Aktuellt

Årets andra träff höll vi den 27 mars och fokus för denna träff var att rikta uppmärksamheten mot vad vi redan vet inom området lärstrategier. Det gjorde vi genom en föreläsning med nedslag från våra tidigare fokusområden: Minnet och lärandet, Organisera för lärande samt Differentierad undervisning. Vi som höll föreläsningen var kontaktrektor Anna Sundbom och jag, Philippa Börjesson, strateg.

Vad är en strategi?

Vi började med att reda i begreppet strategi. Enligt svensk ordbok betyder strategi en långsiktig övergripande plan. Det innebär ett beteende där man medvetet agerar i en riktning mot ett mål. Medan studieteknik är metoder som stödjer strategin.

Hur tar vi oss an fokusområdet?

Sedan gick vi vidare till hur vi ska bygga på vår kunskap om lärstrategier. Lärstrategier kan delas in i tre huvudkategorier: kognitiva, metakognitiva samt affektiva och sociala strategier. En annan uppdelning är generella strategier för alla inlärare och specifika strategier för språkinlärare och för vår målgrupp inom studieväg 1.

Till exempel kan

1. en kognitiv generell strategi vara en minnesstrategi medan en kognitiv specifik strategi kan vara Phonics-modellen, en strategi för avkodning.
2. en metakognitiv generell strategi vara självstyre och självreglering – att planera, genomföra och utvärdera sitt lärande. Medan en metakognitiv specifik strategi kan vara att välja ett realistiskt delmål och material som passar ens egna behov, nivå, intresse.
3. en affektiv generell strategi vara positivt självprat som ”Jag kan lära mig det här” ”Det är okej att göra misstag.”. Medan en affektiv specifik strategi kan vara kända strukturer genom att t.ex. börja lektionen på samma sätt varje dag och ha för gruppen välkända ritualer för att på så sätt minska stress. En social generell strategi kan vara samarbeta i grupp för att lösa en uppgift, diskutera eller jämföra förståelse av något. Medan en social specifik strategi kan vara att ställa frågor och be om hjälp, att våga be lärare, klasskamrater och andra om förklaringar, upprepningar eller exempel.

Men vad är det som vi redan vet?

Kognitiva lärstrategier

Du kan likna flaskhalsen vid det trånga arbetsminnet. På samma sätt som det endast får plats en begränsad mängd i flaskhalsen är arbetsminnets kapacitet begränsad. Forskningen har varit lite oense om hur många poster man faktiskt kan hålla i arbetsminnet samtidigt och nu talas det om att 3-5 poster gäller för de flesta, särskilt när informationen är ny eller komplex. Vad som är viktigt att tänka på är att arbetsminnet registrerar allt som finns utanför eleven, som till exempel vad läraren säger, vad som sitter på väggarna i klassrummet, vad som försiggår utanför på gatan eller att mobilen surrar till. Vad som också är viktigt är att informationen stannar i arbetsminnet en mycket kort tid, oftast cirka 10-30 sekunder.

Vi vet alltså att vi behöver planera undervisningen utifrån arbetsminnets begränsningar.

Det kan vi göra genom till exempel:

• Strukturerad explicit undervisning – visa, berätta, förklara.
• Bekanta strukturer för att hålla fokus på lärandet och inte på processen.
• Stärka signalen in (multimodalt, visualisera, associera).
• Bygga ny kunskap på vad eleverna redan vet.

Tur är att vi också har ett långtidsminne. Där lagras information länge från timmar till ett helt liv. Om arbetsminnets kapacitet är mycket begränsad så är långtidsminnets kapacitet i princip obegränsad. Information flyttas från arbetsminne till långtidsminne när den repeteras, bearbetas på djupet, är meningsfull och används aktivt men om detta inte sker försvinner informationen. Centralt för beständiga minnen är framplockning av information, att hämta informationen från långtidsminnet till arbetsminnet för att till exempel tänka, läsa eller lösa problem.

Testbaserat lärande – en kognitiv lärstrategi

En kognitiv lärstrategi som vi känner till är testbaserat lärande och som på engelska kallas för retrieval practice. Testbaserat lärande handlar om att öva på att hämta information från långtidsminnet och att göra det upprepade gånger. Det är denna återkallning som stärker minnesspåret. Vi vet också att testbaserat lärande fungerar för alla elever, oavsett kognitiv förmåga.

Vad är viktigt att komma ihåg angående testbaserat lärande? Det är:

• Att testbaserat lärande inte handlar om prov och bedömning.
• Att störst effekt fås av återkommande, korta test som ses som en del av undervisningen och som inte är stressframkallande.
• Att elever sällan använder metoden på egen hand, vilket gör att du som lärare behöver introducera, modellera metoden och integrera den i undervisningen.
• Att respons är en central del och bör ske i anslutning till testsituationen.

Metakognitiva lärstrategier

Vi vet inte så mycket om metakognitiva lärstrategier än men vad vi vet är att det är strategier för att lära hur vi lär oss. Det handlar om planering (före), övervakning (under) och utvärdering (efter) och för undervisningen kan det konkret innebära att:

• Lärare behöver planera för att undervisa om metakognitiva strategier.
• Lärare modellerar och sätter ord på vad de gör: ”Det här är en studiestrategi.”.
• Lärare funderar över vilket självreglerat lärarende som undervisningen kräver av eleverna och om de behöver differentiera undervisningen.

Sociala och affektiva lärstrategier

Vi vet att stress har negativ påverkan på lärandet. Stress gör till exempel att man kan hantera färre poster i arbetsminnet. Stress gör också så att informationen försvinner snabbare ur arbetsminnet. Dessutom gör stress det svårare att hålla uppmärksamheten på vad som ska läras. Stress försämrar även lagringen i långtidsminnet i och med att information först behöver bearbetas i arbetsminnet för att kunna lagras i långtidsminnet. När informationen lagras behöver hjärnan också tid och lugn för att befästa minnen och en stressad hjärna får inte det. Stress kan också försämra själva framplockningen av minnen. Och vid kronisk stress kan minnessystemet skadas och blir varaktigt försämrat.

Saker vi vet vi kan göra för att minska stress är till exempel:

• Förtroendefullt klimat (KASAM)
• Förutsägbarhet och tydlighet
• Ta hand om sig själv!
• Rörelsepauser

Detta var ett par nedslag i tidigare fokusområden och den kunskap vi nu bygger vidare på under årets fokusområde. När vi då hade etablerat en gemensam bas arbetade lärarna i skolövergripande grupper. Deras uppgift inför träffen var att undersöka vad deras elever gjorde för att lära sig och nu var det dags att redovisa detta för sina kollegor. Därefter fick de diskutera vilka strategier, av de eleverna redan använder, som lärarna vill ha fokus på att stärka så att de blir mer effektiva.

Vet du vilka strategier dina elever använder för att lära sig?