Det internationella perspektivet

Det internationella perspektivet

Ur läroplanen för vuxenutbildning Lvux 12

  • Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen (EU) och dess betydelse för Sverige samt förbereda dem för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

En lärares tankar om det internationella perspektivet i yrkes- och sfi-utbildning

 

Foto: Privat

Hej Helena! Var jobbar du?

– Jag jobbar på SFI, på en kombinationsutbildning för Barn och fritid på Komvux Södermalm. Jag jobbar tillsammans med en yrkeslärare, eleverna läser både barnskötarkurser och sfi eller sva, beroende på nivå.

Har du tankar om de perspektiv som finns med i läroplanen? Är perspektiven något du har lyft med kollegor, med rektor eller med någon annan på din arbetsplats?

– Jag måste säga att det kanske inte har varit det. Det har varit mycket annat  om till exempel differentiering och lärmiljöer så jag måste säga att det inte har stått överst på listan.

I vilka undervisningsämnen tror du det kan det vara lättare att få in det internationella perspektivet?

– Jag tänker att SFI och SVA är väldigt bra för det perspektivet. I det klassrummet har du ju ofta många olika perspektiv. En viktig del i kombinationsutbildningen är APL. De som studerar är ute på förskolor och praktiserar och där är man ju väldigt bra på att jobba med olika perspektiv. Jag tänker att förskolan är väldigt mångkulturell.

Blir det enklare när man har elever som kommer från olika länder?

– Ja. När vi ska läsa en text eller om vi ska lyssna på musik eller om vi ska prata om mat använder vi ju ofta elevernas erfarenheter och då kommer det alltid upp olika perspektiv. När vi undervisar börjar vi hela tiden hos eleverna och då det blir en mångfald hela tiden, tänker jag.

Blir det så per automatik eller på grund av att du som lärare är lyhörd och väljer att styra in på det?

– När vi undervisar så börjar vi alltid hos eleverna och deras erfarenheter, det är enligt en modell med en fyrfältare som vi jobbar med på kombo. Det görs nog på vanliga sfi också. Man utgår från eleverna och inventerar hela tiden så att det är gruppen som styr. Vi inventerar vad de kan, vilka erfarenheter de har och så använder vi det. Man får det gratis, liksom. Jag har inte jobbat i andra ämnen, så jag vet inte hur de lärarna gör. Jag tänker att på sfi är det tacksamt med ett internationellt perspektiv.

Du säger att ni inventerar – skulle du kunna beskriva olika exempel?

– Det första jag tänker på, är att vi jobbar med hälsa. När vi använder rörelsepauser under dagen kan vi jobba med musik och dans och då kan man få in olika kulturer. Vi har musik från olika länder och så kan de få visa sin dans. Ett annat exempel är mat och matkultur, det är populärt och skapar väldigt mycket engagemang.

– Högtider är ju också något som engagerar väldigt mycket och på sfi pratar man mycket om vad det är för dag och månad och årstid, under året händer det ju mycket. Man kan prata om högtider, man kan jämföra och berätta om olika högtider. På sfi har jag haft en årskalender som är lite förenklad med olika högtider under året och den har vi jobbat med.

–Nu håller jag på och rättar nationella prov i SFI och en uppgift är att skriva ett brev till en kompis och berätta om, eller ge förslag på, en resa som man ska göra och varför. Det blir också ett material att använda. Språkkursen ger möjlighet att lyfta olika länder och olika perspektiv.

När du säger att eleverna kommer från olika länder så tänker jag på det som står gällande det internationella perspektivet, att EU lyfts, det står: ”Ska ge eleverna kunskap om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige”… Jag gissar att de flesta SFI-eleverna inte kommer från EU. Vi. Har du tankar om kunskap gällande just EU i sfi-sammanhang?

– Ja, jag tänker Sverige och världen när det handlar o mångkultur. Det är vi jättebra på. Men EU är kanske lite svårare för att i SFI och i de här samhällsorienteringskurserna så får man ju lära sig mycket om Sverige och vad som finns i Sverige. Men EU måste jag säga, det är tyvärr lite…. ja.

Hur kan vi göra för att utveckla det? Den frågan kanske vi ska skicka ut. Här får vi efterfråga tips!

– Ja den kanske skulle ha någon temavecka eller så. Men det är väl hela världsläget, då kommer vi in på nyheter och det perspektivet. Jag tycker att mycket fokus ligger på Sverige också, eftersom det här är ju personer som kommer till Sverige och då pratar man ju mycket om hur det funkar i Sverige. Det är mycket med kulturen och HBTQ-frågor och rättigheter och skyldigheter och vad som är ok i Sverige. Det är en ganska stor grej att jobba med. Det är också en språkgrej som kommer in, att man ska kunna jämföra och kunna se för- och nackdelar.

När du jobbar inom SFI och kanske specifikt inom kombo, då tänker jag att det är många olika nationer som samlas och att den kulturella mångfalden är stor. Kan det bli skillnader om man tillhör en majoritet eller minoritet i en grupp som diskuterar till exempel traditioner?

– Jo, men det tror jag. Majoriteten får ju liksom större utrymme. Det kan vara svårare för de som är ensamma med sin kultur. Det kan ju vara en fallgrop.

Kan det bli en utmaning för dig som lärare, eller?

– Ja, det tror jag verkligen. Det är en utmaning och så kan det vara olika utifrån olika individer. En del kan vara väldigt stolta och bra på att få fram och berätta sitt och en del har kanske svårigheter, alltså trauman, och vill inte prata. Så det kan vara en utmaning att få en bra representation och balans där.

Har du några verktyg i just den i just det facket i verktygslådan? Är det något som är bra att ta till i sådana situationer?

– Det är svårt för att man är ju också glad att någon kan dela med sig men vi har verktyg som till exempel ordfördelning. Vi fördelar talutrymmet genom att använda glasspinnar i klassrummet. Och ett annat verktyg som handlar om att elevaktivitet och ordfördelning är EPA-metoden. Då får alla tänka och diskutera tillsammans, sedan kanske inte allas åsikter kommer upp i helklass, men man har ändå fått möjligheten att diskutera. Det är bra att det finns olika verktyg och olika metoder att använda i undervisningen.

 

Tack Helena!

 

Från Helenas verktygslåda