Aktuellt

Årets andra träff höll vi i slutet av mars. Till denna träff hade lärarna planerat för, genomfört och följt upp sina valda undervisningsexperiment, det vi kallar aktioner. Uppgiften var att prova att differentiera undervisningen utifrån differentieringsaspekten tempo. Under träffen hade vi rundabordssamtal där lärarna fick berätta för kollegor, som undervisar samma kurs om hur det hade gått. De fick också tänka tillsammans inför nästa differentieringsaspekt som är nivå, för att värma upp sig inför kommande aktionsarbete.

Att ha elevernas fokus som utgångspunkt är själva kärnan i en elevcentrerad undervisning och träffen inleddes genom att skolornas rektorer presenterade betygsresultatet för 2024. En fråga som rektorerna ställde var: Hur kan nätverksträffarna bidra till elevernas lärande och även att de klarar sina kurser?

Leonora föreläser. Foto: Philippa Börjesson

Vi lyssnade även på Leonora Lippig-Singewald, strateg på Kompetensförsörjning och utveckling. Leonora berättade om den elevuppföljning som hon och kollegan Hedvig Westling gjorde med våra elever på studieväg 1 i januari. Syftet var att följa upp elever som har studerat sfi med förberedande grund och som idag är på kurs 1C. Eleverna studerar på Komvux Rinkeby och Komvux Skärholmen och totalt deltog 21 elever, uppdelade i tre grupper. Bilden nedan är från Leonoras presentation och beskriver syfte med elevuppföljningen men också mervärden utifrån arbetssättet med fokusgrupper och elevintervjuer.

Mål och syfte med fokusgrupper på studieväg 1 kurs C

• Följa upp elever som har studerat sfi med förberedande grund och som nu är på kurs 1C.
• Följa upp vårt utvecklingsarbete av utbildning och undervisning genom elevröster.
• Urval: Båda skolenheterna för större spridning och ökad möjlighet till generaliserad data.
• Följa könsuppdelade grupper för att eventuellt upptäcka mönster, likheter och olikheter.
• Semistrukturerade intervjuer/samtal utifrån intervjuguide med fyra områden och ett tjugotal frågor.
• Samma intervjuguide och frågor som vid fokussamtalen 2023.
• Stockholmarnas fokus.
• Få indikationer på vad och hur sfi med förberedande grund påverkar individernas handlingskapacitet i samhället.
• Följa upp om eleverna känner att de har bättre förståelse för områden som ingår både i den tematiska språkundervisningen och i orienteringskurserna, till exempel familj och barn, utbildning, ett demokratiskt samhälle, etc.

En sfi-lärares reflektioner:

Evin från Komvux Rinkeby tog med sig detta från förmiddagen:

Leonora var ute på skolorna och genomförde intervjuer med eleverna. För mig som lärare var det väldigt intressant att se hur vår undervisning och vårt arbetssätt påverkar och reflekterar sig i eleverna och deras svar. Jag kände igen flera av eleverna genom deras svar och kunde se vad i undervisningen och våra arbetssätt som har format (vissa) svar. Hur vi jobbar och vad vi undervisar gör stor skillnad!

För mig innebär det att jag tar en extra vända kring val av material och planering. Jag kommer fundera extra noga på vad eleverna ska få med sig och hur jag ska nå ut till alla. (utan att tappa individen). Rent konkret kommer jag fortsätta med att utveckla ett differentierat förhållningssätt och att arbeta med digitala verktyg.

Nytt år och nytt fokusområde

Vi avslutade förra året med att välja ett nytt fokusområde och i år tar vi oss an förhållningssättet differentierad undervisning. Målet är att lära oss mer om fokusområdet genom att vi skaffar oss en större verktygslåda för hur vi kan differentiera undervisningen. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är ett gemensamt ”grundskav” att våra sfi-grupper består av individer med olika intressen, behov, förutsättningar, kunnande, styrkor och att vi i och med det inte kan planera för en undervisning utifrån gruppen utan utifrån de individer som ingår i gruppen. I våra grupper finns det elever som jobbar snabbt och andra långsamt, de har olika förkunskaper och de befinner sig på olika språkliga nivåer.

 Caroline först ut av årets föreläsare

Vår guide under fokusområdets första träff var Caroline Wegmann, specialpedagog från Kvalitet och uppföljning. Caroline bjöd in till en dialog om förhållningssättet differentierad undervisning och nu vet vi och har blivit påminda om att differentierad undervisning:

• är ett förhållningssätt där vi planerar för olikheter från början, dvs. utgår från det förutsedda.
• utgår från gruppen och ger eleverna möjlighet att delta och lära på sina villkor.
• skapar variation i aktiviteter gällande tempo, nivå, omfång, metod och intresse.
• differentierar aktiviteter och inte elever.

Foto: Philippa Börjesson

Ett sätt att differentiera är att anpassa tempot i undervisningen

Upplägget för att skaffa oss den där större verktygslådan för att kunna differentiera undervisningen är att ta oss an en differentieringsaspekt i taget och vi började med tempo. Vi sade att:

• tempo går in i de andra aspekterna som t.ex. omfång men att det spelar mindre roll utan att det är målet att aktiviteten ska passa alla som är viktig.
• Vi kan prova att ge eleverna samma uppgift men ha variationer i instruktionerna.
• Målet är samma för alla elever men att tempot dit är varierat.

Innan vi avslutade träffen fick vi en uppgift, en aktion att göra fram till nästa träff. Varje lärare ska utifrån de elever som befinner sig i just sin grupp prova att differentiera en undervisningsaktivitet utifrån tempo. Det betyder att planera undervisningen utifrån det förväntade, undervisa och sedan reflektera på egen hand och tillsammans med kollegor för att komma tillbaka och berätta hur det gick när vi ses igen.

Reflektioner från Karin Dourén, lärare Komvux Skärholmen

Bilden som säger ”För att vi ska få det rättvist så ska alla klara samma prov. Börja med att klättra upp i det här trädet” sitter fast på näthinnan. Vi i vår grupp tänkte på studieväg 1 som har samma NP som studieväg 2 och 3 och att många i studieväg 1 aldrig når detta mål eftersom NP:t är för teoretiskt. Ju längre man arbetar med studieväg 1 ju mer förstår man vilka utmaningar dessa elever har. Vi pratade också om bilden på en naturvetenskaplig kurva som man också kan jämföra med inlärning. Inlärning går enligt den teorin sakta i början och en bra grund gör att kunskapsnivån stiger snabbare senare. Men, vi i vår grupp ansåg att det inte heller stämmer för studieväg 1. Det blir snarare tvärtom för studieväg som klarar de låga nivåerna då det inte är så abstrakt men som sedan får större svårigheter då nivån kräver mer och mer abstrakt tänkande. Vi benade upp faktorer som påverkar differentieringen och det finns många.

Något konkret att ta med till min undervisning och som jag också fick med mig av träffen är t.ex.  att variera tempo, att ge eleverna samma första uppgift men att sedan ge extrafrågor till dem som jobbar snabbt, att blanda lätta och svåra uppgifter för att ge eleverna självförtroende.

Under årets fokusområde har vi arbetat med att få vårt utbildningskoncept Sfi grund för kurs 1A och 1B till att även omfatta kurs 1C och 1D . Det innebär att de senare kurserna också arbetar tematiskt och inom varje tema kombinerar sfi med ämnesundervisning i form av antingen en orienteringskurs eller en grundläggande kurs. Det innebär till exempel att samtliga sfi-grupper från kurs A-D studerar matematik och att alla sfi-lärare då också behöver kunna undervisa språkutvecklande i matematik utan att för den sakens skull vara matematiklärare. Ett sådant upplägg ställer andra krav på en sfi-lärare och vi har under året utgått från frågor som:

• Hur tar jag reda på elevernas lärandebehov inom matematik?
• Vilka metoder ska jag använda?
• Vilka begrepp börjar jag med?

(mer …)