Den tredje träffen för i år höll vi i slutet av april och denna gång riktade vi ljuset mot matematiken. Under vår första träff i februari,  arbetade vi fram förslag på frågor, eller områden, som vi önskade ta oss an tillsammans under året. Då uppkom frågor som:

• Hur tar jag reda på elevernas lärandebehov inom matematik?
• Hur förklarar jag grunderna i matematik?
• Hur undervisar jag i matematik? Vilka metoder? Vilka begrepp börjar jag med?

Matematik som en del av sfi

Du som läser detta nu sitter kanske och funderar ungefär så här: Varför ska lärare på sfi studieväg 1  behöva fundera över matematik? Och svaret är att det behöver de göra eftersom studieväg 1-elever inte bara har undervisning i sfi utan även i orienteringskurser i matematik, SO, NO och digital kompetens. Dessutom ingår för 1C och 1D grundläggande kurser i matematik, SO och NO. Utbildningspaketet med sfi i kombination med orienterings- och grundläggande kurser kallar vi för Sfi med förberedande grund och det syftar till att kompensera för den uteblivna eller mycket korta tidigare skolbakgrund som elevgruppen har. Målet är att rusta eleverna för vuxenlivets alla olika roller, som t.ex. att vara en förälder, studerande, medarbetare och samhällsmedborgare.

Men nu, tillbaka till träffen och träffens inspirationsföreläsare Saman Abdoka. Saman är legitimerad grund- och gymnasielärare i matematik. Han har skrivit läromedel, föreläser och har stor erfarenhet av undervisning i matematik för nyanlända elever.

Foto: Philippa Börjesson

Saman inledde sin föreläsning genom att lyfta fram begreppet interkulturell matematik och vad det innebär för honom. Fokus är att man inom interkulturell matematik erkänner och uppmärksammar existensen av en matematisk mångfald. Detta då olika folkgrupper och kulturer utvecklar och använder olika verktyg för att hantera sådant som räkning eller tid.

Föreläsningen handlade därför i början mycket om olikheter som Saman exemplifierade på olika sätt.

Källa: Saman Abdoka

Om föreläsningens inledning handlade om olikheter länder och kulturer emellan inom matematik så handlade fortsättningen om hur-et och undervisning utifrån dessa olikheter. Ett begrepp som Saman lyfte för att beskriva detta var etnomatematik. Inom etnomatematiken erkänns den matematiska mångfalden, dvs att matematik är en universell allmänmänsklig aktivitet men är också en kulturell produkt. I undervisningen betonas därför vikten av att knyta uppgifter till elevens kultur och vardag.

Hur tar jag reda på elevernas lärandebehov inom matematik?

Här föreslog Saman att läraren tar reda på hur elevers vardag ser ut. Att till exempel låta elever berätta om sin vardag utan att koppla det till matematik. På så vis kan läraren ta reda på i vilka situationer elever använder och behöver kunna använda sig av matematik, som till exempel att räkna ut när man behöver lämna hemmet för att komma i tid till sitt läkarbesök.

Ett annat förslag var att se till att fånga matematiken under elevens skoldag och att utgå från elevens erfarenheter och intressen. Vi kunde således se att utgångspunkten för matematikundervisning är densamma som för språkundervisningen!

Hur undervisar jag i matematik? Vilka metoder?

Som svar på denna fråga sade Saman: ”Prata matematik, räkna inte matematik!” Han föreslog också laborativ matematik och gav exempel som:

Källa: Saman Abdoka

Ytterligare ett förslag som vi fick av Saman var att alltid tänka på vilka ord som finns i elevuppgifterna. Viktigt är att ha ord som eleverna kan och är vana vid att använda, det enda undantaget är matematiska begrepp. Han sade också att det är viktigt att undervisa i strategier så att eleverna lär sig vilka ord som är utbytbara och på så sätt ändå kan lösa uppgifter med ord som de inte förstår, på till exempel de nationella proven. Ett avslutande tips var att använda sig av flerspråkighet som resurs i så stor utsträckning som möjligt i sin undervisning.

Vilka begrepp börjar jag med?

På denna fråga är det oklart om Saman hade något egentligt svar. Eller svaret var väl snarare att utgå från elevgruppen och vad eleverna kan och behöver. Budskapet var sedan att stanna vid begreppet och inte skynda vidare förrän alla förstår och kan använda sig av begreppet. Samt att prata en massa om begreppet. På alla språk vi kan, laborera med begreppet innan vi går över till att eleverna räknar med det.

Du kan ta del av Samans tankar och kunskaper på fler ställen. Inläsningstjänst, ILT, har ett poddavsnitt där Saman är gäst.

Poddavsnitt med Saman Abdoka – Nyanländas lärande i matematik

Hos UR Samtiden finns en inspelad föreläsning med Saman.

Föreläsning om nyanländas lärande i matematik med Saman Abdoka, Skolforum 2016

Du kan också läsa någon av Samans böcker: Matematik för nyanlända och Flerspråkiga elever.

En lärares reflektioner

Rim från Vuxenutbildning Söderort tog med sig detta från förmiddagen.

Jag tycker det var en bra föreläsning där man fick lite olika tankeställningar hur man förmedlar matematik. Jag som INTE tycker om matte får en liten klump i magen av ämnet men han la fram lite olika idéer som inte behövde vara stora komplicerade saker. Vi diskuterade sedan lite hur man kan lägga upp en mattelektion med eleverna och det gav mer lättnad att man kan göra det på ett enkelt sätt. Exempelvis pratade vi om hur klockan förstås på olika sätt beroende på vilket land man kanske kommer ifrån och att det är då bra som lärare att veta det innan för att kunna utforma en lektion utifrån elevens bakgrunder om klockan.