Aktuellt

Fredagen den 5 september var det dags för höstens första nätverksträff.  Kontaktrektor Anna Sundbom hälsade oss välkomna och värmde upp oss genom att ställa frågor om den utvecklingsstrategi som det skolövergripande utvecklingsarbetet utgår från.

Hon undrade om våra tankar kring vad förändringsarbetet ska leda till. Vi svarade bland annat att det ska leda till bättre undervisning, utveckling av eleverna och att åstadkomma det mest gynnsamma lärandet för vår elevgrupp. Vidare frågade Anna om hur vi tar oss an utvecklingsarbetet och där blev svaret att vi utgår från något skav i undervisningen. Vi tar oss tid att fundera kring ”skavet” och provar sedan nya sätt i undervisningen som ska motverka skavet. Efter det utvärderar vi hur det gått.

Vi sade också att vi arbetar aktionslärandelikt och att utvecklingsarbetet är ett tillsammans-arbete. Vi samplanerar, utvärderar och är varandras kritiska vänner. Efter den här inledningen kände vi nog alla att vi vet vad vi gör och varför vi gör det. Det visste vi nog innan också men det var fint att påminnas och samla oss efter sommaren.

Differentierad undervisning är fortfarande fokusområde

Fokusområdet är liksom i våras differentierad undervisning och under sommaren hade lärarna utforskat differentieringsaspekten intresse. Under träffen satte sig lärarna i mindre grupper och presenterade sitt arbete.

Efter en kokostopp och kaffe hade det blivit dags för inspirationsföreläsning men först laddade vi batterierna genom en rörelsepaus. Vi provade en övning från Riksidrottsförbundets Rörelsesatsning i skolan, Rörelsepaus. Vårt ord var fredagsmys!

Rörelsepaus från Riksidrottsförbundet

Dagens inspirationsföreläsning

Träffens inspirationsföreläsning stod Sara Sadeghvand för. Sara arbetar både som specialpedagog och sfi-lärare i Rinkeby och det var utifrån dessa roller som hon talade om vad differentierad undervisning innebär. Hon inledde med frågan: Hur definierar du förhållningssättet differentierad undervisning?

Det kom många svar och här är ett par exempel:

• Variation i undervisningen där alla är inkluderade.
• Alla får vara med!
• Inse att en grupp är heterogen och att jag i min undervisningsplanering utgår från det.

Därefter fick vi en repetition av differentieringens olika aspekter och Sara gav exempel på hur hon har planerat undervisning om läsförståelse av en faktura utifrån de olika aspekterna;

• Tempo
• Nivå
• Omfång
• Metod
• Intresse

Bilden visar olika nivåer inom varje aspekt av differentiering.

Under fokusområdets första träff i februari konstaterade vi att differentiering av undervisningen handlar om att planera för det (o)förväntade och att det mesta av arbetet med att åstadkomma en undervisning som fungerar för alla elever görs i planeringsstadiet. Sara visade utifrån Helena Wallbergs bok Lektionsdesign i praktiken – före, under och efter lektionen om hur en struktur för planeringen, eller lektionsdesignen som Helena Wallberg kallar det, kan fungera som ett stöd för läraren att utforma en undervisning för alla. Helena menar också att strukturen och faserna ger lärare ett gemensamt språk för att tala om undervisningen.

Faserna fungerar som ett verktyg för läraren att skapa en röd tråd genom lektionen och varje fas bygger på den föregående fasen. Till exempel är fokus för den första fasen att skapa studiero och när det finns studiero är det lättare att skapa engagemang osv.

Helena Wallberg delar in lektionen i sju faser:

• Fas 1 Sätt igång lektionen
• Fas 2 Skapa nyfikenhet och engagemang
• Fas 3 Klargör förväntningar
• Fas 4 Aktivera och träna
• Fas 5 Reflektera och bearbeta
• Fas 6 Ta reda på vad eleverna kan
• Fas 7 Avsluta lektionen

Länk till Helenas bok: Lektionsdesign i praktiken – före, under och efter lektionen

Sedan avslutades nätverksträffen som den brukar genom att skolorna fick en liten stund för att tillsammans sammanfatta förmiddagen och börja planeringen av sitt fortsatta utvecklingsarbete. Nästa gång träffas vi i mitten av oktober och till dess har lärarna i uppdrag att prova någon eller båda av aspekterna omfång och metod.