Utvecklingsprojektet för fjärr- och hybridundervisning är avslutat, resultatet presenteras bland annat i en lärarhandbok.

Under pandemin har undervisningen genomgått betydande förändringar för att anpassa sig till plats- och tidsberoende lärande. Elever har förväntat sig att kunna delta i lektioner hemifrån vid behov, samtidigt som de behöver det stöd som vanligtvis finns i klassrumsundervisningen. Detta har utmanat vuxenutbildningen att fortsätta utveckla metoder för att möta dessa behov.

En utredning genomfördes våren 2021 av Arbetsmarknadsförvaltningen för att föreslå riktlinjer för undervisning via digitala verktyg när återgång till klassrummet blir möjlig efter pandemin. Utredningen betonade vikten av att huvudmän bedriver utvecklingsarbete för att möjliggöra användningen av beprövade erfarenheter från fjärrundervisningen inom alla avtalsområden och skolor, för att säkerställa likvärdig utbildning.

I stadens nuvarande avtal med utbildningsanordnare finns endast klassrums- och distansundervisning som tillåtna undervisningsformer. Pandemin har dock medfört undantag från dessa regler, men efter pandemin kommer endast klassrumsundervisning att tillåtas förutom för de som deltar i detta utvecklingsprojekt.

Inför 2022 fick förvaltningen i uppdrag av arbetsmarknadsnämnden att utveckla metoder för digitalt klassrum med fjärr- och hybridundervisning. Syftet var att dessa metoder skulle kunna användas inför kommande upphandlingar. Projektgruppen bestod av Nahal Hillerström som projektledare med stöd av Christina Grefveberg och Karl Hedlund. Utvecklingsprojektet pågick mellan april 2022 och juni 2023.

Utvecklingsprojektets mål var att fortsätta utveckla kvaliteten i fjärr- och hybridundervisning för att kunna erbjuda olika flexibla studieformer efter studenternas behov år 2024. Projektet skulle även bidra med underlag för att fastställa krav och möjliggöra ett flexibelt urval av undervisningsformer inom vuxenutbildningen. Dessutom skulle lärare och rektorer öka sin kunskap genom kompetensutveckling under projektperioden.

Efter pandemin har det blivit tydligt att fjärr- och hybridundervisning är en eftertraktad undervisningsform för studenter. Genom att erbjuda möjligheten att delta i undervisningen hemifrån har eleverna kunnat spara tid på resor och haft flexibilitet att delta även vid sjukdom eller vård av barn. Termen ”hybrid” har blivit allmänt känd inom yrkeshögskoleutbildningar, arbetsplatser och andra utbildningssammanhang.

Utvecklingsprojektet har använt sig av Design Thinking/tjänstedesign som metod och arbetssätt. Genom denna process har lärare och elever fått möjlighet att vara medskapare av lösningar och identifiera behov och önskemål för att anpassa undervisningen. Processen har varit iterativ och innefattat att ringa in, undersöka, fokusera, ta fram idéer, testa och förverkliga. Detta tillvägagångssätt har varit särskilt användbart för att förstå och anpassa utbildningen efter elevernas efterfrågan av flexibilitet när det gäller att söka, påbörja och genomföra sina studier.

Projektet har även byggt på nationell forskning och evidensbaserade utvecklingsarbeten kring fjärr- och hybridundervisning. Genom att använda sig av olika undersökningsmetoder som intervjuer, observationer, reflekterande samtal och loggböcker, har projektledningen kontinuerligt följt upp och utvärderat arbetet tillsammans med deltagande lärare och skolledare.

Projektet har involverat lärare och rektorer som har varit positiva till vuxenstuderandes möjlighet till flexibla undervisningsformer. Särskilt betydelsefullt är att hybridundervisning kan erbjuda en högre likvärdighet i undervisningen och möjliggöra inkludering av studenter med olika synliga eller osynliga funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att stadens egna skolor erbjuder hybridundervisning. Dock behöver rektorer och lärare identifiera vilka kurser, program och moment som lämpar sig bäst för denna undervisningsform.

Erfarenheterna från projektet har även resulterat i en lärarhandbok om fjärr- och hybridundervisning. Denna handbok kommer att distribueras till alla lärare inom vuxenutbildningen, för att underlätta och stödja undervisningen på distans och i hybridformat.

Vidare rekommenderas att lärarnas förhållningssätt är rätt och moget för att genomföra hybridundervisning på ett framgångsrikt sätt. Lärare som har haft positiva erfarenheter med hybridundervisning kan vara förebilder och ge inspiration till andra lärare. Flexibilitet, positiv inställning till teknik, medvetenhet om utmaningar och engagemang i elevernas lärande är avgörande faktorer att ta hänsyn till.

För att hantera de tekniska utmaningarna bör skolan se till att eleverna får sina inloggningsuppgifter i tid och erbjuda adekvat teknisk support. Det är också viktigt att tillhandahålla nödvändig utrustning, såsom mikrofoner och datorer, för att säkerställa att alla elever kan delta, oavsett vilken plats de befinner sig på.

Det är viktigt att betona att utvecklingsprojektet, trots sin avslutning, endast markerar början på en kontinuerlig utveckling. För varje skola, kurs och ämne är fjärr- och hybridundervisning fortfarande ett område i utveckling. Det krävs fortsatt arbete för att anpassa undervisningen och skapa en väl fungerande digital lärmiljö som möjliggör en flexibel och kvalitativ utbildning.

För att fortsätta främja framgångsrik hybridundervisning och flexibla studieformer inom vuxenutbildningen, rekommenderar projektgruppen följande:

• Det är avgörande att lärarna har rätt inställning för att genomföra fjärr- eller hybridundervisning. Flexibilitet, positiv inställning till teknik, medvetenhet om utmaningar och engagemang i elevernas lärande, är viktiga faktorer att ta hänsyn till.
• Det är viktigt med adekvat digitalt verktyg. Se till att det finns nödvändig utrustning, såsom mikrofoner och datorer, för att säkerställa att alla elever kan delta i undervisningen, oavsett var de befinner sig.
• Det fortsatta arbetet bör fokusera på att anpassa och förbättra den digitala lärmiljön för att skapa en användarvänlig och effektiv plattform. Det innefattar att se över användarupplevelsen, navigeringen, tillgängligheten av material och verktyg, samt att säkerställa att plattformen stöder interaktivitet och engagemang bland eleverna.
• Det är viktigt att lärare och rektorer får fortsatt kompetensutveckling inom området fjärr- och hybridundervisning. Genom att hålla sig uppdaterade med de senaste pedagogiska metoderna och tekniska lösningarna kan de bättre möta behoven hos studerande och skapa en givande lärandemiljö. Detta kan inkludera workshops, utbildningar och möjligheter till kunskapsutbyte och samarbete med kollegor.
• För att förbättra och utveckla fjärr- och hybridundervisning på lång sikt är det viktigt att fortsätta forska och utvärdera metoder och resultat. Genom att samla in och analysera data kan man identifiera framgångsfaktorer, utmaningar och möjligheter för att ständigt förbättra undervisningen och uppnå högre kvalitet och effektivitet.

Slutligen är det viktigt att betona att digitalisering och fjärr- och hybridundervisning bör ses som medel för utveckling och inte som ett mål i sig. Verksamheten bör alltid ha målgruppen i fokus och se till att undervisningen möter deras behov på bästa möjliga sätt.

Med rätt förhållningssätt, tekniskt stöd, anpassade digitala lärmiljöer, kontinuerlig kompetensutveckling och utvärdering, kan fjärr- och hybridundervisning bidra till framtidens undervisning för vuxenutbildningen. Genom att sträva efter likvärdig och flexibel utbildning kan vi säkerställa att alla studenter har möjlighet att nå sin fulla potential och uppnå sina utbildningsmål.

Den pågående utvecklingen inom fjärr- och hybridundervisning är ett steg mot ett mer inkluderande och anpassningsbart utbildningssystem. Genom att ta tillvara på erfarenheterna och rekommendationerna från detta utvecklingsprojekt, kan vi fortsätta att forma en utbildning som möter framtidens behov och ger studerande de verktyg de behöver för att lyckas i dagens digitala samhälle.

Vid frågor om projektet kontakta Nahal Hillerström, nahal.hillerstrom@edu.stockholm.se