa rätt och enkelt kunna förstås.

Repetition och stegvis information

Individuell studieplan som verktyg

Studie- och yrkesvägledaren tog fram en individuell studieplanering för alla deltagare, med syftet att konkretisera vägen mot målet. Studieplaneringen visade tydligt vad som krävdes för att medarbetaren skulle nå Socialstyrelsens krav för bevis om skyddad yrkestitel, samt vad som behövde studeras eller utvecklas för att medarbetaren skulle nå eventuella andra mål med studier och kompetensutveckling.

Studieplaneringarna innehöll både tidigare lästa kurser och planerade studier, men också tydlig information om längd och omfattning av studierna. De allra flesta medarbetarna berättade om att studier med bibehållen lön var en förutsättning för att kunna studiera, vilket medförde att information om till exempel Äldreomsorgslyftet togs med i planeringarna. För att underlätta för chefer som beviljat vidare studier med lön innehöll studieplaneringen all den information som var nödvändig för att kunna ansöka om ersättning genom Äldreomsorgslyftet, vilket var den vanligaste finansieringsmetoden som diskuterades inom projektet (för fortsatta studier efter deltagande i projektet).

Delaktighet och ägandeskap

Den individuella studieplanen gjorde att deltagaren fick en tydlig bild av både sitt nuläge och målet, och hur vägen mellan dem såg ut. Att deltagaren var väl insatt i sin egen studieplanering blev mycket viktigt, att deltagaren kände ett ägandeskap över sin egen studieplan. Först då kunde studieplaneringen fylla sin funktion och användas i ett annat viktigt inslag i projektet – flerpartssamtalen.

Flerpartssamtal

En bro mellan utbildning och arbetsplats

I slutet av varje utbildningsmodul genomfördes flerpartssamtal – möten där varje deltagare, deltagarens närmaste chef och projektets studie- och yrkesvägledare träffades. Syftet med flerpartssamtalen var att skapa en bro mellan utbildningen på skolan och deltagarens arbetsplats, för att möjliggöra för ett fortsatt lärande och utveckling hos medarbetaren. Tanken var att de kunskaper och kompetenser som medarbetaren utvecklat inte skulle stanna i klassrummet, utan få möjlighet att tillämpas, användas och utvecklas i medarbetarens yrkesroll.

Deltagarens utveckling i fokus

Vid samtalen berättade deltagaren om vilka kunskaper och kompetenser, inom både språk och yrke, som fördjupats under studierna och tiden i projektet. Deltagaren fick också berätta hur hen önskade att de nya kunskaperna skulle tas emot och förvaltas när hen kom tillbaka till jobbet, och vad deltagaren kände att chefen behövde känna till eller göra för att möjliggöra en fortsatt kompetensutveckling.

Studieplanen som gemensamt verktyg

Flerpartssamtalets andra del fokuserade på deltagarens individuella studieplan som tagits fram efter den fördjupade kartläggningen. För att fortsatt utveckling ska kunna ske, och för att medarbetaren ska få möjlighet att fortsätta studera, behöver den individuella studieplanen förankras hos medarbetarens chef. Det var tydligt att studieplaneringen behövdes även för chefens förståelse för kompetensutveckling, särskilt i form av formella Komvuxkurser. Studieplaneringen blev ett gemensamt verktyg för deltagare och chef, och det var viktigt att dokumentet var detaljerat och förklarande samtidigt som det behövde visa en tydlig överblick och innehålla en sammanfattning.

Planering för fortsatta studier

De flesta deltagare i projektets utbildningsmoduler behövde komplettera med ytterligare studier efter projektet, även de som redan hade läst några vårdkurser tidigare, för att nå upp till Socialstyrelsens krav för bevis om skyddad yrkestitel. Många önskade att få fortsätta sina studier så snart som möjligt efter projektet, eftersom många upplevde att de ”fått upp farten” i både studier och gällande motivation.

Tydliga tidsplaner skapar trygghet

Under flerpartssamtalen strävade studie- och yrkesvägledare därför mot att en tidsplan för fortsatta studier skulle göras, tillsammans med deltagarens chef. Även om det i många fall inte var möjligt för deltagaren att fortsätta studier direkt eller inom ett fåtal månader efter projektet, var det en trygghet om startmånad för kommande studier kunde bestämmas. Det möjliggjorde också för en ännu tydligare studieplanering, då studie- och yrkesvägledaren i de fallen kunde uppdatera dokumentet efter flerpartssamtalet och lägga till exakt och individspecifik information som datum för när ansökan behövde göras och liknande.

Att planera gemensamt möjliggjorde också för deltagande chefer att få en tydlig överblick. Medarbetaren och chefen fick under flerpartssamtalen stöd av studie- och yrkesvägledare att göra en tidsplan, kolla upp när en passande utbildning startade och vid behov planera in uppföljningar och stöd i ansökan.

Bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor

Socialstyrelsens krav och undantagsregeln

Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2023:14 anger vilka krav som gäller i form av godkända betyg eller motsvarande kompetenser för att en individ ska beviljas bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor. Grundregeln är att man ska kunna uppvisa en avslutad vårdutbildning på gymnasienivå vid ansökan för att en ansökan ska godkännas, men för personer som har delar av en vårdutbildning i kombination med yrkeserfarenhet ges en väg att ansöka och beviljas bevis om skyddad yrkestitel genom undantag – § 9.

Stöd i ansökningsprocessen

De flesta av projektets deltagare som ansökte om bevis om SYT, antingen efter studier i projektet eller efter kartläggning av SYV, gjorde detta genom §9 i Socialstyrelsens föreskrift – ”undantagsparagrafen”. Många medarbetare önskade också att få hjälp av studie- och yrkesvägledaren med själva ansökan om bevis om skyddad yrkestitel.

Vanliga misstag vid ansökan

En utbredd uppfattning hos medarbetare var att de inte ”vågade” göra det på egen hand, av rädsla för att missa något, missförstå ansökningsförfarandet eller liknande. Detta visade sig dock inte vara en helt obefogad känsla. En vanlig miss hos medarbetare som valde att ansöka på egen hand var att inget tjänstgöringsintyg bifogades med ansökan, vilket krävs för de som uppfyller kraven genom 9§ i Socialstyrelsens föreskrift (HSLF-FS 2023:14).

Flertalet bifogade någon form av intyg de fått från sin arbetsgivare, men som inte innehöll tillräckligt med information. Flertalet medarbetare fick då avslag på sin ansökan från Socialstyrelsen, och komplettering eller överklagan behövdes.

Rekommendation kring tjänstgöringsintyg

Vid ansökan om bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor genom 9§ (”undantagsparagrafen”) behöver ett tjänstgöringsintyg bifogas. Om personen som ansöker om bevis om skyddad yrkestitel för undersköterskor har arbetat inom ett ”närliggande yrke” – alltså varit eller är anställd som annat än undersköterska – behöver tjänstgöringsintyget innehålla en beskrivning av de arbetsuppgifter som ingår i anställningen. Studie- och yrkesvägledarens rekommendation till medarbetare, deltagare och chefer var att alltid använda Socialstyrelsens mall för tjänstgöringsintyg, som tagits fram just för ansökan om skyddad yrkestitel för undersköterskor.

Viktiga insikter och medskick

Kartläggning av äldreomsorgens medarbetare

Kunskapen om hur betyg bedöms och vad som krävs för att få skyddad yrkestitel är generellt generellt ganska låg både hos medarbetare och chefer inom äldreomsorgen, av förklarliga skäl – dessa yrkeskategorier arbetar inte med bedömningar och genomgångar av betyg i sitt dagliga arbete. Betygssystem, utbildningssystem, namn på kurser och liknande har dessutom flertalet gånger ändrats och skiftats genom åren. För att kunna tolka betygsdokument och förstå hur de olika typerna av betyg förhåller sig till varandra krävs mer ingående kunskaper om Sveriges utbildningssystem. När en studie- och yrkesvägledare kom in och genomförde kartläggningar på arbetsplatser visade det sig att många av medarbetarna redan uppfyllde kraven för skyddad yrkestitel, och kunde direkt skicka in en ansökan till Socialstyrelsen. Det är därför viktigt att kartlägga samtliga vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen som inte kan uppvisa bevis om skyddad yrkestitel, chansen att flertalet av medarbetarna redan kan ansöka om titeln är stor.

Vikten av studier i svenska och svenska som andraspråk

Formell och reell kompetens, vilka medarbetare ska prioriteras för utbildning – de som ej avslutat SFI (3-årsregeln, nytt språkkrav), ISP och flerpartssamtal visar vägen framåt

Många medarbetare i äldreomsorgen har studerat en eller flera vårdkurser på gymnasienivå före 1 juli 2023, och har arbetslivserfarenhet. Denna grupp medarbetare kommer kunna ansöka om bevis om skyddad yrkestitel enligt §9, “undantagsparagrafen”, där betyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är ett krav för bevis om skyddad yrkestitel. Många av de här medarbetarna är dock i positionen att de behöver studera mer svenska eller svenska som andraspråk innan de kan studera fler vårdkurser – vårdkurser som behöver för att nå kraven för bevis om skyddad yrkestitel. Tydlighet kring detta är oerhört viktigt, att skilja på kraven för skyddad yrkestitel (som avgörs av Socialstyrelsen) och kraven för att få studera kurser på Komvux (som avgörs av Vuxenutbildningen i medarbetarens hemkommun). Även om Socialstyrelsen inte kräver betyg i svenska för denna grupp, så kan medarbetaren behöva studera svenska som andraspråk i flertalet månader, eller till och med år, på Komvux innan fler vårdkurser kan studeras. I kommunerna i Stockholmsområdet krävs godkända betyg i svenska som andraspråk på grundläggande nivå, motsvarande svensk grundskola, eller motsvarande för att få studera kurser på gymnasienivå.

Från och med 2026 har vi också två nya lagar som ännu mer inskärper detta. Dels språkkravet hos personalen i äldreomsorgen (8 kap., § 4a i SFS nr: 2025:400). Dels den nya 3-årsregeln inom SFI som säger att en individ har maximalt tre år på sig att avsluta sina SFI-studier (20 kap., § 31a i SFS nr: 2010:800). För individer som någon gång varit inskrivna som elever på SFI började de tre åren räknas från och med 1 januari 2026. Dessa två ändringar gör att medarbetare inom äldreomsorgen som inte har avslutat sina SFI-studier nu behöver prioriteras och få möjlighet att fortsätta sina studier, där det är möjligt tjänstlediga med lön så att personen efter studierna kan fortsätta vara en tillgång på arbetsplatsen med sin erfarenhet och kunnande.

Möjliga vägar framåt

För att långsiktigt kunna planera för en relevant och hållbar kompetensutveckling behöver vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen kartläggas. Kartläggningen behöver titta på både språknivå, formell och reell, och om medarbetaren har studerat kurser inom vård- och omsorgsområdet på gymnasienivå tidigare. Det är ett nödvändigt steg för att verksamheten ska kunna arbeta mot de nya lagkrav som rör äldreomsorgens verksamheter. En kartläggning av medarbetarnas reella och formella färdigheter ger möjlighet att planera för utveckling både mot språknivå motsvarande GERS B2 och för att så många som möjligt ska kunna ansöka om bevis för skyddad yrkestitel för undersköterskor.

Ett förslag på arbetssätt kring detta är att involvera både lärare i ämnet svenska som andraspråk och studie- och yrkesvägledare, som strukturerat genomför kartläggning i äldreomsorgens verksamheter. Man kan tänka sig en trestegsmodell där språkläraren först bedömer språknivån hos medarbetarna. Språklärare behövs för att kartlägga medarbetarnas språkkunskaper, med språkkravet i åtanke men också för att en tillräckligt hög språknivå är en förutsättning för att medarbetaren ska kunna studera nödvändiga vård- och omsorgskurser eller utbildningar. I nästa steg kartlägger studie- och yrkesvägledaren medarbetarnas formella betyg, och ser över vilka medarbetare som behöver utvecklas inom svenska och/eller yrkeskurser. En i området insatt studie- och yrkesvägledare är en nyckelperson för att kunna planera formell kompetensutveckling – framförallt Komvuxstudier. Det svenska skolsystemet har flertalet gånger ändrats, och för att kunna tolka en medarbetares befintliga betygsdokument behövs god kännedom om skolsystemet, betygssystemen som finns och har funnits, hur och när de kan kombineras och hur förändringar förhåller sig till varandra. Som sista steg planerar och dokumenterar studie- och yrkesvägledarens varje medarbetares individuella studieplanering. Konkreta dokument som tydligt visar för både medarbetaren och hens chef vad som behövs för att nå uppsatta mål.