Tillgängliga lärmiljöer – vad innebär det?

Med tillgänglig utbildning menar vi att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska och sociala perspektiv är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar.

Så beskrev Anna Saldéen Jonsson, avdelningschef för Vuxenutbildning Stockholm vår syn på arbetet med tillgängliga lärmiljöer vid ett informationsmöte för medarbetarna inom arbetsmarknadsförvaltningen i september 2023. Vuxpedagog Stockholm vill att dessa sidor på webbplatsen ska hjälpa till att förtydliga och beskriva vad det innebär i både teorin och praktiken att lärmiljöerna är anpassade till alla elever.

Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats

Möt Helena Wallberg som beskriver sin syn på inkludering

Fem viktiga begrepp att ha koll på när vi pratar tillgängliga lärmiljöer

Delaktighet: En elevs delaktighet i skolans alla sammanhang utgörs av samspelet mellan de individuella förutsättningarna och lärmiljön. Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2015, Delaktighet- ett arbetssätt i skolan

Elevhälsa: Elevhälsa är hela skolans angelägenhet. För att uppnå välbefinnande och måluppfyllelse hos alla elever krävs allas kompetenser, både den som finns inom den elevhälsan, men också den som finns hos den pedagogiska personalen på skolan. Elevhälsa som tillstånd skapas och upprätthålls tillsammans i det dagliga pedagogiska arbetet, där också elevens röst är viktig.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2018, Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi

Förebyggande arbete: Förebyggande arbete handlar om att i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer och hinder som kan leda till att en individ eller en grupp elever utvecklar ohälsa eller risk för misslyckande i lärandet samt arbeta för att undanröja dessa. Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Det förebyggande arbetet utgår från kunskapen om vad som kan leda till ohälsa eller svårigheter med att nå utbildningens mål.

Hälsofrämjande arbete: Hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent förhållningssätt i syfte att främja alla elevernas hälsa, lärande och utveckling.

Socialstyrelsen och Skolverket, 2016, Vägledning för elevhälsan

Kollegialt lärande: En sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat och systematiskt samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.

Skolverket, 2013, Forskning för klassrummet

Med begreppen i fokus kan arbetslag diskutera:

  • Hur beskriver vi vårt läge idag?
  • Vad skulle vi vilja uppnå?
  • Vad behövs för att komma till det önskade läget?

 

Medarbetare delar sina tankar om tillgängliga lärmiljöer


Johanna – lärare på Stockholms hotell- och restaurangskola

 

Hej! Vem är du och var jobbar du?

– Jag heter Johanna Immonen och är lärare i svenska som andraspråk. Sedan 2020 är jag SFI-lärare på kombo-kockutbildningen på Stockholms hotell- och restaurangskola.

Tillgängliga lärmiljöer, vad tänker du kring begreppet och hur bekant är det för dig?

– Jag kan inte säga att det är jättebekant men jag tycker att det är ganska självklart att det är så man ska göra. Jag gör lärmiljön tillgänglig för så många som möjligt, då behöver jag inte göra en massa extra åtgärder för elever som har olika behov.

– Som sva-lärare tänker jag att så många som möjligt ska kunna följa med i den vanliga undervisningen. Jag har jobbat på folkhögskola, på språkintroduktionen på gymnasiet och på SFI. Jag har träffat så många människor som har så olika förutsättningar och de hamnar alla i samma klassrum. 

Att vara sva-lärare verkar ge bra förutsättningar.

– Ja, man kan inte tänka att, OK, jag har min kurs och de som inte hänger med är det något fel på. Jag tänker att jag måste nå ut till alla så att alla ska få stimulans. Alla ska kunna utvecklas från sina egna förutsättningar så långt som möjligt och det är det som är min utmaning.

Kan du nämna några speciella eller några återkommande utmaningar som du möter i ditt klassrum?

– Det är väl just det att det är så stort spann. Vi fokuserar ju väldigt mycket på att alla ska bli godkända i de här svåra gymnasiekurserna, det är en utmaning. De läser hygien, livsmedelshygien, en jätteviktig kurs. De läser livsmedels- och näringskunskap, näringslära. Och allergener, gluten, laktos, det är ganska svåra saker, speciellt om man inte har så mycket studiebakgrund. Vi fokuserar jättemycket på att alla ska lära sig grunden, att alla ska klara kurserna. Ibland kommer det elever som är väldigt snabba, som tycker att det här är ganska enkelt. Och då kan jag känna att det är en utmaning att sysselsätta dem på den nivån där de är. Det är svårt att samtidigt stimulera den som befinner sig på en mer avancerad nivå, som kanske har jättemycket förkunskaper.

Hur gör du då?

– Jag försöker att ge extrauppgifter och mer material, det finns jättemycket man kan göra på nätet. Men ibland känner man att man tvingas att lägga ner mycket tid och fokus på de här som knappt klarar godkänt-kraven. Den som är duktigare får kanske jobba för mycket på egen hand, men det är inget stort problem. Vi ska ju ha en viss nivå i språket men vi får ju in elever som inte är där. Det blir jättesvårt om man knappt har någon svenska och så ska man läsa de här kurserna.

Har du något medskick kring det här med tillgängliga lärmiljöer?

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att skapa ett klimat i klassrummet som är stöttande och öppet. Att det blir en grupp och att man vågar öppna munnen. När det gäller att använda sitt andra språk så är ju många väldigt rädda för att göra bort sig, det känns pinsamt att säga någonting fel. Det här gäller alla, från barn till vuxna. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man skapar en sådan atmosfär i klassrummet att folk känner varandra. Vi brukar till exempel placera alla elever, vi har namnskyltar och så byter vi platser så att de sitter bredvid olika människor hela tiden. När man kommer till en ny skola och en ny utbildning och nya människor, då håller man sig gärna till de som man kan prata med lättast, man sitter gärna med sina landsmän. Det här vet jag själv för jag gick på universitet här i Sverige och vi var några finnar i den klassen och vi hängde gärna ihop och det kändes liksom tryggt och bra.

Jag vill få eleverna att umgås och bli kompisar med alla i klassen och när det blir så är det jättehärligt för då peppar man varandra och stöttar varandra. Vi använder eleverna jättemycket som resurser, de får liksom diskutera och repetera saker tillsammans. Den som har förstått mer kan hjälpa den som inte riktigt har greppat frågan. För att det ska lyckas är det väldigt viktigt att man från början satsar mycket på det sociala, att det blir en bra social sammanhållning även bland vuxna. Jag tänker att så gör man med barn i grundskolan och kanske gymnasiet, men jag tycker att det är jätteviktigt för vuxna också.

Tack Johanna!

 


Yu – arbetsterapeut på Vuxenutbildning Stockholm

 

Vill du presentera dig och ditt uppdrag inom vuxenutbildningen?

– Yu Mori Hägglund heter jag och jag arbetar som arbetsterapeut på Kompetensförsörjning och utveckling. Jag arbetar bland annat med stöd till skolor, ofta kring tillgänglighet och tillgängliga lärmiljöer.

Spännande. Tillgänglighet och tillgängliga lärmiljöer. Vad betyder det för dig?

– Tillgängliga lärmiljöer var ett nytt begrepp för mig när jag började arbeta inom utbildningen, men att omgivande miljön påverkar möjligheter och delaktighet till aktivitet, det är någonting man som arbetsterapeut har med sig från utbildningen och andra jobb.

Just det. När du träffar elever eller när du träffar lärare och annan skolpersonal inom vuxenutbildningen; stöter du på specifika utmaningar som återkommer?

– Ja, till exempel kan korta kurser vara en utmaning. Det kan det ta tid att ta fram verktyg och anpassa arbetssätt och det kan bli utmanande vid korta kurser. Därför är det bra att ha goda förutsättningar redan innan kursstart. Då behövs inte så många anpassningar göras efteråt.

Att undervisningen är tillgänglig redan från start. Verktyg som du nämner, vilka kan det vara? Har du exempel?

– Det kan vara instruktioner som underlättar för elever att planera sina studier, det kan vara att erbjuda elever olika sätt att ta till sig text, olika sätt att producera text. Det kan även handla om fysiska lärmiljön så som möblering etc. om man tänker på ergonomi.

En sista fråga till dig är om du har ett medskick till undervisande lärare och övrig skolpersonal gällande tillgängliga lärmiljöer.

– Nu pratade jag kanske mest om lärverktyg och fysiska lärmiljöer, men tillgängliga lärmiljöer handlar också om bemötande, hur man anpassar sitt sätt att informera och kommunicera. Det finns många olika områden att jobba på, för att skapa tillgängliga lärmiljöer.

Tack Yu!


Katja – utbildningsledare på Vuxenutbildning Söderort

 

Tillgängliga lärmiljöer – hur bekant är begreppet för dig?

– Begreppet är bekant. Det har varit en del av ett utvecklingsområde som vi har jobbat med de senaste åren. Som ett första steg genomgick jag, rektor, förstelärare och en annan lärare en nätbaserad kurs på SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten, reds anm);  Specialpedagogiska perspektiv på vuxenutbildningen. Därefter arbetade vi med att kompetensutveckla hela skolans personal om tillgängliga lärmiljöer. Vi fick stöd från Studieteamet* med att genomföra workshops och föreläsningar.

Lärare och skolledning har tagit fram ett bättre kartläggningsmaterial för att få syn på elevernas särskilda behov i så tidigt skede som möjligt. Arbetet har bidragit till en större förståelse kring hur man kan tillgängliggöra undervisningen på olika sätt.

Vad ser du för utmaningar, när det kommer till tillgängliga lärmiljöer inom vuxenutbildningen?

– Grupperna är så pass heterogena att det är svårt att anpassa undervisningen. I varje grupp finns många olika behov och många olika sätt att lära sig. Trots kunskap hos lärarna så är det ett tufft uppdrag. Grupperna är ofta i ständig förändring, det är svårt att hålla en kontinuitet och erbjuda alla elever tillgängliga lärmiljöer hela tiden. Men vi kan se att den inledande kartläggningen har gett positivt resultat då lärarna kan anpassa undervisningen till vissa elever redan från början istället för att det ska gå för lång tid innan behoven upptäcks.

I din roll som utbildningsledare; vilka tillgänglighetsfrågor nås du oftast av?

– Lärarnas frågor handlar om tillgänglighet i klassrummet, alltså det som sker under lektionstid. Det kan vara frågor som rör anpassningar vid prov och diagnoser, digitala hjälpmedel, inläsningstjänst eller inspelade instruktioner. Det kan även handla om elevers behov av anteckningsstöd, anpassade läs- och skrivuppgifter och andra lektionsmoment som behöver anpassas för att tillgängliggöra studiesituationen.

Några lärare har deltagit i det skolövergripande utvecklingsarbetet för studieväg 2 där fokus har legat på att differentiera undervisningen. Där har det handlat om hur man kan tillgängliggöra med så spridda elevnivåer i varje grupp. Det har lett till kollegiala samtal om hur differentiering kan bidra till att tillgängliggöra lärmiljöerna.

Tack Katja!

*Studieteamet finns inte längre, idag går det att kontakta Kompetensförsörjning och utveckling vid behov av stöd.


 

Hedvig – kurator på Vuxenutbildning Stockholm

 

Hej,  presentera vem du är.

– Jag heter Hedvig Westling och jobbar som kurator på Kompetensförsörjning och utveckling inom vuxenutbildningen.

Tillgängliga lärmiljöer som begrepp, hur bekant är det för dig?

–  Ja, det är ett av de uppdragen som jag har i min tjänst. Att verka för tillgängliga lärmiljöer ute på skolorna för att elever ska nå måluppfyllelse i större utsträckning.

Ser du några återkommande utmaningar inom vuxenutbildningen, när det kommer till tillgängliga lärmiljöer?

– Jag ser utmaningar i att gå från att ha fokus på det åtgärdande arbetet till att arbeta förebyggande och främjande. Ett exempel på det är att skolor sätter in stöd när de märker att elever inte når målen, eller om det har uppstått situationer, som till exempel en pågående konflikt i en klass. Att i stället arbeta proaktivt och systematiskt upplever jag vara en utmaning, att skifta fokus till ett mer förebyggande och främjande perspektiv.

Ytterligare en utmaning, som jag ser, är få samsyn kring vad begreppet betyder och vad det innebär i praktiken. Om vi vill ha miljöer som är tillgängliga för alla elever, måste vi fundera på vem som behöver förändra sig. Är det eleverna som behöver ändra på sig eller är det kanske så att det är vi som arbetar runt eleverna som behöver utveckla vårt arbete? För att tillgängliga lärmiljöer ska bli verklighet behöver vi som arbetar runt eleverna se vårt ansvar.

När vi ser vårt ansvar för att skapa tillgängliga lärmiljöer, blir det lättare att göra någonting åt det vi behöver utveckla. Jag tänker att det skapar motivation när vi upptäcker att det är någonting vi kan påverka och förändra. Om man enbart tänker utifrån perspektivet att det är eleverna som har svårigheter och psykosociala utmaningar, som gör att det blir svårt i studier, då kan det skapa en känsla av hopplöshet. Men om man tänker att det här är någonting som vi inom ramen för vårt uppdrag kan förändra, då kan det kännas lite mer hoppfullt. Det är någonting som är viktigt i arbetet med tillgängliga lärmiljöer.

Tänker du på lärare i klassrummet eller på skolledare, eller är det all personal inom vuxenutbildningen?

– Jag tänker nog generellt. Ska vi arbeta mer främjande och förebyggande inom vuxenutbildningen, så måste det finnas en organisation som gör det möjligt, annars är det väldigt svårt för lärare att arbeta med tillgänglighet i klassrummen. Det handlar om hela-skolan-perspektivet. Alla måste vara delaktiga om tillgängliga lärmiljöer ska vara något som genomsyrar hela vuxenutbildningen.

Vilka frågor stöter du på i din roll som kurator?

– Det som specifikt rör min roll är frågor kring sociala lärmiljöer. Åtgärdande insatser kan röra kränkningsärenden eller samarbetssvårigheter i klassrummet mellan elever och lärare. När det gäller främjande och förebyggande insatser så handlar det mer om hur skolor kan främja psykisk hälsa, skapa en trygg lär- och skolmiljö eller skapa en god gruppdynamik i klasserna. Det kan även handla om att utveckla skolornas arbete med värdegrundsfrågor.

Tack Hedvig!


Agnes, sfi-lärare på Vuxenutbildning Järva

 

Hej Agnes! Tillgängliga lärmiljöer – hur bekant är begreppet för dig?

– När jag hör begreppet ” tillgängliga lärmiljöer ” tänker jag först och främst på hälsofrämjande arbete, elevhälsa och på alla anpassningar som vi gör för våra elever så att de mår bra. Jag tänker också på kollegialt lärande som vi har på skolan.

 Vad ser du för utmaningar, när det kommer till tillgängliga lärmiljöer inom vuxenutbildningen?

– Jag tänker först och främst på bristen på de resurser som vi oftast har. Jag skulle gärna vilja ha fler lärarassistenter och studiehandledare som talar mina elevers modersmål.

 I din roll inom vuxenutbildningen; vilka tillgänglighetsfrågor nås du oftast av?

– Det är just denna fråga, att kunna få studiehandledare som talar till exempel swahili eller ett annat mindre populärt språk.

Tack Agnes!


Linda, sfi-lärare på Cuben Utbildning

 Hej Linda! Tillgängliga lärmiljöer – hur bekant är begreppet för dig?

Tillgängliga lärmiljöer handlar om att både den fysiska miljön och undervisningen är anpassad för att tillgodose elevernas olika behov och individuella förutsättningar. Klassrummet behöver vara anpassat så att eleverna inte stöter på hinder i sitt lärande och utformat så att alla elever kan höra och se bra.

– Det är också viktigt att eleverna trivs och mår bra i klassrummet. Alla elever behöver inte träna på samma saker och eleverna behöver få möjlighet att lära sig på det sätt som passar dem bäst. Därför försöker jag i den mån det är möjligt att differentiera undervisningen genom att låta eleverna jobba med samma moment men på olika sätt utifrån sina behov.

– Jag försöker variera mina undervisningsmetoder genom att växla mellan att arbeta i helgrupp, i smågrupper eller enskilt. Jag jobbar också mycket med ljud och bildstöd eftersom det hjälper många elever att förstå och lära sig bättre. Vissa elever behöver extra anpassningar för att klara sina studier men om jag ser till att lärmiljön är så tillgänglig som möjligt tycker jag att behovet av extra anpassningar minskar.

Vad ser du för utmaningar, när det kommer till tillgängliga lärmiljöer inom vuxenutbildningen?

– Jag skulle säga att det kontinuerliga intaget sätter käppar i hjulet för lärmiljön. Eftersom elever har individuella start- och slutdatum är det ibland svårt att hinna uppmärksamma alla elever. Jag har vissa i gruppen som befinner sig i början av kursen medan andra befinner sig på slutet. Det gör det svårare att ha fasta rutiner i gruppen som alla elever känner sig trygga och bekanta med. Det tar tid för mig att lära känna eleverna och förstå vad de behöver. Det tar också tid att skapa en trygg grupp där alla elever vågar ta plats för att utvecklas. En annan sak som kan vara en utmaning är när grupperna blir för stora eftersom det blir svårt att rent praktiskt hinna med alla elever.

I din roll som lärare; vilka tillgänglighetsfrågor nås du oftast av?

– Jag har haft många elever med syn- och hörselnedsättningar. Ofta har det gått att lösa i klassrummet med hjälp av en medveten placering, extra anpassningar vid provtillfällen eller att jag exempelvis gör kopior med större text åt elever med synnedsättning.

– Jag möter även på elever som av olika anledningar kan ha koncentrationssvårigheter. Där gäller det att ha en öppen kommunikation och fråga eleven hur hen lär sig bäst. Vissa elever behöver ta pauser och gå ut ur klassrummet oftare. Andra elever behöver ha en bestämd plats och även ha möjlighet att sitta i lugn och ro. Tydlighet och förutsägbarhet är viktigt för alla elever men kanske extra viktigt för elever med olika former av koncentrationssvårigheter. Därför håller jag mig ofta till ungefär samma struktur på lektionerna samt går igenom vilka moment som ska ingå i lektionen i förväg.

 Tack Linda!


Agnieszka, sfi-lärare på Vuxenutbildning Söderort

Hej Agnes! Tillgängliga lärmiljöer – hur bekant är begreppet för dig?

– Begreppet är mycket bekant för mig som SFI-lärare. Det handlar om att skapa en undervisningsmiljö som är anpassad för att möta alla elevers olika behov. Målet är att alla elever ska kunna delta i undervisningen på lika villkor och få möjlighet att nå sin fulla potential.

Vad ser du för utmaningar, när det kommer till tillgängliga lärmiljöer inom vuxenutbildningen?

– En stor utmaning är den stora variationen i elevernas förkunskaper och erfarenheter. Vissa elever har begränsad skolbakgrund och behöver extra stöd, medan andra har hög utbildning men behöver anpassa sig till ett nytt språk och en ny kultur. En annan utmaning är att vissa elever kan ha svårigheter som inte alltid uppmärksammas direkt, till exempel läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller PTSD, vilket kräver att lärmiljön är flexibel och anpassningsbar.

I din roll som lärare; vilka tillgänglighetsfrågor nås du oftast av?

– Det handlar ofta om språklig tillgänglighet och anpassning av undervisningsmaterial. Många elever har begränsade kunskaper i svenska och behöver extra stöd för att förstå både muntliga och skriftliga instruktioner. Det kan också handla om att göra material mer tillgängligt genom att använda enkelt och tydligt språk, visuella hjälpmedel och digitala verktyg. Jag stöter också ofta på behovet av att anpassa undervisningen för elever med olika inlärningsstilar och eventuella funktionsvariationer, så att alla kan delta och känna sig inkluderade i lärprocessen.

Har du något eget medskick om tillgängliga lärmiljöer

– För att skapa tillgängliga lärmiljöer i vuxenutbildningen är det viktigt att jag som lärare är lyhörd för elevernas individuella behov och bakgrunder. Det innebär att jag måste vara flexibel i min undervisningsmetodik och kontinuerligt söka efter nya verktyg och metoder som kan hjälpa alla elever att lyckas. Samtidigt är det också viktigt för mig att skapa en trygg och inkluderande miljö där alla elever känner sig sedda och värdefulla, oavsett deras förutsättningar. Detta kräver ett nära samarbete med mina kollegor samt en vilja att ständigt utvecklas som pedagog.

Tack Agnes!