Skolövergripande utvecklingsarbete för skolor med elever på studieväg 1

Målet är ett koncept, en Stockholmsmodell, med elevernas behov som utgångspunkt för undervisningen. En grundbult är att modellen ska vara elevnära, där vuxna möts som vuxna i alla sina roller. Tillsammans har vi arbetat fram utbildningspaketet Sfi med förberedande grund. Syftet med utbildningen är att både ge eleverna ett funktionellt språk för vardags-, arbets- och samhällsliv och stärka elevernas omvärldskompetens och kunskap i andra ämnen samt förmåga att hantera skolspråket.

Utvecklingsarbetet bedrivs av lärare, övrig pedagogisk personal och leds av skolornas rektorer medan det skolövergripande arbetet leds och samordnas i ett lagarbete mellan kontaktrektor på Vuxenutbildning Stockholms enhet Kvalitet och Uppföljning och strateg på förvaltningens enhet Kompetensförsörjning och Utveckling. Den ena processen är därför beroende av den andra och vice versa.

Fokusområdet är grunden för det kollegiala lärandet

Det skolövergripande utvecklingsarbetet realiseras genom arbete med fokusområden valda av skolorna och staden. Dessa fokusområden har sedan utgjort grunden för ett strukturerat kollegialt lärande. Sedan hösten 2020 har vi arbetat med fokusområdena ämnesintegrerad undervisning, samspelet mellan lärare och studiehandledare, minne och lärande samt organisera för lärande 1 och 2. I år har lärarna valt fokusområdet differentierad undervisning utifrån ett gemensamt grundskav att sfi-grupperna består av elever med olika intressen, behov, förutsättningar, kunnande, styrkor med mera och att vi i och med det inte kan planera för en undervisning utifrån gruppen utan utifrån de individer som ingår i gruppen.

Arbetsgången är väl inarbetad och för varje fokusområde och år organiseras sju träffar. Nätverksträffarna arrangeras centralt och planeras i samråd med skolorna.

Organisera för lärande 2.0

Under 2024 valde skolorna, Komvux Rinkeby och Skärholmen att fortsätta med fokusområdet organisera för lärande utifrån den nya organiseringen om fyraveckorsintag. Vi valde att kalla fokusområdet Organisera för lärande 2.0.

Kunskap/Centralt budskap som vi tar med oss i hur vi organiserar undervisningen för att stärka lärandet

• I likhet med föregående års fokusområde kom vi fram till att en viktig lärdom är vikten av det elevcentrerade förhållningssättet i vår undervisning. Det vill säga att utgå från eleverna. I vad de kan, deras vardag och vad de vill och behöver lära.

→ I undervisningen kan det exempelvis illustreras med autentiska kvitton och fakturor. I upplägget illustreras det av att följa vår struktur där tid läggs på den pedagogiska kartläggningen.

• Ta inget för givet! En lärdom från året är att vi som litterata inte kan förstå hur det är att vara illitterat. Vi kan inte heller bortse från vår kunskap att läsa och skriva. Det innebär att vi måste vara nyfikna och ställa öppna frågor till eleverna, varför de t.ex. svarat som de har gjort och inte utgå från att vi förstår orsaken till rätt/fel svar.

→ I undervisningen behöver vi vara nyfikna på HUR men vi behöver också väldigt konkret undervisa HUR genom att jag t.ex. modellerar min egen tankeprocess vid lösningen av en uppgift.

• Lära matematik: Att i träningsuppgifter endast fokusera på de matematiska begreppen och i övrigt använda ord som eleverna kan. För att på sikt också lära sig vilka ord som är utbytbara. Matematik behöver vara vardagsnära och konkret där flera sinnen används för att förstå matematiska sammanhang.

→I undervisningen kan det ta sig uttryck genom fysiska tallinjer, att ställa sig i olika “rader” och visualisera med lappar för att sedan omvandla det till diagram eller med ett äpple illustrera procent och det mer vardagliga uttrycken hela, halva, fjärdedelar osv.

Organisera för lärande

Hösten 2021 höll vi en workshop med representanter från alla skolor, som då hade studieväg 1 (Hermods Älvsjö, Järva, Hermods Kista och ABF Liljeholmen). Inför workshopen hade skolorna funderat över vad man på skolan fann utmanande. Olika utmaningar presenterades från samtliga skolor. Efter gemensam bearbetning valdes fokusområdet Minnet och lärande som fokusområde under 2022 och för 2023 fokusområdet Organisera för lärande.

Organisera för lärande valdes utifrån ett behov hos lärarna att öka sitt kunnande inom elevcentrerad undervisning och tillsammans arbeta med att utveckla de olika delarna av cykeln: planering, genomförande och utvärdering inom ett arbetsområde eller tema. Hösten 2022 förankrade vi beslutet av det valda fokusområdet inför 2023 då lärarna fortfarande upplevde det som högst angeläget.

Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är alltid det undervisningsnära och vi utgår från ett “undervisningsskav”, något som här och nu inte riktigt fungerar. Under årets första nätverksträff arbetade vi tillsammans fram ett underlag och från det har skolorna valt att prioritera elevcentrerad och differentierad undervisning för det gemensamma skolövergripande arbetet under 2023.

Kunskap som vi tar med oss i undervisningen

• Det är viktigt för motivationen att ha ett resursperspektiv som mindset och inte ett bristperspektiv. Det kommer i uttryck i vår syn på eleverna och på elevernas syn på sig själva.

→ Det uttrycks t.ex. genom att vi benämner eleverna/målgruppen inte som illiterata eller analfabeta utan kanske som “nybörjarläsare” eller “vuxna som tidigare haft begränsade möjligheter att lära sig läsa och skriva”. Eller i elevernas “jag kan inte detta ännu, men jag håller på att lära mig så snart kan jag det”.

• Baklängesplanering är en metod som i studier genomgående visat sig ge bättre resultat att nå målen för komplexa uppgifter. Till det hör lärande. Det tycks bero på att om man vet målet blir man mer motiverad att lägga tid och arbete på det man behöver göra, att visualiseringen av att se sig nå målen gör processen mer fokuserad och målinriktad.

→ Vi använder baklängesplanering som metod när vi planerar vår undervisning, t.ex. genom att formulera aktiva lärandemål för en lektion, en vecka eller ett temaområde.

• Transspråkande som medveten strategi i undervisningen och organisering av lärandet möjliggör djupare förståelse för kunskapen och möjliggör att kunna arbeta med mer kognitivt avancerade uppgifter parallellt med enklare.

→ Vårt förhållningssätt är flerspråkighet som norm och vi planerar undervisningens aktiviteter med hänsyn till vad som ska läras in och vilka språkliga resurser för lärandet som kan användas för det.

• Det elevcentrerade förhållningssättet i vår undervisning, att utgå från eleverna och från vad de kan, vill och behöver. Om eleverna är engagerade i att fatta beslut om innehållet i undervisningen och om hur det ska läras ut skapar det motivation och delaktighet. Läraren stödjer också därigenom eleverna i att utveckla kunskaper och färdigheter för sin förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande.

→ I undervisningen kan det till exempel synas i den pedagogiska kartläggningen eller genom att skapa undervisningsmaterial tillsammans med eleverna, använda autentiskt material som engagerar och arbeta multimodalt, samt synliggöra lärandeprocessen.

• Förhållningssättet att differentiera undervisningen är att ha fokus på gruppens gemenskap och rikta sin undervisning mot hela gruppen samtidigt som undervisningen tar hänsyn till och använder alla de olikheter som ryms inom gruppen. Heterogenitet är norm. Mer konkret betyder det att aktiviteter och uppgifter är utformade så att alla ska kunna delta, träna och prestera.

→ Vi använder differentieringsaspekterna som stöd i planeringen av undervisningen så att vi kan planera en undervisning där fler elever möts där de är i sitt lärande.

Minnet och lärandet

Hösten 2021 höll vi en workshop för att välja nytt fokusområde. Skolorna hade inför workshopen funderat över vad man på skolan finner utmanande. Lärarna valde fokusområdet Minnet och lärandet utifrån att flera lärare upplevde att eleverna glömmer saker de kunnat och att lärandet inte sker optimalt.

Vi konstaterade att vi behövde fylla på med mer kunskap om hur vi kan genomföra vår undervisning med utgångspunkt i det som är mest gynnsamt för lärandet utifrån hur minnet och hjärnan fungerar.

Vi genomförde utvecklingsarbetet utifrån ett aktionslärande perspektiv. Nätverksträffarna fungerade som tillfällen för ny kunskap och för att samtala om erfarenheter av de aktioner som lärare provat i sin undervisning. Med aktion avses en medveten handling i undervisningen som dokumenteras. Resultatet av aktionerna reflekterade lärarna över enskilt och i grupp på skolan och vid nätverksträffarna.

Några exempel på kunskap som vi tar med oss i undervisningen

• Vi minns bäst i början och bra i slutet av t.ex. en lektion. Hur kan vi börja och sluta fler gånger under en och samma lektion?
• Repetition är bra för att minnas. Bäst är att repetera efter 10 minuter, 24 timmar, 1 vecka, 1 månad och efter 1 halvår fram till dess att repetition inte längre behövs.
• Hur vi lär oss är också viktigt för minnet. Vi behöver stärka signalen in genom att till exempel associera och visualisera. Ju knasigare – desto lättare har vi att minnas!
• Testbaserat lärande är bra för allas minne. Vi minns bättre när vi använder minnesprocessen framplockning och får direkt återkoppling därefter. Det kan vi till exempel göra genom att läsa ett stycke, lägga undan det och återberätta vad vi minns, för att sedan direkt läsa samma stycke igen.
• En kort rörelsepaus på ett par minuter gör under för koncentrationsförmågan. Lägg in en rörelsepaus var 30:e minut och designa undervisning i rörelse.

Samspelet mellan lärare och studiehandledare

Under fokusområdet samspelet mellan lärare och studiehandledare arbetade vi med att skapa en gemensam förståelse för studiehandledningens syfte, vad studiehandledarrollen innebär och att tydliga rutiner är en förutsättning för samspelet mellan lärare och studiehandledare. Vi lärde oss om studiehandledning individuellt och i grupp. Vi delade också framgångar och utmaningar med arbetet med kartläggning, informationsöverföring mellan lärare och studiehandledare samt olika sätt att utvärdera.

Ämnesintegrerad undervisning

Under fokusområdet ämnesintegrerad undervisning arbetade vi med hur vi tar fram lärandemål och kartlägger elevers behov och resurser för lärande. Därefter analyserade vi kartläggningen och planerade för undervisning. Sedan var det dags att genomföra lektionen, fundera över vad som gått bra och mindre bra, justera planeringen och pröva på nytt för att återigen analysera utfallet av lektionen.

Mer om nätverksträffarna och deras innehåll kan du läsa om i rapporten från varje träff.

Rapport från nätverkets träffar