Aktuellt

Den tredje nätverksträffen för i år, och den sista före sommaren, hölls den 6 maj.

Studieresa till Antwerpen

Träffen inleddes av Irina, sfi-lärare på Komvux Skärholmen. Hon berättade om en studieresa till Antwerpen i Belgien som hon hade gjort tillsammans med sina kollegor Said Katja. I Antwerpen besökte de skolor där man undervisar invandrare i nederländska som är det talade språket i den delen av landet. Skolorna arbetar med elever som, precis som hos oss, har kort eller ingen skolbakgrund.

Tre frågor om studieresan:

Vilken var den största vinsten med resan?
Irina: Att få möjligheten att se vilka lösningar man har för liknande utmaningar som man själv har i undervisningen.

Said: Att kunna jämföra den svenska andraspråksundervisningen med andraspråksinlärning i andra länder, se likheter och skillnader.

Var det något som du reagerade på eller tyckte var extra intressant?
Irina: Det var några saker jag reagerade på ur ett arbetsmiljöperspektiv, bland annat att lärare inte har något eget arbetsbord och att man glatt kan ta en öl eller ett glas vin under lunchen och sedan fortsätta jobba på eftermiddagen.

Said: Jag kan ta upp två saker som jag reagerade på:

1) Det fanns inte en enda andraspråkslärare som hade invandrarbakgrund. Här hemma i Sverige ser vi lärarnas flerspråkighet som resurs och lärare med invandrarbakgrund brukar ofta vara bra förebilder för elever som håller på att lära sig svenska; de går miste om detta i Belgien.

2) Intressanta kommunikativa skyltar i klassrummen.

Har erfarenheter från resan påverkat din undervisning?

Irina:  Nej, men några idéer har jag fått. Till exempel att arbeta mer med muntliga övningar. De hade mer fokus på att tala än på att läsa och skriva och vi har det precis tvärtom så nu vill jag prova att träna tala lite mer med mina elever.

Said: Litegrann. De belgiska kollegorna som hade studieväg 1 hade i stort sett samma metodik och pedagogik som vi; många bilder, bokstavskort och liknande. De hade dock större fokus på den muntliga färdigheten och mindre fokus på att stava och skriva rätt.

Rundabordssamtal

Sedan var det dags för de skolövergripande rundabordssamtalen. Lärarna presenterade sitt arbete med att förstärka en av de lärstrategier som deras redan använder. Ett exempel på en lärstrategi är repetition. Många elever har förstått att repetition är bra men är osäkra på vad, hur och kanske även när man ska repetera för att repetitionen ska ge effekt.

Inspirationsföreläsning: kortutbildades utmaningar och behov

Efter det var det fika och rörelsepaus och sedan hade det blivit tid för Camilla Berner som inspirationsföreläste utifrån vad hon uppmärksammat i arbetet med förstudien Kortutbildades utmaningar och behov. Förutom att vara projektledare för förstudien är Camilla även sfi-lärare på studieväg 1 i Skärholmen.

En fråga som förstudien syftar till att besvara är: Finns det något vi kan göra annorlunda för att stärka elevernas möjligheter till delaktighet i samhälls- och arbetsliv? För att försöka besvara det har förstudien två spår; ett som tittar på sfi-undervisningen och den tidiga litteracitetsutvecklingen och ett spår som undersöker hur och vad som behöver finnas på plats för en ändamålsenlig och effektiv yrkesutbildning för eleverna på studieväg 1.

Camilla arbetar i huvudsak med det första spåret och inom det har hon fördjupat sig i tre delar:

• Kognitionsvetenskapens roll i undervisning och lärande
• Den fysiska lärmiljön som stöd för undervisning och lärande
• Strukturerat arbete med metoder för läsning

Kognitionsvetenskapens roll i undervisning och lärande

Camilla talade om att litteracitetsutveckling ”bygger om” hjärnan genom att det skapas nya kopplingar mellan de delar i hjärnan som hanterar syn, ljud, språk och tänkande när en person lär sig att läsa och skriva. Den här utvecklingen pågår hela livet, även i vuxen ålder. Det är både en förklaring till varför det tar lång tid att lära sig som vuxen men också en insikter om att det är möjligt att fortsätta utvecklas genom hela livet, trots mycket kort skolgång som liten.

Förutom hjärnas rent fysiska förutsättningar har förstudien också tittat på flera av de kognitionsvetenskapliga principerna och hur de kan användas för att skapa möjligheter för lärande. När en person går från att ännu inte vara läs- eller skrivkunnig till litterat så förbättras inte bara språket utan litteracitet förändrar också hur man tänker, till exempel hur man löser problem. Även perception och uppmärksamhet är intressanta områden att arbeta vidare med.

Den fysiska lärmiljön som stöd för undervisning och lärande

Området den fysiska lärmiljön som stöd för undervisning och lärande har sin inspiration från Reggio Emilia. ”Miljön som den tredje pedagogen” hos Reggio Emilia betyder att den är planerad och medveten och har påverkan på hur elever lär, samarbetar och utforskar. Inom vuxenutbildningen skulle det kunna innebära att synliggöra arbetsområdets språk på väggar genom ord och bilder eller att arbeta med färgkodning för till exempel ordklasser. Det skulle också kunna innebära att skapa små hörnor som liknar miljöer i vardagen, att möblera i smågrupper för interaktion i stället för att sätta borden i rader, att visualisera arbetsprocesser, exempelvis hur man skriver en text. Det är viktigt att miljön stöttar undervisningen och då är det nödvändigt att den är aktuell och speglar det lärande som pågår för stunden. Den fysiska lärmiljön måste också samspela och samverkan med både den fysiska och den sociala lärmiljön för att skapa bäst förutsättningar.

Strukturerat arbete med metoder för läsning

Camilla talade om modellen The simple view of reading. Den bygger på idén att läsförståelse innebär att både kunna avkoda och förstå språket. Det innebär att om någon del är svag blir läsförståelsen låg. Bilden visar också att vägen till utvecklad läsförståelse är en process. Utifrån det har Camilla intresserat sig för:

• Phonics: en strukturerad ljudningsmetod som systematiskt lär ut sambandet mellan fonem och grafem.
• RTI (Response to intervention): en modell för organisering av läsundervisning och bygger på tre nivåer: undervisning i helklass, stöd i mindre grupper samt enskild träning. Syftet är rätt stöd i rätt tid för rätt elev.

Om du är intresserad av att veta mer om förstudien kan du läsa vidare på projektet sida på Vuxpedagog Stockholm.

Vuxpedagog, Projekt och utveckling, Pågående och genomförda projekt

Du är också välkommen att mejla till Camilla.

E-post: camilla.2.berner@edu.stockholm.se