Aktuellt

Nytt år – nytt fokusområde

Inför 2025 gjorde skolorna en gemensam kartläggning av de utmaningar lärarna identifierat i undervisningen. Sex områden identifierades, och efter omröstning valdes differentierad undervisning som fokusområde för 2025 och lärstrategier för 2026.

Exempel på frågor som lärarna lyft inom lärstrategier:
• Hur undervisar vi i studieteknik?
• Hur stärker vi elevernas självständighet?
• Hur förklarar vi hur skolan fungerar?
• Hur befäster vi kunskap långsiktigt?
• Hur utvecklar vi skrift hos elever utan etablerat talat språk?

Årets första träff

Den 11 februari bjöd vi in till årets första träff. David Haas, rektor på Komvux Rinkeby, inledde och berättade om sina iakttagelser från arbetet med differentierad undervisning. Under 2025 såg han ökad variation och anpassning i alla klassrum, bland annat genom olika svårighetsnivåer i läs- och skrivuppgifter och tidsstyrt skrivande.

David Haas, rektor på Komvux Rinkeby berättade om sina spaningar efter differentierad undervisning. Foto: Philippa Börjeson

Föreläsning av Fanny Forsberg Lundell

Vi fick också lyssna till Fanny Forsberg Lundell från RATIO och Stockholms universitet. Hon föreläste om varför det ofta tar lång tid att lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden.

Några centrala punkter:
• Många nyanlända har kort utbildningsbakgrund och ett förstaspråk som har stor språklig distans till svenskan.
• Sverige har mycket få arbeten med låga utbildningskrav.
• Begränsad exponering för svenska gör inlärningen långsammare. Detta gäller både i undervisningen och utanför skolan.
• Förstaspråket påverkar vilka mönster man uppmärksammar.

Fanny tog i sin föreläsning avstamp i det teoretiska ramverket Usage-Based teorier och lyfte Nick Ellis, som en central förespråkare för teorin. En utgångspunkt för teorin är att språk lärs genom exponering och användning. Centrala mekanismer för inlärning är minne, uppmärksamhet, perception och förmågan att känna igen mönster.

Fanny Forsberg Lundell Foto: Philippa Börjesson

Försvårande faktorer för andraspråksinlärning

Vilka försvårande faktorer finns för andraspråksinlärning? Fanny lyfte två stora utmaningar:
1. Låg läs- och skrivkunnighet
2. Stor språklig distans mellan förstaspråk och svenska

Vi fick dock inte bara teoretiska belägg på att det är svårt och tar lång tid för elever på studieväg 1 att lära sig svenska utan vi fick också rekommendationer för utformning av undervisningen:
• Arbeta med Phonics för grundläggande läs- och skrivutveckling.
• Ge grundläggande läs- och skrivundervisning på modersmål om möjligt.
• Ha starkt fokus på muntlig färdighet och koppling till omvärlden.

Fanny avslutade med ett upprop om att mer forskning behövs om hur vi ska hantera kortutbildade med avlägsna förstaspråk, både för utbildning och arbetsmarknad.