Förstudie: Kortutbildades utmaningar och behov
Förstudien ska undersöka vad vi i Stockholms stad kan göra mer och bättre för att förbättra elevernas möjligheter till delaktighet i samhälls- och arbetsliv. Uppdraget är att titta dels på den grundläggande läs- och skrivinlärningen och dels på hur en yrkesutbildning för målgruppen bör utformas.
Kunskapsseminarium 2026-04-27
Den 27 april bjöd vi in till ett kunskapsseminarium för att dela med oss av vad vi har lärt oss och fått med oss hittills under arbetet. Fanny Forsberg Lundell, forskare från RATIO, föreläste under rubriken ”Alla ska snabbt lära sig svenska”. Efter det berättade projektgruppen om sina respektive delar i förstudien och om vilka områden som de har identifierat som intressanta och viktiga att följa upp och jobba vidare med.
PPT från kunskapsseminariet den 27 april
PPT Kunskapsseminarium Stockholms stad 27 april
Föreläsning med Fanny Forsberg Lundell
Föreläsningen visar att kravet på snabb språkinlärning för nyanlända ofta står i konflikt med vad forskning visar är möjligt, särskilt för personer med låg eller ingen skolbakgrund. Litteracitet och språklig distans till svenskan är två avgörande faktorer som kraftigt påverkar hur snabbt och hur väl andraspråket kan tillägnas. Personer med svag läs- och skrivkunnighet har begränsade förutsättningar att segmentera språk, lagra ordsekvenser i minnet och bygga upp fonologiska och kognitiva färdigheter, vilket gör språkinlärningen långsam och krävande. Studier visar att många behöver betydligt mer än 1 000 undervisningstimmar för att nå funktionell läs- och språkförmåga, särskilt vid stor språklig distans.
Samtidigt framgår att Sverige erbjuder relativt mycket språkundervisning, men att resultaten ändå ofta uteblir om undervisningen inte är anpassad efter målgruppens förutsättningar. Forskningen pekar på behovet av mer differentierad och evidensbaserad undervisning, där grundläggande läs- och skrivinlärning gärna sker på modersmålet i kombination med tydlig phonics‑baserad metodik. Muntlig språkfärdighet, repetition, långsamt tempo och koppling till verkliga sammanhang är centrala framgångsfaktorer.
En stark slutsats är att språkundervisning blir betydligt mer effektiv när den kombineras med arbetslivskoppling. Intensiva modeller där språkstudier integreras med arbetspraktik och yrkesinriktat innehåll visar tydligt bättre resultat än traditionell sfi. Exempel från Göteborg visar att intensiv språkträning i hög omfattning, kombinerad med handledd praktik och nära samverkan mellan skola och arbetsliv, leder till både förbättrade språkkunskaper och ökad sysselsättning – lika för kvinnor som för män.
Föreläsningen pekar också på att generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder ofta har låg eller till och med negativ effekt för personer med låg litteracitet, särskilt i Sverige. Detta stärker argumentet för att insatser måste börja i utbildningen och vara långsiktiga, intensiva och nära kopplade till arbetsplatsers faktiska behov. Sammantaget understryks att språkinlärning för kortutbildade behöver ses som en lång process där utbildning, arbetsliv och individens kognitiva förutsättningar samverkar, snarare än som ett snabbt krav före arbetsmarknadsinträde.
AI-genererad sammanfattning utifrån Power Point-presentation.
Sammanfattning av förstudiens resultat till och med april 2026
Förstudien tittar på kortutbildades utmaningar och behov inom arbetsmarknad och utbildning. Bakgrunden till förstudien är att kortutbildade är en prioriterad grupp med fortsatt svaga etableringsmöjligheter, där bristande läs- och skrivkunnighet skapar stort utanförskap. Förstudien syftar till att identifiera nya arbetssätt och stärka samverkan för att öka målgruppens delaktighet i samhälls- och arbetsliv i linje med Agenda 2030 och RUFS 2050.
I den senare delen av presentationen fokuserar Camilla Berner och Cecilia Eliaeson på utvecklingsområden och framgångsfaktorer. Förstudien lyfter särskilt vikten av kognitionsvetenskap i undervisningen, där förståelse för hjärnans plasticitet, minne och mindset kan stärka lärandet hos elever på studieväg 1. Den fysiska lärmiljön framhålls som ett pedagogiskt verktyg som kan minska distraktion och främja kommunikation, inspirerat av bland annat Reggio Emilia. Vidare betonas behovet av mer metodbaserat och evidensbaserat arbete med litteracitetsutveckling, såsom phonics, muntlig språkfokus och strukturerade interventioner.
Avslutningsvis presenteras framgångsfaktorer för yrkesutbildningar efter sfi studieväg 1. Dessa omfattar tydlig yrkeskoppling redan under SFI, tidig och långsiktig samverkan med arbetsgivare, individnära och holistiskt stöd till eleverna samt integrering av yrkessvenska och APL. På systemnivå behövs bättre kartläggning, anpassade behörighetskrav, ekonomisk trygghet för elever och strukturerad samverkan mellan skola, arbetsgivare och myndigheter för att skapa hållbara vägar till arbete.
AI-genererad sammanfattning utifrån Power Point-presentation.