Aktuellt

Fredagen den 17 oktober hade det blivit dags för fokusområdets sjätte och näst sista nätverksträff. Träffen inleddes med ett besök från Camilla Berner som berättade om en förstudie som startat och som har titeln Kortutbildades utmaningar och behov. Camilla berättade att syftet med förstudien är att fördjupa kunskaper som vi redan har om målgruppen och hur vi arbetar bäst med att främja litteracitetsutvecklingen hos våra elever samt att analysera hur en yrkesutbildning för studieväg kan organiseras. Förstudien pågår fram till september nästa år och ska förhoppningsvis resultera i ett spännande projekt som kan ge oss möjligheter att utveckla arbetet på studieväg 1, kanske fördjupa något av våra tidigare fokusområden ännu mer!

Dags för rundabordssamtal

Inför träffen skulle lärarna pröva att differentiera undervisningen utifrån aspekterna omfång och metod och när vi samlades fick de presentera sitt arbete med aktionerna under vad vi kallar skolövergripande rundabordssamtal. För att hålla fokus under samtalen utser gruppen en tidtagare, som ansvarar för att varje presentatör får lika mycket tid. Presentatören eller presentatörerna då det ibland är två lärare som har planerat för en gemensam aktion har stödfrågor att utgå från.

• Vad i din undervisning ville du förändra?
• Hur har du undervisat nu?
• Vad hände? Hur blev resultatet?
• Hur har din aktion påverkat din undervisning?

Övriga runt bordet hade som vanligt  i uppdrag att vara kritiska vänner, som stöttar presentatören genom att ställa vänligt nyfikna och vid behov klargörande frågor.

Inspiration från Säffle

Efter rundabordssamtal och fikapaus med hallongrottor lyssnade vi till Cecilia Hahne, SVA-lärare, förstelärare och specialpedagogisk resurs på Säffle lärcenter. Cecilia föreläste under rubriken ”Kartläggning som grund för differentiering inom studieväg 1” utifrån lärdomar från projektet ”Anpassad samhälls- och yrkesetablering inom sfi”. Ett projekt som Cecilia lett och som finansierats av SPSM  och AMIF (projekt Yrkesväg).

Målgruppen för projektet var kortutbildade kvinnor med utländsk bakgrund som vistats lång tid i Sverige, ofta mellan 6-8 år, med bristfällig eller ingen progression i svenska språket och målet var att hjälpa eleven till stegförflyttningar närmare samhällsintegration, språkutveckling och meningsfull sysselsättning. Frågan som projektet arbetade med att besvara var därför: Hur når vi målet och vilka metoder behöver vi utveckla för att lyckas?

1. Djupgående kartläggningar för att nå ökad kunskap om  hur vi bättre kan möta målgruppen
2. Undervisning som baseras på de arbetssätt som används inom de anpassade skolformerna.
3. Individuellt planerad undervisning med muntlig kommunikation som grund.
4. Nära samverkan mellan vuxenutbildningen, socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten.
5. Öka elevens egen förståelse för den egna förmågan.

Det första steget blev att undersöka var eleverna befinner sig. Det vill säga vad de kämpar med i sin vardag, det de lägger sin kraft på. Cecilia gav exempel på lappar på förskolan, lappar i trapphuset, krav att söka ett visst antal jobb i veckan med ett språk som inte räcker till. Hon sade också att de undersökte vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problem i vardagen och att de under de djupgående kartläggningarna intervjuade både elever och lärare. Cecilia poängterade dock att stor del av kartläggningen genomfördes inom ram för undervisningen i klassrummet och att det inte alltid innebar samtal och intervjuer med en enskild elev.

Men hur arbetade de då med att kartlägga eleverna?

• Genom att använda Skolverkets material för kartläggning av litteracitet.

Skolverkets material för kartläggning av litteracitet

Cecilia lyfte här att forskning visar att elevens skriftspråkliga erfarenheter till stor del påverkar den skriftspråkliga utvecklingen på svenska och att syftet var formativt, framåtblickande för att kunna anpassa verksamheten utifrån elevens förutsättningar, intressen och behov. Kartläggning av litteracitet genomfördes på elevens starkaste språk med stöd av tolk.

•  Genom kartläggning av fysisk, psykisk, kognitiv och social funktionsförmåga

Ett stöd i det arbetet var Gothias Skolkompassen och Vardagskompassen, ett pedagogiskt kartläggningsmaterial avsett för barn och unga men som Cecilia lyfte som mycket användbart även för deras målgrupp.

De samtalade om stress och undersökte vad som upplevs som stressande och uppmärksammade då både tids- och rumsuppfattning som till exempel morgonrutiner och förmågan att planera, strategier för att hitta till olika platser. De undersökte elevernas grovmotorik genom att ha hälsa och idrott på schemat och finmotorik genom att färglägga och klippa. De testade elevernas korttidsminne genom minneslekar och höll hälsosamtal med frågor om fysisk och psykisk hälsa och om vilka utmaningar som eleven kan behöva stöd kring för att kunna fokusera på skolan.

Det är mina behov, mål och förutsättningar som behöver utgöra grunden i undervisningen.

Efter kartläggningen var nästa fråga: Vad kan vi göra i skolan och i klassrummet utifrån vad vi nu vet?

Det blev en undervisning som till högre grad eftersträvade elevens självständighet som mål för att inte behöva vara beroende av någon annan för enklare vardagssaker. Projektet studerade och hämtade för målgruppen relevanta arbetssätt från anpassad vuxenutbildning. I undervisningen innebär det till exempel en tydlig dags- och veckostruktur, att utgångspunkten är elevernas behov och det som är nära deras vardag och fokus på muntlig kommunikation.

Resultat och framsteg i projektet

I och med att målet för projektet var att hjälpa eleven till stegförflyttningar närmare samhällsintegration, språkutveckling och meningsfull sysselsättning och inte primärt att fullfölja sfi eller en sfi-kurs med godkänt betyg följdes eleverna upp genom en metod utifrån BIP-studiens resultat. Det innebar att uppskatta stegförflyttningar som eleven gör inom olika områden – att synliggöra framsteg. Vilka resultat har då projektet visat?

Cecilia berättar om att:

• Samtliga elever utvecklats mycket muntligt och klarar vardagskommunikationen.
• Några elever gick framåt betygsmässigt.
• Stärkt självkänsla och självförtroende.
• Bättre närvaro i skolan.
• Bättre hälsa.
• Ökad motivation för integration och arbete (KASAM).
• Förstärkta strategier för självständighet och agens

Men vi avslutar med Yasnas ord, en av eleverna som deltog i projektet:

Jag hade bott i Sverige i sex år men aldrig varit i mataffären. Nu har jag fått eget bankkort och egna pengar. Jag vet hur det funkar i affären så jag kan handla allt själv. Om jag inte hittar något vet jag hur man frågar. Det är roligt!

Fredagen den 5 september var det dags för höstens första nätverksträff.  Kontaktrektor Anna Sundbom hälsade oss välkomna och värmde upp oss genom att ställa frågor om den utvecklingsstrategi som det skolövergripande utvecklingsarbetet utgår från.

Hon undrade om våra tankar kring vad förändringsarbetet ska leda till. Vi svarade bland annat att det ska leda till bättre undervisning, utveckling av eleverna och att åstadkomma det mest gynnsamma lärandet för vår elevgrupp. Vidare frågade Anna om hur vi tar oss an utvecklingsarbetet och där blev svaret att vi utgår från något skav i undervisningen. Vi tar oss tid att fundera kring ”skavet” och provar sedan nya sätt i undervisningen som ska motverka skavet. Efter det utvärderar vi hur det gått.

(mer …)

Vårens sista gemensamma nätverksträff höll vi i början av maj och vi gör väl som så att vi börjar från början.

Efter sedvanligt frukostmingel startade vi upp gemensamt och denna gång med omvärldsbevakning från Alfakonferensen i Sandefjord. Om du är intresserad av att veta mer om konferensens innehåll och Alfarådet så kan du läsa på Alfarådets hemsida.

Alfarådets sida, Nordisk Nätverk för Livslångt Lärande

Sedan hade vi skolövergripande rundabordssamtal med fokus på differentieringsaspekten nivå och lärare delade både planeringar och material samt erfarenheter av vad de hade provat.

Efter en eller två minibiskvier var det sedan dags för Komvux Rinkeby genom sfi-lärarna Ari, Jessica och Sara att presentera sitt arbete med temautvärderingar.

Sara och Jessica presenterar. Foto: Philippa Börjesson

Under förra träffen gästade ju Leonora Lippig Singewald nätverket och berättade om de fokusgruppsinterjvuer med elever på kurs 1C som hon tillsammans med en kollega gjort. På den här träffen var fokus på den systematiska uppföljning som lärarna på Rinkeby gör i slutet av varje tema, åttaveckorsperiod. Syftet med uppföljningen är att:

• Öka lärares förståelse för elevernas upplevelse av undervisning och lärande.
• Förbättra undervisningen.
• Öka elevinflytandet genom att eleverna får träna på att uttrycka vad de tänker och tycker om innehållet och undervisningen.

Utvärderingen gör lärarna dels genom en enkät utifrån en fastställd frågebank. Det innebär att frågor finns samlade och att den undervisande läraren väljer ut de frågor som hen tycker är mest relevanta och meningsfulla för det aktuella temat. Dels genom en fokusgruppsintervju om fyra elever. Sedan identifierar lärarna både styrkor och förbättringsområden. Det är ett arbete som görs tillsammans med de kollegor som undervisar samma kurser och så blir det ett underlag till nästkommande teman.

Sedan var det dags för en rörelsepaus för att inte tappa energi och efter det grupperade vi oss efter intresse, som liksom rörelse kan beskrivas som ett drivmedel för energi och lust att lära. Vi utgick från frågan: Hur kan vi differentiera undervisningen utifrån intresse och samtalade om färdigheterna höra, muntlig interaktion och produktion. Vi dokumenterade idéerna i en Padlet.

Länk till Padlet

 

 

En lärares reflektioner

Irina från Komvux Skärholmen tog med sig detta från förmiddagen:

Vi hade en givande diskussion om hur man kan differentiera undervisning i olika färdigheter utifrån elevernas intresse. Jag var med i en grupp som arbetade med differentiering i muntlig produktion. Det som jag fick med mig var hur man praktiskt kan tillämpa kurskraven på olika kurser genom att variera frågor, utforma uppgifter mer konkret eller abstrakt,  och stötta elever på olika sätt (modellering och bildstöd på kurs A och B samt multimodalitet på kurs C). Och allt detta inom ett område som väcker elevernas intresse!

Ett konkret tips för undervisning som jag tar med mig är repetition av tema med hjälp av ”hjulövning” på Wordwall som både aktiverar elevernas minne, ökar engagemang och samtidigt blir en mini rörelsepaus.

Årets andra träff höll vi i slutet av mars. Till denna träff hade lärarna planerat för, genomfört och följt upp sina valda undervisningsexperiment, det vi kallar aktioner. Uppgiften var att prova att differentiera undervisningen utifrån differentieringsaspekten tempo. Under träffen hade vi rundabordssamtal där lärarna fick berätta för kollegor, som undervisar samma kurs om hur det hade gått. De fick också tänka tillsammans inför nästa differentieringsaspekt som är nivå, för att värma upp sig inför kommande aktionsarbete.

Att ha elevernas fokus som utgångspunkt är själva kärnan i en elevcentrerad undervisning och träffen inleddes genom att skolornas rektorer presenterade betygsresultatet för 2024. En fråga som rektorerna ställde var: Hur kan nätverksträffarna bidra till elevernas lärande och även att de klarar sina kurser?

Leonora föreläser. Foto: Philippa Börjesson

Vi lyssnade även på Leonora Lippig-Singewald, strateg på Kompetensförsörjning och utveckling. Leonora berättade om den elevuppföljning som hon och kollegan Hedvig Westling gjorde med våra elever på studieväg 1 i januari. Syftet var att följa upp elever som har studerat sfi med förberedande grund och som idag är på kurs 1C. Eleverna studerar på Komvux Rinkeby och Komvux Skärholmen och totalt deltog 21 elever, uppdelade i tre grupper. Bilden nedan är från Leonoras presentation och beskriver syfte med elevuppföljningen men också mervärden utifrån arbetssättet med fokusgrupper och elevintervjuer.

Mål och syfte med fokusgrupper på studieväg 1 kurs C

• Följa upp elever som har studerat sfi med förberedande grund och som nu är på kurs 1C.
• Följa upp vårt utvecklingsarbete av utbildning och undervisning genom elevröster.
• Urval: Båda skolenheterna för större spridning och ökad möjlighet till generaliserad data.
• Följa könsuppdelade grupper för att eventuellt upptäcka mönster, likheter och olikheter.
• Semistrukturerade intervjuer/samtal utifrån intervjuguide med fyra områden och ett tjugotal frågor.
• Samma intervjuguide och frågor som vid fokussamtalen 2023.
• Stockholmarnas fokus.
• Få indikationer på vad och hur sfi med förberedande grund påverkar individernas handlingskapacitet i samhället.
• Följa upp om eleverna känner att de har bättre förståelse för områden som ingår både i den tematiska språkundervisningen och i orienteringskurserna, till exempel familj och barn, utbildning, ett demokratiskt samhälle, etc.

En sfi-lärares reflektioner:

Evin från Komvux Rinkeby tog med sig detta från förmiddagen:

Leonora var ute på skolorna och genomförde intervjuer med eleverna. För mig som lärare var det väldigt intressant att se hur vår undervisning och vårt arbetssätt påverkar och reflekterar sig i eleverna och deras svar. Jag kände igen flera av eleverna genom deras svar och kunde se vad i undervisningen och våra arbetssätt som har format (vissa) svar. Hur vi jobbar och vad vi undervisar gör stor skillnad!

För mig innebär det att jag tar en extra vända kring val av material och planering. Jag kommer fundera extra noga på vad eleverna ska få med sig och hur jag ska nå ut till alla. (utan att tappa individen). Rent konkret kommer jag fortsätta med att utveckla ett differentierat förhållningssätt och att arbeta med digitala verktyg.