På den här sidan samlar vi information om vad tillgängliga lärmiljöer innebär och hur du som lärare på bästa sätt kan anpassa den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön för alla.

Tillgängliga lärmiljöer

Ansvarsbeskrivningen beskriver huvudmannens förhållningssätt och informerar om vem som gör vad inom området. Riktlinjerna omfattar verksamhet både i upphandlad och egen regi inom vuxenutbildningen.

Leverantör – tillgängliga lärmiljöer

Fem viktiga begrepp

I arbetet med att tillgängliggöra lärmiljöer finns det många faktorer att ta hänsyn till. Som lärare gör du säkert redan väldigt mycket som är viktigt, både för elevgruppen och den enskilde individen. Här lyfter Studieteamet fem begrepp som kan användas som fokusområden i arbetslaget eller användas som tema i kollegialt lärande.

Delaktighet: En elevs delaktighet i skolans alla sammanhang utgörs av samspelet mellan de individuella förutsättningarna och lärmiljön. Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2015, Delaktighet- ett arbetssätt i skolan

Elevhälsa: Elevhälsa är hela skolans angelägenhet. För att uppnå välbefinnande och måluppfyllelse hos alla elever krävs allas kompetenser, både den som finns inom den elevhälsan, men också den som finns hos den pedagogiska personalen på skolan. Elevhälsa som tillstånd skapas och upprätthålls tillsammans i det dagliga pedagogiska arbetet, där också elevens röst är viktig.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2018, Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi

Förebyggande arbete: Förebyggande arbete handlar om att i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer och hinder som kan leda till att en individ eller en grupp elever utvecklar ohälsa eller risk för misslyckande i lärandet samt arbeta för att undanröja dessa. Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Det förebyggande arbetet utgår från kunskapen om vad som kan leda till ohälsa eller svårigheter med att nå utbildningens mål.

Hälsofrämjande arbete: Hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent förhållningssätt i syfte att främja alla elevernas hälsa, lärande och utveckling.

Socialstyrelsen och Skolverket, 2016, Vägledning för elevhälsan

Kollegialt lärande: En sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat och systematiskt samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.

Skolverket, 2013, Forskning för klassrummet

Med begreppen i fokus kan arbetslag diskutera:

• Hur beskriver vi vårt läge idag?
• Vad skulle vi vilja uppnå?
• Vad behövs för att komma till det önskade läget?

Skolan ansvarar för tillgänglighet

Tillgänglighet innebär att alla elever ska ha möjlighet att ta del av hela lärmiljön. Skolan ansvarar för att undervisningen är anpassad efter elevers skiftande behov och förutsättningar.

Rektorerna på skolorna har det övergripande ansvaret för att alla elever når så långt de kan utifrån sina förutsättningar. Ansvaret innebär också att se till att lärarna har kunskap och möjlighet att skapa en tillgänglig lärmiljö och vid behov ge stöd i form av extra anpassningar. Huvudansvaret för planering och genomförande av stödinsatser ligger främst hos läraren. Specialpedagogen stödjer lärarna och medverkar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer inom verksamheten.

Ansvarsbeskrivning

Ansvarsbeskrivningen beskriver huvudmannens förhållningssätt och informerar om vem som gör vad inom området. Riktlinjerna omfattar verksamhet både i upphandlad och egen regi inom vuxenutbildningen. Läs mer om vad arbetet innebär på stadens sida för leverantörer.

Leverantör – tillgängliga lärmiljöer

Lärares arbete med tillgängliga lärmiljöer

På alla våra skolor inom vuxenutbildningen i Stockholm pågår dagligen arbete för att skapa den bästa möjliga lärmiljön för våra elever. På den här sidan kommer vi dela med oss av olika exempel på detta.

Vill du dela med dig av ditt arbete med tillgängliga lärmiljöer och extra anpassningar?

Mejla redaktionen på redaktion@vuxpedagog.stockholm.se

Tillgänglighet på lärplattformar för undervisning på distans

Vad är viktigt att tänka på när det gäller tillgänglighet på lärplattformar för distansundervisning?

Man ska kunna använda sig av tydliggörande pedagogik – eleven ska kunna få svar på de sju frågorna via lärplattformen:

• Vad ska jag göra?
• Var ska jag vara?
• Hur ska jag göra det?
• När ska jag göra det?
• Hur länge ska jag göra det?
• Vad händer sedan?
• Varför ska jag göra det?

Introduktionsavsnitt

Det ska finnas möjlighet att snabbt och lätt hitta instruktioner och regler för hur man ska agera på plattformen och hur man ska använda den, till exempel hur chatten fungerar, när kamera ska vara på eller av, hur man hittar på den och vad det finns för hjälpmedel och anpassningar.

Återkoppling med lärare

Det ska vara tydligt hur man kan få kontakt med sin lärare och man ska kunna få kontakt på olika sätt tex. chatt, video och telefon. Det ska vara möjligt att få återkoppling efter varje avklarat moment.

Social närvaro/interaktion

Det är viktigt att lärare och elever kan se varandra bra i bild, för att kunna se ansiktsuttryck. Plattformen ska främja interaktion mellan lärare och elever och elever emellan.

Struktur och utformning

Exempel på vad som kan finnas i lärplattformen:

• Elevens studieplan som ska vara möjlig att revidera.
• Betygskriterier ska vara lätta att hitta, tydliga och kopplade till kursens mål – inbyggt på samma ställe där man har schema och uppgifter. Det ska vara lätt att förstå betygskriterier kopplat till varje uppgift.
• Formulär ska vara lätta att fylla i.
• Om det är flera kurser eller ett kurspaket i plattformen är det viktigt att detta framgår tydligt.
• Schemafunktion där man dag för dag kan se vad som ska göras.
•  Tydlig presentation av vilka moment som återstår, som ej är avklarade, tex att det som är klart blir grått.
• Rubriker ska vara tydliga och inte snarlika eller påminna om varandra.
• Uppläsningsstöd och hjälpmedel inbyggt, tex avancerad läsare.

Utseende

Tydligt mönster – likadant överallt, tex att navigationen är konsekvent utformad, samma utseende på gränssnitt överallt. Detaljer och bakgrundsbilder gör det svårläst.

Tekniska förutsättningar

• Lärplattformens olika funktioner är kända av lärare och elever, till exempel hur man lämnar in en uppgift.
• Dokumentformat ska kunna användas med alla typer av digitala enheter och vara tillgängligt för alla elever, gärna exempelvis PDF som alla kan läsa.
• Hur ser chattar och diskussionsforum ut? Är det lätt att följa trådar och info som kommit fram där?
• Det ska finnas möjlighet att använda flera olika sätt att presentera och arbeta med material på – tex powerpoint, whiteboard mm.
• Tydliga kontaktuppgifter till support från leverantören av lärplattformen, både för lärare och elever.

Knappar och länkar

• De ska vara lätta att upptäcka.
• Namnge knappar och länkar – för att skärmläsning ska kunna fungera.

Ljud och film

• Det är viktigt med textning av film och ljud.
• Man måste kunna pausa ljud som spelas upp.
• Talsyntes.

Ord och termer

Ord och termer ska användas konsekvent. Det ska finnas en ordlista som förklarar ord och termer.

Synnedsättning – skärmläsningsprogram

Det är viktigt att lärplattformen fungerar med skärmläsningsprogram som används av personer med synnedsättning. Plattformens utformning spelar också roll för hur det fungerar med skärmläsningsprogram, det kan till exempel vara svårt för ett sådant program att hitta rätt när det är många flikar.

Praktiskt för lärare

Närvarokontrolls-funktion.
Diskussionsforum för lärare om plattformen på plattformen.

Källor:
Myndigheten för digital förvaltning
Vägledning för webbutveckling
SPSM Undervisning på distans (spsm.se)
Att bygga relationer på distans, studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansutbildning, Skolporten

Lär dig mer

Det är inte alltid helt enkelt att veta hur man kan göra för att skapa mer tillgänglighet och rätt anpassningar för sina elever. På den här sidan samlar vi länkar och information som du kan ha hjälp av när du planerar din undervisning.

Aktuellt inom elevhälsa